Dokument & lagar (59 960 träffar)

Betänkande 2018/19:NU1

Drygt 7,4 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, drygt 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. Drygt 900 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och drygt 750 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-12-14 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:NU1 (pdf, 672 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2018/19:MJU2

Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till att 760 miljoner kronor avsätts för utgifter för ekonomiskt stöd till livsmedelsproduktionen i syfte att kompensera för inkomstbortfall i spåren av 2018 års torka samt att 72 miljoner kronor avsätts i syfte att stödja skogsägare som drabbats av sommarens omfattande bränder.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-20 Beslut: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:MJU2 (pdf, 1215 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2018/19:MJU1

9,7 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Bland annat går 1,1 miljarder till åtgärder för havs- och vattenmiljön, 575 miljoner kronor till Naturvårdsverket och 678 miljoner kronor till skydd av värdefull natur.

50 miljoner kronor går till ett nytt anslag som ska användas för att bygga ut laddningsinfrastrukturen längs vägarna. Målet är bland annat att se till att laddningsstationerna kan användas av fler fordon än enbart batteridrivna.

Riksdagens beslut för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas baseras på Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetalternativ.

I vissa andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Bland annat handlar det om en investeringsplan för fastigheter som ska fungera som riktlinjer för Naturvårdsverkets investeringar under 2019-2021.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:MJU1 (pdf, 1165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2018/19:FöU1

Cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och beredskap, drygt 36,1 miljarder kronor. 13,4 miljarder kronor går till Försvarsmakten och Försvarets materielverk för anskaffning av materiel och anläggningar och Kustbevakningen får 1,3 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till att fördela pengarna inom utgiftsområdet enligt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag.

I andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att stora delar av myndighetskostnaderna, 1,8 miljarder kronor, för Försvarets materielverk flyttas till ett eget anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att låta regeringen besluta om att hyra ut eller sälja stridsflygplan JAS 39 C/D på export under 2019. Samtidigt riktade riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen borde i anslutning till 2019 års vårändringsbudget redovisa reviderade investeringsplaner. Detta för att riksdagen ska kunna se hur köp och underhåll av försvarsmateriel prioriteras inom de ekonomiska ramar som riksdagen beslutar om.
  • Regeringen borde också redovisa livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 7
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:FöU1 (pdf, 771 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2018/19:UU2

Drygt 44,9 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet internationellt bistånd. Mest pengar går till biståndsverksamhet, knappt 43,5 miljarder kronor. Knappt 1,3 miljarder går till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2019. Riksdagen sa också delvis säger ja till ett förslag i en motion från Moderaterna som innebär att 75 miljoner kronor flyttas inom anslaget från biståndsverksamheten till Sida.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:UU2 (pdf, 594 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Betänkande 2018/19:NU2

3,5 miljarder ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, drygt 1,6 miljarder kronor. Drygt 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och ca 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-12 Debatt: 2018-12-14 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:NU2 (pdf, 490 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Betänkande 2018/19:KU17

Lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen ändras. Ändringarna innebär att en brist i en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen åtgärdas.

Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:KU17 (pdf, 303 kB)

Betänkande 2018/19:KU1

14, 6 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,8 miljarder kronor. Drygt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får drygt 926 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna ska fördelas inom delposterna Regeringskansliet, Allmänna val och demokrati och Länsstyrelserna. För övriga 15 anslag sa riksdagen ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-15 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:KU1 (pdf, 851 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2018/19:JuU1

Drygt 48 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 26,3 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5,8 miljarder. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma till riksdagen med ett förslag om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-12-12 Debatt: 2018-12-14 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:JuU1 (pdf, 662 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2018/19:FöU3

Regeringen får möjlighet att inrätta tre nya organisationsenheter, så kallade försvarsgrensstaber, inom Försvarsmakten. Det handlar om en arméstab, en marinstab och en flygstab som ska placeras i Enköping, Haninge/Muskö respektive Uppsala. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En motivering för att ändra försvarets organisation är att säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. De nya staberna ska öka robustheten och minska riskerna i försvarsledningens organisation genom att öka den geografiska spridningen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:FöU3 (pdf, 318 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inrättande av försvarsgrensstaber

Betänkande 2018/19:CU1

Drygt 4,7 miljarder kronor av statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar, 3 miljarder kronor, går till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Lantmäteriet får drygt 600 miljoner kr, och Boverket drygt 300 miljoner kr. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att stödet för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer, stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande och stödet för investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande på sikt kommer att avvecklas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-15 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:CU1 (pdf, 640 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Betänkande 2018/19:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2018. Förslaget innebär att 15 utgiftsområden höjs och att tre utgiftsområden sänks.

22 anslag ökas med totalt 7,5 miljarder kronor. 7 anslag minskas, vilket innebär en total minskning på 300 miljoner kronor.

