Debatter och beslut

Kammaren i dag Lördag 20 april 2019

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

11 april 2019

Utredningar om faderskap bör förenklas (CU7)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:CU7

Det bör bli enklare för nyblivna ogifta föräldrar att bekräfta vem som är pappa till barnet, bland annat genom en digital bekräftelse inom 14 dagar efter att barnet har fötts. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skynda på med lagändringar om detta.

Riksdagen anser också att regeringen bör gå vidare med att se över möjligheten att registrera testamenten i ett register i offentlig regi, och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Riksdagens tillkännagivanden kommer från motioner som lämnades in under allmänna motionstiden 2018, totalt cirka 50 stycken. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat överförmyndare och gode män samt vårdnad och umgänge.

Utredningar om faderskap bör förenklas (CU7)
Nej till motioner om bostadspolitik (CU11)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:CU11

Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att öka bostadsbyggandet, hur byggande ska finansieras, kommunal bostadsförmedling, allmännyttiga bostadsbolag och en översyn av redovisningsreglerna. Andra områden är studentbostäder, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete inom de aktuella områdena.

Nej till motioner om bostadspolitik (CU11)
Alarmoperatörer bör få spåra personer i nöd via mobiltelefoner (FöU7)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:FöU7

När en hjälpsökande ringer samhällets alarmeringstjänst från en smart mobiltelefon skulle positionen kunna fastställas snabbt och exakt. Det finns tekniska lösningar där en persons position automatiskt skickas via mobiltelefonen till en larmoperatör när ett nödnummer rings upp. Men enligt nuvarande regler måste hjälpsökande uttryckligen godkänna positionering med hjälp av funktionerna i den smarta telefonen. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel om den hjälpsökande är allvarligt skadad.

Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den så fort som möjligt bör se över möjligheterna att ge samhällets alarmeringstjänst tillåtelse att positionera hjälpsökandes mobiltelefoner automatiskt.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om civilt försvar och krisberedskap. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Alarmoperatörer bör få spåra personer i nöd via mobiltelefoner (FöU7)
Nej till motioner om Försvarsmaktens personal (FöU8)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:FöU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om Försvarsmaktens personal. Anledningen är bland annat att flera av förslagen istället bör övervägas i arbetet med en ny försvarspolitisk inriktning. Dessutom innebär den statliga arbetsgivarpolitiken att Försvarsmakten i första hand själv ansvarar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla personal.

Motionerna handlar exempelvis om personalförsörjning, mönstring, könsfördelning och andra rekryteringsfrågor inom försvaret.

Nej till motioner om Försvarsmaktens personal (FöU8)
Riksdagen riktar tillkännagivanden om straffrättsliga frågor till regeringen (JuU11)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:JuU11

Riksdagen riktade tolv uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området sexualbrott och andra straffrättsliga frågor:

  • Regeringen bör se över straffskalorna för sexualbrott
  • Regeringen bör höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år
  • Regeringen bör skärpa minimistraffet för sexuellt övergrepp till fängelse i minst sex månader
  • Regeringen bör införa en ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
  • Regeringen bör avskaffa respektive förlänga den så kallade preskriptionstiden för bland annat sexualbrott mot barn
  • Regeringen bör skyndsamt skärpa straffet för inbrottsstöld
  • Regeringen bör skyndsamt stärka det straffrättsliga skyddet för exempelvis polis, sjukvårds- och räddningstjänstpersonal, så kallad blåljusverksamhet
  • Regeringen bör skärpa straffet för övergrepp i rättssak
  • Regeringen bör skärpa straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
  • Regeringen bör skärpa straffet för den som överlåter narkotika till andra
  • Regeringen bör skyndsamt införa en lag om tillträdesförbud till butiker
  • Regeringen bör föreslå en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet

Tillkännagivandena bygger på motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag inom straffrättsliga frågor.

Riksdagen riktar tillkännagivanden om straffrättsliga frågor till regeringen (JuU11)
Regeringen bör skärpa straff som gäller kontaktförbud och inrätta portal för brottsoffer (JuU14)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:JuU14

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:

  • Regeringen bör vidta åtgärder för att skärpa straffen för den som överträder ett kontaktförbud
  • Regeringen bör inrätta en brottsofferportal till hjälp för den som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med riksdagens behandling av cirka 130 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om våldsbrottsfrågor, så som våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och brottsoffer. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Regeringen bör skärpa straff som gäller kontaktförbud och inrätta portal för brottsoffer (JuU14)
EU:s förslag om att utöka Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter har granskats (JuU19)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Utlåtande 2018/19:JuU19

Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om en utvidgning av Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott.

