Förslag

Beslut

Lagar

Riksdagsåret kallas riksmöte

Ett arbetsår i riksdagen kallas för riksmöte. Det inleds på hösten och pågår från september till september.

  • Den 25 maj infördes

    dataskyddsförordningen

    i alla EU-länder

  • Då fick Sverige en ny lag

    – dataskyddslagen

  • Lagen innehåller regler om

    hur personuppgifter får

    hanteras

  • Lagen är tänkt att

    öka din kontroll

    över dina personuppgifter

  • Personuppgifter är

    all slags information

    som kan knytas till en privatperson

  • Den nya lagen

    ersätter PUL

    det vill säga personuppgiftslagen

  • Därför har det gjort

    ändringar i alla lagar

    som i tidigare har hänvisat till PUL

Hitta alla ledamöter i din valkrets

Ingen valkrets vald

  • Det här är talman Urban Ahlin. Han är riksdagens främsta företrädare och leder riksdagens arbete.

  • Talmannen leder och planerar arbetet i riksdagen. Talmannen och de vice talmännen avhandlar regelbundet frågor kring riksdagsarbetet.

  • Talmannen och de vice talmännen turas om att vara ordförande. Det är ordföranden som ger ordet till talarna och håller reda på hur länge de pratar.

  • Talmannen kan företräda riksdagen nationellt och internationellt. Här besöker Indiens president Shri Pranab Mukherjee med delegation riksdagen.

  • Talmannen har en central roll när en ny regering bildas. Det är talmannens uppgift att föreslå en ny statsminister för riksdagen.

Frågor om riksdagen och EU

Riksdagsinformation svarar på frågor via telefon och e-post måndag–fredag.

Telefon: 020-349 000

Vanliga frågor

  • Vad är GDPR?

    Vad är GDPR?

    Från och med den 25 maj 2018 gäller EU:s dataskyddsförordning, GDPR, som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom alla länder i EU. GDPR står för General Data Protection Regulation. Dataskyddsförordningen ersätter personuppgiftslagen, PUL, som slutar att gälla. Istället har det införts en ny nationell lag som kompletterar dataskyddsförordningen, dataskyddslagen. Dataskyddsförordningen innebär bland annat en ökad rätt för registrerade att få information om hur en myndighet eller företag hanterar den registrerades personuppgifter. 

    På riksdagens webbplats kan du läsa mer om hur Riksdagsförvaltningen hanterar personuppgifter.

    Behandling av personuppgifter

  • Är de som kallas till KU-utfrågning skyldiga att komma?

    Är de som kallas till KU-utfrågning skyldiga att komma?

    Konstitutionsutskottet (KU) kan i princip ”kalla”, eller bjuda in, vem som helst till utfrågning. Men det finns ingen formell skyldighet att komma.

  • Hur kommer det sig att Sverige ibland har hårdare lagar än andra EU-länder?

    Hur kommer det sig att Sverige ibland har hårdare lagar än andra EU-länder?

    I och med EU-medlemskapet har riksdagen överlåtit en del av sin beslutandemakt till EU:s institutioner. EU:s lagstiftning gäller för vissa politikområden där Sverige inte får lagstifta över huvud taget, till exempel inom handels- och konkurrenspolitiken. I andra frågor, till exempel jordbruk, miljö och transporter, får Sverige lagstifta om en fråga om inte EU redan har gjort det. Inom områden som kultur och hälsa lagstiftar Sverige själv men EU kan besluta om vissa stödjande åtgärder. I vissa frågor får EU inte lägga sig i, till exempel den svenska bostadspolitiken, storleken på pensioner, skolsystemet och vilka energikällor Sverige använder sig av. ” På många områden kan Sverige alltså ha fler och hårdare lagar än de som beslutas på EU-nivå”.

    EU:s makt beror på frågan

  • Vem har tillsyn över JO?

    Vem har tillsyn över JO?

    Riksdagen väljer justitieombudsmännen på förslag av konstitutionsutskottet, KU. Riksdagen kan också, på förslag av KU, avsätta en justitieombudsman som inte har riksdagens förtroende.

    JO ska självständigt pröva sina ärenden och det går inte att överklaga JO:s beslut. KU kan alltså inte överpröva JO:s beslut.

  • Måste en riksdagsledamot bo i den valkrets hen representerar?

    Det finns inget krav på att en riksdagsledamot ska bo i den valkrets hen företräder. Däremot behöver en person vara folkbokförd i den kommun eller landsting som personen kandiderar i vid kommun- och landstingsval. För att bli vald till riksdagsledamot gäller i övrigt att du är svensk medborgare, att du någon gång har varit folkbokförd i Sverige, att du har fyllt 18 år senast på valdagen och att du har samtyckt i förväg till att kandidera.

349 ledamöter fördelade på 8 partier

Åtta ledamöter har lämnat sitt parti sedan valet 2014. Ledamöterna sitter fortfarande i riksdagen, men utan partibeteckning.