Debatter och beslut

Kammaren i dag Fredag 25 maj 2018

Interpellationsdebatter

  • Ministrarna svarar på frågor som ledamöterna har ställt i sina interpellationer. Efter varje svar blir det debatt. Alla ledamöter som vill får delta i debatterna.

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

24 maj 2018

Nytt nationellt mål införs för arkitektur-, form- och designpolitiken (CKrU1)

Beslutsdatum: 24 maj 2018
Betänkande 2017/18:CKrU1

Klimatförändringar, urbanisering, teknikutveckling och idealen för hur vi vill leva och bo ställer nya krav på hur våra samhällen utformas. Regeringen vill därför införa ett nytt nationell mål för arkitektur-, form- och designpolitiken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förslaget är att arkitektur, form och design ska prägla flera politikområden och bidra till bra miljöer för människor att leva i. Det kan handla om att bygga hållbart och estetiskt i stället för med kortsiktiga ekonomiska lösningar eller att offentliga miljöer utformas för att vara tillgängliga för alla. Boverket får ett samlat nationellt ansvar för området arkitektur och gestaltad livsmiljö.

Detta innebär samtidigt att de nuvarande nationella målen för arkitektur, formgivning och design slutar att gälla.

Nytt nationellt mål införs för arkitektur-, form- och designpolitiken (CKrU1)
Granskning av Skatteverkets arbete med folkbokföringen (SkU16)

Beslutsdatum: 24 maj 2018
Betänkande 2017/18:SkU16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med folkbokföringen. Riksrevisionen har funnit att det finns brister i arbetet och har rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och stärka riskhanteringen.

Regeringen håller med Riksrevisionen i bedömningen av bristerna i Skatteverkets arbete med folkbokföringen och anser att det är angeläget att vidta åtgärder. Många av de problem som Riksrevisionen påtalar i sin rapport har redan uppmärksammats av Skatteverket, och ett utvecklingsarbete pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Granskning av Skatteverkets arbete med folkbokföringen (SkU16)
Ökat skydd för hotade och förföljda personer i folkbokföringen (SkU19)

Beslutsdatum: 24 maj 2018
Betänkande 2017/18:SkU19

Kvaliteten i folkbokföringen ska öka och så kallad skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få så kallad kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av så kallad skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.

Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket till exempel innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.

Ökat skydd för hotade och förföljda personer i folkbokföringen (SkU19)

23 maj 2018

Enklare att bestämma gränsen mellan enskilt och allmänt vatten (CU22)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:CU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det nationella höjdsystemet RH 2000 ska användas för att bestämma gränsen mellan allmänt vatten och det vatten som hör till en fastighet, enskilt vatten. Det ska göra det enklare för både fastighetsägare och myndigheter att avgöra vilket vatten som är allmänt och vilket som tillhör en fastighet, jämfört med det system som används i dag. Beslutet har betydelse för fastigheter som ligger vid havet och vid de sjöar som har allmänt vatten: Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön.

Fastighetsägare och andra som särskilt påverkas av att en fastighets vattenområde minskar på grund av övergången till RH 2000 ska ha rätt till ersättning av staten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Enklare att bestämma gränsen mellan enskilt och allmänt vatten (CU22)
Regler om hyressättning har granskats (CU23)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:CU23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av hur det statliga systemet för hyressättning, det så kallade bruksvärdessystemet, påverkar hyresgästers inkomst, utbildning och barnafödande. Riksrevisionen konstaterar bland annat att hyressättning enligt det systemet kan påverka personers inkomstutveckling negativt.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens rapport men tycker inte att den kan ge svar på frågan om hur reglerna bör vara utformade. 

Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regler om hyressättning har granskats (CU23)
Ny lag om företagshemligheter (CU24)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:CU24

En ny lag om företagshemligheter införs. Lagen ersätter en befintlig lag om skydd för företagshemligheter och innebär att ett EU-direktiv genomförs. I stort ligger den nya lagen i linje med principerna i den gamla, men med vissa ändringar och anpassningar.

Den nya lagen innebär bland annat att fler former av angrepp ska vara otillåtna och kunna förbjudas, att den som avslöjar en företagshemlighet ska betala skadestånd i fler fall, att sekretesskyddet för företagshemligheter i rättegångar blir starkare och att straffen för företagsspioneri skärps.

Det tydliggörs också att kunskaper och färdigheter som en arbetstagare fått vid normal yrkesutövning samt information om något som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande inte är företagshemligheter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ny lag om företagshemligheter (CU24)
Ny lag förenklar verksamheten för ekonomiska föreningar (CU25)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:CU25

En ny lag ska bland annat förenkla verksamheten för och motverka ekonomisk brottslighet i ekonomiska föreningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ekonomiska föreningar är verksamheter eller företag som vill främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att de deltar i verksamheten, till exempel som konsumenter, leverantörer eller anställda. Den nya lagen ersätter nuvarande lagstiftning, är utformad för att vara lätt att förstå och innehåller vissa nyheter.