Eppo inrättades 2017 och har i uppgift att utreda och lagföra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, till exempel bedrägerier och penningtvätt. EU-kommissionen föreslår nu att Eppo får befogenhet att även utreda gränsöverskridande terroristbrott. Enligt kommissionen skulle en utvidgning av Eppos befogenheter kunna säkerställa sammanhängande och effektiva utredningar och åtal för terroristbrott.

Riksdagen delar kommissionens och regeringens uppfattning om att terrorism är en av de största utmaningar som våra samhällen står inför och att EU måste ta till kraftfulla åtgärder för att lösa problemet. Utskottet är dock tveksamt till om en utvidgning av Eppos är den mest effektiva lösningen för att gemensamt hantera hotet från terrorism.

Eftersom inget konkret förslag från kommissionen har presenterats än anser Riksdagen att det är för tidigt med ett slutgiltigt ställningstagande gällande en eventuell utvidgning av Eppo och att frågan behöver analyseras vidare. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU:s förslag om att utöka Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter har granskats (JuU19)
Brott bör kunna leda till utvisning i fler fall (SfU16)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:SfU16

Regeringen bör ta fram ett förslag som möjliggör utvisning på grund av brott i fler fall än i dag.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över lagstiftningen på området.

Riksdagen anser att utlänningar som begår grova brott bör kunna utvisas oavsett om det finns risk för återfallsbrottslighet eller inte. Utvisning bör också kunna komma i fråga oftare när det gäller till exempel brott med hat- och hedersmotiv.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om migration och asylpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Brott bör kunna leda till utvisning i fler fall (SfU16)
Nej till motioner om anhöriginvandring (SfU17)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:SfU17

Riksdagen sa nej till drygt 20 motionsyrkanden om anhöriginvandring från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat att flera delar av migrationslagstiftningen ska ses över.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning och försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Nej till motioner om anhöriginvandring (SfU17)
Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU18)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:SfU18

Riksdagen sa nej till cirka 80 motioner om arbetskraftsinvandring från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om högkvalificerad arbetskraft, handläggningstider av och villkor för arbetstillstånd, uppehållstillstånd för studerande och forskare, missbruk av regler samt de grundläggande principerna för arbetskraftsinvandring.

Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU18)
Nej till motioner om ändrade villkor för svenskt medborgarskap (SfU19)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:SfU19

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om ändrade villkor för att få svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om att förlänga tiden man måste bo i Sverige för att kunna ansöka om svenskt medborgarskap, den så kallade hemvisttiden. Andra förslag är språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt att förstärka medborgarskapets symbolvärde.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor, främst med hänvisning till redan gällande regler och att arbete redan pågår.

Nej till motioner om ändrade villkor för svenskt medborgarskap (SfU19)
Riksdagen godkänner avtal om social trygghet mellan Sverige och Filippinerna (SfU23)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:SfU23

Riksdagen godkände ett nytt avtal om social trygghet mellan Sverige och Filippinerna och sa därmed ja till regeringens förslag.

Avtalet innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders- efterlevande- och invaliditetspension, arbetsskada samt sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen bedömer att avtalet inte ger några nya skyldigheter eller kostnader för Sveriges del.

Rörligheten mellan Sverige och Filippinerna har ökat de senaste åren. Många filippinier arbetar i Sverige och svenska företag finns etablerade i Filippinerna. Regeringen anser därför att ett avtal om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Avtalet blir en del av svensk lag och börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen godkänner avtal om social trygghet mellan Sverige och Filippinerna (SfU23)
Regeringen bör förbättra samordningen av investeringar i infrastruktur (TU5)

Beslutsdatum: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:TU5

Regeringen bör arbeta för att lokala, regionala och nationella investeringar i infrastruktur i större utsträckning samordnas och samverkar med varandra för att nyttan av investeringarna blir så stor som möjligt. Det tycker riksdagen som därför riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 300 motioner om att rusta upp och bygga ut olika vägar och järnvägar runt om i landet. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av de områden som förslagen handlar om.

Riksdagen har också behandlat tre skrivelser från regeringen. Det är dels regeringens nationella planering för transportinfrastrukturen, och dels regeringens skrivelser om två rapporter från Riksrevisionen. Rapporterna handlar om Trafikverkets stöd till forskning och innovation samt om ett nytt signalsystem för järnvägen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Regeringen bör förbättra samordningen av investeringar i infrastruktur (TU5)

4 april 2019

Nej till motioner om associationsrätt (CU9)

Beslutsdatum: 4 april 2019
Betänkande 2018/19:CU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om associationsrätt. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar till exempel om revisionsplikt, sänkt aktiekapital, regelförenkling för mindre företag och könsfördelning i bolagsstyrelser.

