Aktuellt

Talmannens anförande vid riksmötets öppnande

Publicerad: 12 september 2017 klockan 14.44

Det talade ordet gäller

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, Statsministern, Statsråd, Ärade ledamöter av Sveriges riksdag, Ärade åhörare

Hjärtligt välkomna till riksmötets öppnande och inledandet av ett nytt arbetsår, mandatperiodens sista. Det är en högtidsdag för vår demokrati, en dag som denna representerar grundläggande värden för oss alla.

Den svenska demokratin firar snart 100 år. Det kan tyckas vara en lång tid, men det är ju faktiskt inte mer än några generationer sedan som vår demokrati fick sitt genombrott. Tidigare gällde inte rösträtten för alla och när det gäller rösträtt för kvinnor var Sverige till och med sist i Norden om att införa den.

Demokratin vanns inte utan kamp då och vi kan inte ta demokratin för given än idag. Vi har alla ett ansvar att bidra till en stark och levande demokrati.

De beslut som ni folkvalda riksdagsledamöter fattar här i kammaren rör människors liv och samhällets funktioner. Vårt sätt att arbeta i riksdagen och hur vi fattar dessa beslut är viktiga delar av demokratin.

En av förutsättningarna för att demokratin ska fungera väl är att vi alla är överens om hur den ska fungera, att vi är överens om hur riksdagsarbetet ska gå till. Därför passar det bra att på denna demokratins högtidsdag uppmärksamma att Riksdagsordningen fyller 400 år i år.

När riksdagen för första gången sammanträdde under ett ordentligt regelverk år 1617 var det rikskanslern Axel Oxenstierna som utarbetat bestämmelserna. Sedan dess har Sverige fått en riksdagsordning beslutad i lag och ändrad flera gånger, naturligt när samhället och riksdagens roll förändras.

Riksdagen har tagit fram en skrift om riksdagsordningens historia, från Oxenstiernas första förslag till dagens moderna riksdagsordning. Skriften är utdelad i salen och går även att beställa eller ladda hem från riksdagens hemsida.

Riksdagsordningen sätter ramarna för riksdagens arbete. Tydliga regler gör att politiken och beslutsfattandet kan följas i en öppen process. Det är bra för demokratin.

Det är ett beslutsfattande som föregås av att idéer och politiska förslag bryts mot varandra i diskussioner runt utskottsborden eller i debatter här framme i talarstolarna.

Alltför ofta kretsar politiken kring det som skiljer. Därför är det viktigt att också lyfta fram det som förenar. I många parlament sitter partiernas ledamöter samlade var för sig i partigrupper men i vår plenisal har vi en annan ordning. Här sitter ni alla ledamöter från en och samma valkrets samlat, oavsett vilket parti ni tillhör. Ni sitter tillsammans eftersom ni representerar väljarna i just den av Sveriges 29 valkretsar som är er.

Ett exempel - helt slumpmässigt valt – är Västra Götalands läns östra valkrets, eller Skaraborg som jag brukar säga. Människor i Mariestad, Skövde, Tidaholm eller Lidköping representeras av tio ledamöter från just den valkretsen. De tio är inte bara sina partiers röster utan också den ”skaraborgska” rösten här i riksdagen.

En sådan röst är viktig. Väljare från tätbefolkade områden skulle nog inte vara utan representation oavsett vilket system vi använder för att fördela riksdagsmandat. Men det är självklart lika viktigt att alla delar av Sverige har representanter som för deras talan här i kammaren. Därför har exempelvis även Gotland, den minsta valkretsen, representanter i riksdagen.

Ni 349 ledamöter är hela Sveriges riksdag. Och denna dag, riksmötets öppnande, demokratins högtidsdag, är till både för er här i kammaren och för alla er som tittar, runt om i hela Sverige.

Med detta hemställer jag att Hans Majestät Konungen förklarar riksmötet öppnat.