Bland annat ska antalet obligatoriska uppgifter i en ekonomisk förenings stadgar, alltså föreningens samlade interna regler, minska. Det införs också nya regler för när en förening vill avveckla och avsluta verksamheten. Dessutom blir det förbjudet att utse exempelvis en verkställande direktör som inte sköter VD-uppdraget. Detta för att motverka risken för att ekonomisk brottslighet döljs bakom så kallade målvakter, alltså företrädare som inte har någon insyn i verksamheten.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Ny lag förenklar verksamheten för ekonomiska föreningar (CU25)
Enhetlig digitalisering av grundkartor och detaljplaner (CU28)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:CU28

Arbetet med att ta fram grundkartor, detaljplaner och planbestämmelser har blivit alltmer digitaliserat. Samtidigt saknas enhetliga standarder för detta arbete, vilket ibland gör det svårare med sammanslagning av olika gällande detaljplaner. Att ha enhetliga standarder är också viktigt för att underlätta informationen mellan olika myndigheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Det innebär att regeringen, eller den regeringen utser, ska få bestämma regler om standarder för utformning av grundkartor, detaljplaner och planbeskrivningar. Ändringarna i lagen börjar att gälla den 1 juli 2018.

Enhetlig digitalisering av grundkartor och detaljplaner (CU28)
Ny sexualbrottslagstiftning införs (JuU29)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:JuU29

Det införs en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Syftet med det är bland annat att göra det tydligt att varje människa har en ovillkorlig rätt att själv bestämma över sitt sexuella umgänge. Förslaget innebär bland annat att:

  • Gränsen för om en gärning ska räknas som straffbar ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. En gärningsman ska kunna dömas för till exempel våldtäkt även om hen inte använt sig av våld eller hot.
  • Det införs ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen riktar också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om att minimistraffet för våldtäkt av så kallad normalgrad och för köp av sexuell handling av barn bör höjas. Även maximistraffet för köp av sexuell handling av barn bör höjas tycker riksdagen.

Ny sexualbrottslagstiftning införs (JuU29)
Det ska bli straffbart att utnyttja människor genom exempelvis tiggeri (JuU32)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:JuU32

Det ska bli straffbart att ägna sig åt människoexploatering, det vill säga att utnyttja människor genom exempelvis tvångsarbete, tiggeri eller arbete under uppenbart orimliga villkor. Villkoren kan till exempel handla om oavlönat arbete eller oacceptabla säkerhetsrisker. Dessutom skärps straffen för människohandel och koppleri. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att

  • straffet för människoexploatering blir fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt innebär det fängelse i lägst två år och högst tio år
  • brottet människohandel förtydligas så att lagen blir lättare att tillämpa
  • maxstraffet för grovt koppleri skärps från åtta till tio års fängelse.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Det ska bli straffbart att utnyttja människor genom exempelvis tiggeri (JuU32)
Större möjligheter för samverkan mellan kommuner (KU30)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:KU30

Kommuner och landsting ska få möjlighet att komma överens med andra kommuner eller landsting om att de ska utföra vissa uppgifter åt dem. Det kallas för avtalssamverkan.

I dag kan kommuner och landsting samarbeta genom att bland annat utse en gemensam nämnd. Men det kan vara en tidskrävande process med mycket administration. Ett syfte med regeringens förslag är att det ska bli enklare för kommunerna och landstingen att samarbeta.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Större möjligheter för samverkan mellan kommuner (KU30)
Statsråd och statssekreterare som går till näringslivet kan få karens (KU42)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:KU42

Regeringen föreslår två nya lagar samt ändringar i vissa andra lagar som berör statsråd och statssekreterare. Bland annat blir det i vissa fall möjligt att besluta om en karens eller en ämnesrestriktion på upp till tolv månader för statssekreterare och statsråd som exempelvis börjar arbeta inom näringslivet. Ämnesrestriktion innebär att personen under en tid inte får arbeta med vissa frågor. Syftet är att undvika att känslig information används på ett sätt som kan innebära skada för staten eller att en enskild person får obefogade fördelar.

Regeringen föreslår bland annat också att en särskild nämnd ska inrättas för att pröva frågor om karens och ämnesrestriktion.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men med några justeringar när det gäller ändringar i riksdagsordningen. Justeringarna handlar bland annat om hur valet av ledamöter till prövningsnämnden ska gå till.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Statsråd och statssekreterare som går till näringslivet kan få karens (KU42)
Statliga bidrag till framtidens kulturskola (KrU9)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:KrU9

Det ska bli tydligare vad statliga bidrag till kommunala kulturskolor ska bidra till. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nationellt mål för de statliga insatserna till kommunala kulturskolor.