Nej till motioner om associationsrätt (CU9)
Nej till motioner om konsumenträtt (CU10)

Beslutsdatum: 4 april 2019
Betänkande 2018/19:CU10

Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam som riktar sig till barn och lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Andra områden i motionerna är köp av levande djur, bindningstider för konsumentavtal, småhusentreprenad och snabblån.

Nej till motioner om konsumenträtt (CU10)
Tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen har granskats (FiU17)

Beslutsdatum: 4 april 2019
Betänkande 2018/19:FiU17

Finansutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om regeringens bedömningar och åtgärder med anledning av en granskningsrapport som Riksrevisionen har skrivit. I rapporten granskar Riksrevisionen hur regeringen har tillämpat den kommunala finansieringsprincipen för tre beloppsmässigt stora reformer.

Den kommunala finansieringsprincipen innebär att staten inte ska ge kommuner och landsting nya uppgifter utan att anpassa finansieringen. Finansieringsprincipen behövs för att statligt beslutade reformer ska kunna genomföras i kommunerna utan att det ekonomiska förhållandet mellan staten och kommunerna rubbas. Riksrevisionen konstaterar att finansieringsprincipen i flera delar inte har tillämpats som det var tänkt. Bland annat har beredningen av reformerna varit otillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar till exempel att framtida reformer ska beredas på ett transparent sätt och att företrädare för kommuner och landsting ska bjudas in till beredningsarbetet i god tid. Dessutom behöver regeringen ta hänsyn till konsekvenserna för olika kommuner beroende på deras olika förutsättningar.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser och håller med om att det är viktigt att göra välunderbyggda konsekvensanalyser. Därför fortsätter regeringen att utveckla de delarna. Däremot menar regeringen att dialogen mellan Regeringskansliet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har utvecklats och fungerar bättre idag än när reformerna genomfördes.

Finansutskottet har inget att invända mot de bedömningar regeringen gör i sin skrivelse. Utskottet håller med om att den kommunala finansieringsprincipen är en viktig del av relationen mellan staten och kommunerna och välkomnar att dialogen mellan SKL och Regeringskansliet har utvecklats, samt att arbetet med att göra välunderbyggda konsekvensanalyser fortsätter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen har granskats (FiU17)
Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)

Beslutsdatum: 4 april 2019
Betänkande 2018/19:FiU25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 som handlar om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att beredningsarbete pågår inom vissa områden. Dessutom bygger den statliga förvaltningspolitiken i huvudsak på att myndigheterna själva beslutar hur verksamheten ska organiseras för att möta samhällets behov.

Motionerna handlar till exempel om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it i den statliga förvaltningen och statliga myndigheters lokalkostnader.

Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)
Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)

Beslutsdatum: 4 april 2019
Betänkande 2018/19:FiU34

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om offentlig upphandling. Anledningen är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling ska tillämpas, sociala kriterier, djurskydd, livsmedelsproduktion samt innovations- och funktionsupphandling.

Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)
Tillförlitligheten och underlaget i kommuners ekonomiska sammandrag har granskats (FiU41)

Beslutsdatum: 4 april 2019
Betänkande 2018/19:FiU41

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. De handlar om Riksrevisionens granskningar om räkenskapssammandragets tillförlitlighet och räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser. Räkenskapssammandraget är en årlig insamling av kommunernas ekonomiska uppgifter och är statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling.

Enligt Riksrevisionens granskning är det bland annat en utmanande uppgift för kommunerna att rapportera in kostnaderna för de gemensamma aktiviteterna, kommunens så kallade overheadkostnader (OH-kostnader). OH-kostnaderna utgör en av flera uppgifter i räkenskapssammandraget. Riksrevisionen konstaterar också att det finns avvikelse mellan uppgifterna i kommunernas årsredovisningar och i räkenskapssammandraget.    

Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionen, men håller till exempel inte med om att Statistiska centralbyrån ska få i uppdrag att utveckla räkenskapssammandraget.

Riksdagen delar regeringens bedömning och välkomnar avsikten att fortsätta följa utvecklingen av räkenskapssammandraget och dess tillförlitlighet. Riksdagen konstaterar också att den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning från 1 januari 2019, bedöms leda till en mer välfungerande kommunal bokföring och en mer rättvisande redovisning. Med det lade Riksdagen skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

 

Tillförlitligheten och underlaget i kommuners ekonomiska sammandrag har granskats (FiU41)
Regeringen bör införa licensjakt på säl (MJU9)

Beslutsdatum: 4 april 2019
Betänkande 2018/19:MJU9

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området naturvård och biologisk mångfald:

  • Regeringen bör införa licensjakt på säl bland annat eftersom sälstammen ökar och hotar fiskbestånden och det kustnära fisket i Östersjön
  • Regeringen bör modernisera lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer, GMO, och göra den teknikneutral

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade ett 90-tal motioner inom området naturvård, skydd av områden och biologisk mångfald. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de andra frågorna som motionerna tar upp.

Regeringen bör införa licensjakt på säl (MJU9)

3 april 2019

Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU8)

Beslutsdatum: 3 april 2019
Betänkande 2018/19:AU8

Riksdagen sa nej till cirka 70 motionsyrkanden om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januariavtalet och att det i vissa frågor redan pågår arbete. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål, jämställdhetsintegrering, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet.

Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU8)
Nej till motioner om militära frågor (FöU9)

Beslutsdatum: 3 april 2019
Betänkande 2018/19:FöU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om militära frågor. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår inom området.

Motionerna handlar till exempel om Försvarsmaktens organisation, hemvärnet, övnings- och skjutfält och stöd till polisen.

Nej till motioner om militära frågor (FöU9)
Regeringen bör utreda nya regler kring vittnen (JuU12)

Beslutsdatum: 3 april 2019
Betänkande 2018/19:JuU12

Riksdagen anser att regeringen bör utreda ett antal frågor om vittnen. Riksdagen anser att det är mycket angeläget att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En avgörande del av detta är att kunna genomföra rättegångar på ett effektivt och rättssäkert sätt och att vittnen kan och vågar vittna. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över lagstiftningen om vittnen.

  • Regeringen överväga att införa ett system med så kallade kronvittnen. Det innebär att man inför en möjlighet till viss strafflindring för en person som döms för brott förutsatt att han eller hon medverkar vid utredning kring andra personers brottslighet.
  • Regeringen bör därför utreda möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet, till exempel när det finns allvarliga hot från gäng.
  • Arbetet med vittnesskydd bör förstärkas. Den långsiktiga målsättningen ska vara att alla vittnen kan lita på det skydd som samhället erbjuder.

Riksdagen riktade även tillkännagivanden till regeringen om att ta bort tillståndskravet för polisens kameraövervakning och att se över regelverket för förundersökningsbegränsning.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om processrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Regeringen bör utreda nya regler kring vittnen (JuU12)
Barn som misstänks ha begått allvarliga brott borde oftare få skuldfrågan prövad (JuU15)

Beslutsdatum: 3 april 2019
Betänkande 2018/19:JuU15

Barn under 15 år som misstänks för brott ställs inte inför rätta. Vid särskilt allvarliga brott kan skuldfrågan ändå prövas i domstol, vid så kallad bevistalan. Riksdagen anser att regeringen bör utreda systemet med bevistalan så att åklagare i högre utsträckning får avgöra om skuldfrågan ska prövas. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen konstaterar att barn inte ska straffas, men när skuldfrågan inte prövas kan det misstänkta barnet heller aldrig rentvås. Om fel person utpekas leder det inte bara till att ett oskyldigt barn stämplas som förövare, dessutom går den riktiga gärningsmannen fri.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Barn som misstänks ha begått allvarliga brott borde oftare få skuldfrågan prövad (JuU15)
EU:s strategi för arbetet med hormonstörande ämnen har granskats (MJU10)

Beslutsdatum: 3 april 2019
Utlåtande 2018/19:MJU10

EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om EU:s strategi för arbetet med hormonstörande ämnen. Det övergripande målet i strategin är att skydda EU:s befolkning och miljö från att utsättas för hormonstörande ämnen, och samtidigt upprätthålla EU:s gemensamma marknad. I strategin ingår åtaganden om att minimera den totala exponeringen för hormonstörande ämnen, att stödja nödvändig forskning om hormonstörande ämnen och att främja en aktiv dialog mellan de berörda aktörerna.

Miljö- och jordbruksutskottet som har granskat meddelandet välkomnar att kommissionen har inlett arbetet med en översyn av EU:s lagstiftning på området. Utskottet anser att strategin täcker in de viktigaste frågorna inom området, som att det är viktigt att tydligare belysa hur försiktighetsprincipen ska tillämpas, att särskilt farliga ämnen ska ersättas med bättre alternativ och att det är viktigt att ha en stark och enhetlig tillsyn och marknadskontroll. Utskottets granskning skickas till kommissionen och kommer att finnas tillgängligt för andra medlemsstater.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU:s strategi för arbetet med hormonstörande ämnen har granskats (MJU10)
EU-direktiv bör inte försämra företagens konkurrenskraft (NU7)

Beslutsdatum: 3 april 2019
Betänkande 2018/19:NU7

EU-direktiv innehåller mål som medlemsländerna ska uppnå och länderna bestämmer själva hur direktiven ska genomföras i den nationella lagstiftningen. Riksdagen anser att de svenska företagens konkurrenskraft ska skyddas. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att den bör arbeta för att EU-direktiv genomförs i svensk lagstiftning på ett sätt som inte försämrar företagens konkurrenskraft. En utgångspunkt bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i den nationella lagstiftningen. När det finns anledning att överskrida miniminivån bör effekterna för företag redovisas tydligt.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om olika näringspolitiska frågor. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag, som bland andra handlar om företagsfrämjande, kapitalförsörjning, regelförenklingar och riktade insatser mot kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund.