Kommunala kulturskolor ger undervisning till barn och unga inom olika konst- och kulturområden. Kommuner kan få statliga bidrag för att utveckla sådan verksamhet. Regeringens förslag handlar om övergripande mål för de statliga bidragen till den kommunala kulturskolan. Målet för bidragen ska vara att bidra till att kulturskolorna erbjuder barn och unga undervisning av hög kvalitet. De ska också ge möjlighet till bredd och fördjupning i undervisningen och göra kulturskolorna tillgängliga för alla barn och unga oavsett elevernas olika förutsättningar.

Statliga bidrag till framtidens kulturskola (KrU9)
Skärpta straff för allvarliga brott i livsmedelskedjan med mera (MJU20)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:MJU20

Straffskalan för allvarliga brott mot livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter skärps. Det kan till exempel vara brott som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa. Straffskalan föreslås innehålla böter eller fängelse i högst två år. I dag kan straffet endast bli böter. När det gäller mindre allvarliga överträdelser ska istället en särskild avgift som kallas sanktionsavgift ersätta straff.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Skärpta straff för allvarliga brott i livsmedelskedjan med mera (MJU20)
Karensavdrag ersätter karensdag (SfU24)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:SfU24

Karensdagen ersätts med ett så kallat karensavdrag. Tanken med ändringen är att ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ska bli mer rättvist. Karensavdraget är 20 procent av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning.

För den med arbetstidsberäknad sjukpenning utgör karensavdraget 20 % av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning. Detta har betydelse för den som exempelvis jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk. Förslaget gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och sa samtidigt nej till en motion som lagts med anledning av regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Karensavdrag ersätter karensdag (SfU24)
Vården ska ges närmare befolkningen (SoU22)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:SoU22

Landstingen ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vården kan ges nära befolkningen. Det vill säga att vården i större utsträckning flyttas från sjukhus till exempelvis vårdcentraler och hälsocentraler. En person som är i behov av vård ska dessutom vara garanterad en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad personal inom en viss tid. I dag är enskilda personer endast garanterade att få besöka en läkare inom en viss tid. Förslaget är en del av regeringens arbete med en omstrukturering av vården.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Riksdagen vill samtidigt betona vikten av tillgänglighet inom primärvården. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta initiativ till att ta fram en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion.

Vården ska ges närmare befolkningen (SoU22)
Ökad rättssäkerhet på särskilda ungdomshem och LVM-hem (SoU30)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:SoU30

Nya regler införs för att öka rättssäkerheten, delaktigheten och säkerheten för barn och unga som vårdas vid särskilda ungdomshem och intagna på så kallade LVM-hem. Reglerna gäller framför allt de särskilda befogenheter som Statens institutionsstyrelse har för vården vid hemmen. Bland annat ska ett vittne närvara när en kroppsvisitation görs vid ett särskilt ungdomshem eller LVM-hem. Den maximala tiden för hur länge barn och unga får hållas i avskildhet kortas ned från nuvarande 24 timmar till maximalt 4 timmar. Rumsvisitationer ska bara få genomföras för att söka efter föremål som den som vårdas inte får ha och ett vittne ska närvara.

En ny lag om förbud mot innehav av berusningsmedel vid hem för vård eller boende införs också. Den innebär att privata HVB-hem får samma möjlighet att besluta om förbud mot otillåtna medel och föremål som ett HVB-hem som drivs av ett landsting eller en kommun.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ökad rättssäkerhet på särskilda ungdomshem och LVM-hem (SoU30)
Äldre personer ska få hemtjänst utan behovsprövning (SoU32)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:SoU32

Socialnämnden ska kunna erbjuda hemtjänst till äldre personer utan att först göra en prövning av vilka behov en person har av hemtjänst. Syftet med ändringen är att ge kommuner möjlighet att låta äldre personer få hjälp av äldreomsorgen på ett enklare sätt än tidigare. Dessutom ökar det möjligheten för äldre personer att själva vara med och bestämma.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2018.

Äldre personer ska få hemtjänst utan behovsprövning (SoU32)
Beställaren av en transport får kontrollansvar (TU14)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:TU14

Beställare som sluter avtal med en trafikutövare också har ansvaret att kontrollera att transporten sker med stöd av rätt tillstånd. Om en transport skett utan rätt tillstånd kan alla som har beställt den aktuella transporten hållas ansvariga, det vill säga samtliga beställare i en avtalskedja.

Utöver det ändras reglerna när det gäller klampning. Klampning är när ett fordon låses fast så att det inte kan köras – exempelvis genom att hjulen låses fast – för att hindra att fordonet kör vidare efter att det har skett en trafiköverträdelse. Tiden som klampning får pågå utökas från 24 timmar till 36 timmar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion samt motioner om yrkestrafik och beställaransvar.