EU-direktiv bör inte försämra företagens konkurrenskraft (NU7)
Nej till motioner om regional tillväxtpolitik (NU8)

Beslutsdatum: 3 april 2019
Betänkande 2018/19:NU8

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om regional tillväxtpolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår insatser inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar bland annat om den geografiska placeringen och organiseringen av statliga myndigheter samt kommersiell och offentlig service på landsbygden. Andra områden som behandlas är återföring av pengar till kommuner där vatten- och vindkraft produceras.

Nej till motioner om regional tillväxtpolitik (NU8)
Regeringen ska kunna förändra statens ägande i Telia (NU9)

Beslutsdatum: 3 april 2019
Betänkande 2018/19:NU9

Regeringen ska få möjlighet att förändra statens ägande i Telia när bolaget genomför ett så kallat återköpsprogram. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget vill regeringen godkänna att Telia minskar sitt aktiekapital genom att köpa tillbaka aktier på börsen och sedan dra bort dem från marknaden. Eftersom det i sin tur kan innebära att statens ägande ökar så vill regeringen också kunna minska aktieinnehavet till som lägst nuvarande nivå om drygt 37 procent. För att kunna genomföra detta behöver riksdagen ge regeringen de befogenheterna. 

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att se över hur staten kan avveckla sitt ägande i Telia på sikt. Anledningen är bland annat att statens huvudsakliga uppgift inte är att äga och driva bolag.

Regeringen ska kunna förändra statens ägande i Telia (NU9)
Körkortsutbildningssystemet för trafikskolor bör ses över (TU7)

Beslutsdatum: 3 april 2019
Betänkande 2018/19:TU7

Regeringen bör utreda hur körkortsutbildningssystemet kan bli effektivare och hur illegal övningskörningsverksamhet kan begränsas. Dessutom bör regeringen snarast sätta in vissa åtgärder för att hindra illegala trafikskolor. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Enligt riksdagen bör körkortsutbildningen anpassas till ny teknik som kan utveckla körandet. Utbildningen behöver också förenklas och bli effektivare. Exempelvis genom att elever som har gjort en mindre miss på körprovet ska kunna få göra om det momentet i stället för att göra om hela provet.

Dessutom bör regeringen redan nu genomföra åtgärder för att motverka illegala körskolor. Det handlar om att en handledare maximalt ska få ha tillstånd för tio elever jämfört med dagens femton. Möjligheten att införa tillståndsplikt för privatpersoner som äger fordon med dubbelkommando bör också ses över.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om trafiksäkerhet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Körkortsutbildningssystemet för trafikskolor bör ses över (TU7)
Ja till lagändringar om elektronisk kommunikation, toppdomäner och radioutrustning (TU10)

Beslutsdatum: 3 april 2019
Betänkande 2018/19:TU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om elektronisk kommunikation, LEK, och radioutrustningslagen. Förslaget innebär att svensk lagstiftning anpassas till två EU-förordningar, dels den så kallade Berec-förordningen, dels EASA:s nya grundförordning. Ändringarna är nödvändiga för att uppfylla de rättsliga kraven från EU.

Bland annat ska LEK ändras så att tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsens sanktionsmöjligheter även ska gälla de nya EU-reglerna om ett tak för hur mycket konsumenter kan debiteras för så kallad reglerad kommunikation inom EU. Det kan exempelvis vara roaming med telefonen.

Regeringen föreslår även att toppdomänlagen ändras och att Post- och telestyrelsens förskrifter om förval och prefixval slutar att gälla. Anledningen är att föreskrifterna grundar sig i numera upphävda bestämmelser.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2019.

Ja till lagändringar om elektronisk kommunikation, toppdomäner och radioutrustning (TU10)
Regeringen bör utreda en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå (UbU11)

Beslutsdatum: 3 april 2019
Betänkande 2018/19:UbU11

Regeringen bör utreda om det går att inrätta en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Arbetsmarknaden förändras allt snabbare och kraven på kunskap och kompetens ökar. Samtidigt lämnar alltför många elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Enligt riksdagen skulle en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå ge snabbare tillträde till arbetslivet eller vara en brygga till fortsatta studier för de elever som inte kommer in på någon av de treåriga utbildningarna.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om gymnasieskolan. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

 

Regeringen bör utreda en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå (UbU11)
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU12)

Beslutsdatum: 3 april 2019
Betänkande 2018/19:UbU12

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete redan pågår när det gäller flera av de frågor motionerna tar upp. Motionerna berör bland annat kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare och utbildning på yrkeshögskolan.

Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU12)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

25 april 2019

Riksdagen riktar uppmaningar till regeringen om polisfrågor (JuU10)

Planerat datum för debatt: 25 april 2019
Betänkande 2018/19:JuU10

Justitieutskottet föreslår att riksdagen riktar tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom polisfrågor:

  • Regeringen bör verka för att återinrätta vissa specialenheter inom Polismyndigheten, så som särskilda sexualbrottsgrupper och specialiserade narkotikapoliser
  • Regeringen bör skyndsamt begränsa antalet godkända id-handlingar i syfte att minska antalet bedrägerier och annan IT-relaterad brottslighet
  • Regeringen bör utöka rätten till kränkningsersättning för poliser

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med utskottets behandling av cirka 250 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om polisfrågor, så som polisens organisation och arbetsuppgifter. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen riktar uppmaningar till regeringen om polisfrågor (JuU10)
Fyra uppmaningar till regeringen om kriminalvårdsfrågor (JuU13)

Planerat datum för debatt: 25 april 2019
Betänkande 2018/19:JuU13

Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska rikta fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området kriminalvård:

  • Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott bör förstärkas.
  • Ett nationellt exitprogram för personer som vill lämna det kriminella livet bör införas.
  • En särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott.
  • Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet.

Förslagen till tillkännagivanden kom i samband med att utskottet behandlade motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner om kriminalvårdsfrågor.

Fyra uppmaningar till regeringen om kriminalvårdsfrågor (JuU13)
Regeringen bör se över hur vårdansvaret för personer med psykisk ohälsa och beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman (SoU15)

Planerat datum för debatt: 25 april 2019
Betänkande 2018/19:SoU15

Socialutskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur vårdansvaret för personer med psykisk ohälsa och beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman.

Enligt socialutskottet kan den nuvarande ansvarsfördelningen mellan kommun och region (tidigare landsting) innebära att den enskilde inte får den vård som behövs. Efter att regeringen gjort en översyn av frågan bör den utreda möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Regeringen bör även se över hur det ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroendesjukdom.

Utskottet föreslår även att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att stärka tillsynen och uppföljningen av barn- och ungdomspsykiatrin.

Förslagen om tillkännagivanden bygger på olika motioner från allmänna motionstiden 2018. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag som rör psykisk ohälsa.

Regeringen bör se över hur vårdansvaret för personer med psykisk ohälsa och beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman (SoU15)
Redogörelse om Interparlamentariska unionen har granskats (UU7)

Planerat datum för debatt: 25 april 2019
Betänkande 2018/19:UU7

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om Interparlamentariska unionen (IPU). Redogörelsen går igenom verksamheten inom IPU under 2018 och den svenska delegationens arbete. IPU har bland annat behandlat frågor som rör FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt inom området migration och flyktingskydd. Andra frågor man har arbetat med är att öka kvinnors deltagande i politiken, att motverka sexuella trakasserier och övergrepp samt att bekämpa sexuellt våld i FN:s fredsbevarande insatser.

Utrikesutskottet välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Redogörelse om Interparlamentariska unionen har granskats (UU7)
Redogörelsen om Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet har behandlats (UU11)

Planerat datum för debatt: 25 april 2019
Betänkande 2018/19:UU11

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom den Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under första halvan av 2018. Den parlamentariska församlingen är en mötesplats för parlamentariker från EU och medelhavsländerna. Målet för församlingen är att skapa fred, stabilitet och välstånd runt Medelhavet.

Under första halvan av 2018 har bland annat frågor om bekämpande av terrorism och våldsam extremism och internationellt samarbete inom migration och flyktingfrågor prioriterats i arbetet.

Utskottet noterar att då arbetet i församlingen har skett med låg intensitet under flera år så har talmannen beslutat att inte utse en ny svensk delegation för åren 2018–2022. Riksdagen kommer fortsättningsvis att vara medlem i organisationen men inte delta aktivt i arbetet.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Redogörelsen om Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet har behandlats (UU11)
Högstadie- och gymnasieskolor bör kunna ge elever skriftligt ordningsomdöme (UbU8)

Planerat datum för debatt: 25 april 2019
Betänkande 2018/19:UbU8

För att skolorna ska kunna ha stärkt fokus på ordning bör det vara möjligt att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Omdömet ska däremot inte ingå i slutbetyget. Det tycker utbildningsutskottet som vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Förslaget om ett tillkännagivande kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, kränkande behandling, fritidshem samt trygghet och studiero. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till de ca 140 övriga motionsyrkandena på grund av bestämmelser som finns inom området, redan avslutade åtgärder och att en rad åtgärder inom området har påbörjats.