Beställaren av en transport får kontrollansvar (TU14)
Sveriges arbete i Europarådet (UU12)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:UU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Europarådets ministerkommitté samt i Europarådets parlamentariska församling, PACE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sade samtidigt nej till en motion som lämnats med anledning av skrivelsen och två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Sveriges arbete i Europarådet (UU12)
Sveriges arbete i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa - OSSE (UU13)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:UU13

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Sveriges arbete i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa - OSSE (UU13)
Fler elever ska fullfölja en gymnasieutbildning (UbU23)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:UbU23

Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.

Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:

  • Varje elev i gymnasiet ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.
  • Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
  • Stöd som ges i grundskolan och gymnasiet i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
  • Eleverna på introduktionsprogrammen ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid.
  • Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till introduktionsprogrammet språkintroduktion.

Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.

Fler elever ska fullfölja en gymnasieutbildning (UbU23)
Nej till förslag om att motverka skolsegregation (UbU27)

Beslutsdatum: 23 maj 2018
Betänkande 2017/18:UbU27

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.

Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.

Nej till förslag om att motverka skolsegregation (UbU27)

17 maj 2018

Patienter borde kunna jämföra vårdkvalitet och en ny cancerstrategi behövs (SoU9)

Beslutsdatum: 17 maj 2018
Betänkande 2017/18:SoU9

Patienter borde kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar genom nationella kvalitetsregister och en ny nationell cancerstrategi behövs. Det anser riksdagen som genom två tillkännagivanden uppmanar regeringen att arbeta med hälso- och sjukvårdsfrågorna.

Det ena tillkännagivandet handlar om nationella kvalitetsregister, som innehåller patientuppgifter om åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvården och ska ge kunskap om hur vården kan förbättras. Riksdagen anser att regeringen borde ge en myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur dessa register kan bli tillgängliga för patienter så att de kan jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar.

Det andra tillkännagivandet handlar om den nationella cancerstrategin, som lägger grunden för svensk cancervård. Enligt riksdagen borde regeringen, med utgångspunkt i bland annat nya forskningsrön, ta fram en ny utvecklad nationell cancerstrategi. Syftet är att bidra till kortare väntetider, mer inslag av högspecialiserad vård och långsiktig kompetensförsörjning.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade förslag i motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Patienter borde kunna jämföra vårdkvalitet och en ny cancerstrategi behövs (SoU9)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

24 maj 2018

Elektroniska cigaretter och andra nikotinprodukter utan tobak ska beskattas (SkU17)

Planerat datum för debatt: 24 maj 2018
Betänkande 2017/18:SkU17

Det ska införas skatt på vätskor med nikotin som används i elektroniska cigaretter och nikotinprodukter som används i mun eller näsa som inte innehåller tobak.

Skatten ska betalas av den som tillverkar, importerar eller säljer sådana varor till Sverige genom distansförsäljning. Varor som privatpersoner själva transporterar till Sverige för sitt eget eller familjens personliga bruk behöver man inte betala skatt för. Det får dock vara högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2018. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Skatteutskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till ett förslag till lagändring som gäller frihet från skatt vid import eftersom detta hänger ihop med ett annat förslag som ännu inte har behandlats av socialutskottet, som har ansvar för det ärendet.

Elektroniska cigaretter och andra nikotinprodukter utan tobak ska beskattas (SkU17)
Sveriges arbete inom de nordiska och arktiska samarbetena har granskats (UU18)

Planerat datum för debatt: 24 maj 2018
Betänkande 2017/18:UU18

Utrikesutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete 2017 och Nordiska rådets svenska delegations redogörelse för 2017. I regeringens skrivelse redogörs det för samarbetet mellan de nordiska regeringarna, med fokus på verksamheten i Nordiska ministerrådet. I redogörelsen finns information om rådets verksamhet under 2017, inklusive de parlamentariska samarbetena som finns för Östersjöregionen, Arktis och Barentsregionen.

Utskottet har valt att fokusera sin behandling på de nordiska och arktiska samarbetsområdena.

Utskottet tycker att det nordiska samarbetet ska fortsätta att utvecklas inom områden där det finns ett mervärde av samarbete och erfarenhetsutbyte. Dessutom välkomnar utskottet att det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har fortsatt att utvecklas under de senaste åren. Utskottet betonar att Sveriges samarbete med övriga arktiska stater är viktigt i en tid när Arktis strategiska betydelse ökar.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendena. Dessutom föreslår utskottet att riksdagen säger nej till ett trettiotal motioner om Norden.

Sveriges arbete inom de nordiska och arktiska samarbetena har granskats (UU18)