Högstadie- och gymnasieskolor bör kunna ge elever skriftligt ordningsomdöme (UbU8)
Nej till motioner om lärare och elever (UbU9)

Planerat datum för debatt: 25 april 2019
Betänkande 2018/19:UbU9

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor som rör lärare och elever. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, så som att minska administrationen för lärare och skolledare samt att inrätta fler karriärtjänster för lärare som vill göra karriär utan att lämna undervisningen. Vidare finns motioner om att ändra reglerna för lärarlegitimationen och om att förstärka elevhälsan i skolan.

Nej till motioner om lärare och elever (UbU9)

24 april 2019

Arbetslöshetskassornas tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen har granskats (AU11)

Planerat datum för debatt: 24 april 2019
Betänkande 2018/19:AU11

Arbetsmarknadsutskottet har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om a-kassorna tillämpar arbetslöshetsförsäkringen på liknande sätt. Riksrevisionen konstaterar att det finns skillnader i hur a-kassorna beslutar om rätt till arbetslöshetsersättning och drar slutsatsen att regelverket tolkas olika. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen ser över det uppdrag Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har att förtydliga reglerna i försäkringen.

Regeringen delar Revisionens uppfattning att det är viktigt att arbetslöshetsförsäkringen tillämpas likvärdigt och håller med om att regelverket behöver förtydligas. Utskottet instämmer i detta och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Arbetslöshetskassornas tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen har granskats (AU11)
Ny lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer ska komplettera EU-regler (CU14)

Planerat datum för debatt: 24 april 2019
Betänkande 2018/19:CU14

EU:s förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden har börjat gälla i Sverige. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en svensk lag med kompletterande bestämmelser införas.

Det blir allt vanligare att makar eller sambor har anknytning till ett annat land, till exempel genom att de har egendom utomlands. Vid exempelvis en bodelning kan anknytningar till flera länder innebära praktiska och juridiska svårigheter. Syftet med EU-förordningarna är att skapa ett gemensamt regelverk bland annat när det gäller i vilket land och enligt vilket lands lag sådana frågor ska prövas.

För att få en mer lättöverskådlig lagstiftning på området ska även befintliga svenska regler utöver det som förordningarna anger samlas i den nya lagen. Det gäller även regler som rör sambor.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juni 2019. Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Ny lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer ska komplettera EU-regler (CU14)
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU24)

Planerat datum för debatt: 24 april 2019
Betänkande 2018/19:KU24

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att utskottet inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om att bevara älvdalskan som språk, att utreda om teckenspråk ska bli ett minoritetsspråk och att införa ett romskt förvaltningsområde. Andra områden är att inrätta en ny myndighet för nationella minoriteter och att stärka samers rättigheter och inflytande.

Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU24)
Nej till motioner om valfrågor (KU25)

Planerat datum för debatt: 24 april 2019
Betänkande 2018/19:KU25

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om valsedlar, valhemlighet, valsäkerhet och rösträkning samt legitimationskrav vid röstning. Andra områden är valhemlighet för personer med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, rösträttsålder samt skilda valdagar.

Nej till motioner om valfrågor (KU25)
Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU31)

Planerat datum för debatt: 24 april 2019
Betänkande 2018/19:KU31

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunal samverkan, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, byte av partitillhörighet, partistöd och kommunal misstroendeförklaring. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår samt att nya lagar inom området har börjat gälla.

Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU31)
Statens servicecenter bör få ny roll i att erbjuda statlig service på lokal nivå (KU35)

Planerat datum för debatt: 24 april 2019
Betänkande 2018/19:KU35

Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samverkar vid servicekontor för att erbjuda medborgarna hjälp med sina olika frågor på ett och samma ställe. Regeringen föreslår nu lagändringar som kommer att innebära att den lokala statliga servicen som erbjuds vid servicekontoren ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska bli skyldiga att ansluta sig till den nya organisationen. I framtiden kan även andra myndigheter, som Arbetsförmedlingen, komma att ingå i den nya organisationen. Men det behöver utredas först.

När Statens servicecenter tar över ansvaret för servicekontoren bedömer regeringen också att det behövs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som reglerar vilka sekretessregler som ska gälla för de handlingar som lämnas in till eller upprättas vid Statens servicecenter. Myndigheten ska då använda samma sekretessbestämmelser som gäller hos den myndighet för vilken handlingen har tagits emot eller upprättats. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2019.

Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till sju andra motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om bland annat bättre tillgång till statlig service. Anledningen är bland annat att det redan pågår en kartläggning av vilken statlig service som erbjuds i länen och kommunerna.

Statens servicecenter bör få ny roll i att erbjuda statlig service på lokal nivå (KU35)
Nej till motioner om civila samhället och trossamfund (KrU15)

Planerat datum för debatt: 24 april 2019
Betänkande 2018/19:KrU15

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 inom området civila samhället och trossamfund.

Motionsförslagen handlar bland annat om stöd till trossamfund, samordning av interreligiösa råd, bidrag till det civila samhället, förenklade regler för administration, hinder för engagemang, att sprida goda exempel, civilsamhället och integration, säkerhet i lokaler, äldres ensamhet, ideella föreningar och konkurrensrätten samt allmänna samlingslokaler. Skälen till att utskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till förslagen är främst att utredningar samt annat arbete pågår med frågorna.

Nej till motioner om civila samhället och trossamfund (KrU15)
Regeringen bör göra det enklare att bygga djurstallar (MJU11)

Planerat datum för debatt: 24 april 2019
Betänkande 2018/19:MJU11

Det obligatoriska kravet på att djurstallar ska förprövas bör tas bort och reglerna för hur djurstallar ska byggas bör förenklas. Det tycker miljö- och jordbruksutskottet som vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Kravet på att det ska ske en förprövning innan djurstallar byggs, byggs till eller ändras finns för att förebygga djurskyddsproblem. Utskottet anser dock att förprövningen kan avskaffas, eftersom de som håller djur gör det med djurens bästa för ögonen. Utskottet anser också att reglerna för hur djurstallar ska byggas är för detaljerade och att de bör ändras för att istället fokusera på djurstallarnas funktion och hur bra djuren får det där.

Miljö- och jordbruksutskottets förslag till tillkännagivande kom när utskottet behandlade cirka 70 motionsyrkanden inom området djurskydd från den allmänna motionstiden 2018. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner på grund av de regler som gäller inom området och att arbete redan pågår. Motionerna handlar bland annat om arbetet mot antibiotikaresistens, offentlig kontroll, djurskydd, konkurrenskraft samt märkning och registrering av katter.

Regeringen bör göra det enklare att bygga djurstallar (MJU11)
Regeringen bör inrätta barn- och familjecentraler (SoU9)

Planerat datum för debatt: 24 april 2019
Betänkande 2018/19:SoU9

Regeringen bör utreda möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där personer som på olika sätt jobbar med barn och unga arbetar tillsammans. Det tycker socialutskottet som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Det är viktigt att så tidigt som möjligt identifiera barn och unga som riskerar att drabbas av exempelvis psykisk ohälsa. Ett sätt att uppnå detta är enligt socialutskottet att skapa förutsättningar för ett tätare samarbete mellan personer som arbetar med barn och unga. En sådan organisationsform är barn- och familjecentraler. Utskottet vill därför att regeringen utreder hur detta samarbete kan underlättas oavsett var i landet det sker.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om socialtjänst- och barnfrågor. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner i ämnet.

Regeringen bör inrätta barn- och familjecentraler (SoU9)

11 april 2019

Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU26)

Planerat datum för debatt: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:KU26

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om offentlighet, sekretess och integritet. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om datainsamling på internet, myndigheters handel med personuppgifter, Datainspektionens uppdrag och ökad insyn och öppenhet i EU.

Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU26)
Nej till motioner om public service-frågor (KrU14)

Planerat datum för debatt: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:KrU14

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om public service-frågor. Anledningen är bland annat pågående arbete med att utforma förslag till sändningstillstånd för perioden 2020-2025 och andra utredningar på området.

Motionerna handlar exempelvis om formerna för uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst, uppdragets innehåll, frågor om sponsring och nordiskt samarbete.

Nej till motioner om public service-frågor (KrU14)
Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU11)

Planerat datum för debatt: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:TU11

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 20 motioner från den allmänna motionstiden 2018 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att flera regler inom området nyligen har förändrats. Utskottet anser också att den nationella godstransportstrategin från 2018 bör vara utgångspunkten för kommande åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om översyn, tillsyn och kontroller av yrkestrafik. Andra områden som behandlas är krav för taxiförarlegitimation, yrkeskompetensbevis och säkra rastplatser.

Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU11)
Arbetet i OSSE under 2018 (UU5)

Planerat datum för debatt: 11 april 2019
Betänkande 2018/19:UU5

Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, under 2018.

Utrikesutskottet framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och arbeta för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. OSSE:s politiska församling genomförde åtta valobservationer under 2018 och utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation deltog i dessa observationer.

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Arbetet i OSSE under 2018 (UU5)