Regeringen får också rätt att inrätta tre jubileumsfonder, syftet med fonderna är att främja ett mellanfolkligt utbyte mellan Sverige och Estland, Lettland respektive Litauen. Regeringen får rätt att besluta om kapitaltillskott till fonderna på högst 10 miljoner kronor till respektive fond.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-10 Debatt: 2018-12-12 Beslut: 2018-12-12

Betänkande 2018/19:FiU11 (pdf, 571 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höständringsbudget för 2018

Betänkande 2018/19:SoU3

Regeringen har föreslagit att en ny lag om tobak och liknande produkter införs. Två äldre lagar ska samtidigt tas bort. Regeringen har också lagt fram flera förslag som ska minska hälsorisker som beror på användning av tobak. Bland annat ska alla som vill handla med tobak ha tillstånd, nuvarande rökförbud utvidgas till att gälla vissa allmänna platser utomhus, rökförbudet utvidgas till att gälla även elektroniska cigaretter, förpackningar med portionsförpackat snus måste innehålla minst 20 portioner och reglerna om spårbarhet och säkerhetsmärkning i EU:s tobaksproduktdirektiv genomförs i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort. Däremot ändrade riksdagen i regeringsförslaget om reklam och annan marknadsföring av tobak så att nuvarande ordning förblir som den är i dag. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förbud mot självbetjäning av tobaksvaror.

Riksdagen ändrade också i regeringens förslag på när de nya reglerna ska börja gälla. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Bestämmelserna om spårbarhet och säkerhetsmärkning börjar gälla den 20 maj 2019.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör senast den 19 mars 2019 återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 15
Justering: 2018-12-06 Debatt: 2018-12-11 Beslut: 2018-12-12

Betänkande 2018/19:SoU3 (pdf, 5560 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny lag om tobak och liknande produkter

Utlåtande 2018/19:TU3

Riksdagen har granskat en strategi från EU-kommissionen om automatisering och uppkoppling av fordon. Utgångspunkten i strategin är att rörligheten står inför ett vägskäl och att de uppkopplade och automatiserade fordonen kommer att förändra hur vi förflyttar oss. Ambitionen är att EU ska bli världsledande på området och därigenom göra transporter säkrare, mer tillgängliga och hållbara.

Riksdagen välkomnar att EU-kommissionen har antagit en övergripande strategi och ser fram emot de möjligheter som de nya fordonen förväntas innebära. Riksdagen delar kommissionens uppfattning att det behövs ett ökat samarbete mellan EU, medlemsstaterna, myndigheter, akademien och industrin för att skynda på en säker och hållbar marknadsintroduktion av de nya fordonen. Riksdagen håller även med kommissionen att det är viktigt att nyckeltekniken utvecklas i Europa och att den rättsliga ramen är modern.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-29 Debatt: 2018-12-12 Beslut: 2018-12-12

Utlåtande 2018/19:TU3 (pdf, 515 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens EU-strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet

Betänkande 2018/19:UFöU1

Det svenska deltagandet i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen sa ja till att Sverige fortsatt deltar i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan under 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-29 Debatt: 2018-12-05 Beslut: 2018-12-05

Betänkande 2018/19:UFöU1 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Utlåtande 2018/19:UU4

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens arbetsprogram för 2019. I programmet anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året. I och med att det är i slutet av den nuvarande kommissionens mandatperiod innehåller arbetsprogrammet inte så många nya initiativ.

När det gäller de övergripande frågorna anser riksdagen att det är positivt att kommissionen i sitt sista arbetsprogram lägger fokus på att göra klart pågående arbete, på att avsluta förhandlingar som pågår och på att genomföra fattade beslut. När det gäller EU:s framtid framhåller riksdagen bland annat att förankringen i medlemsländernas parlament är viktig. Vad gäller brexit är det viktigt att Storbritanniens utträde sker på ett sätt som ger rättslig tydlighet och förutsägbarhet. Det är också angeläget att EU har nära samarbete med Storbritannien även i framtiden.

I utlåtandet kommenterar riksdagen även förslag från kommissionen om bland annat ekonomiska frågor, ökad användning av kvalificerad majoritet, demokrati och rättsstatens principer, genomförandet av Parisavtalet och EU som global aktör.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-29 Debatt: 2018-12-05 Beslut: 2018-12-05

Utlåtande 2018/19:UU4 (pdf, 2732 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens arbetsprogram 2019

Betänkande 2018/19:UFöU2

Sverige ska även under 2019 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Den svenska styrkan på plats ska bestå av uppemot 70 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.

Sedan 2015 har Sverige på beslut av riksdagen deltagit i den militära utbildningsinsatsen. Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs inom ramen för den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet mot terrororganisationen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-29 Debatt: 2018-12-05 Beslut: 2018-12-05

Betänkande 2018/19:UFöU2 (pdf, 367 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Betänkande 2018/19:SkU5

Lagstiftningen om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton infördes 2016. Syftet var bland annat att göra det svårare att undanhålla pengar på konton i andra länder för att slippa betala skatt. Det globala forumet för transparens och informationsutbyte i fråga om skatter har sedan dess utvärderat Sveriges lagstiftning. Lagstiftningen ändras nu efter forumets påpekanden.

Samtidigt ändras vissa skatteregler med anledning av den nya spellagen som börjar gälla den 1 januari 2019. Ändringarna innebär att vissa typer av spel som anordnas med tillstånd enligt lotterilagen ska jämställas med licenspliktiga spel och därför beskattas. För att undanröja tveksamheter kring skattefriheten för vinster från spel efter den 1 januari 2019 tydliggörs lagstiftningen. Vid tillämpningen av bestämmelsen om skattefrihet för spelvinster ska spel med tillstånd enligt lotterilagen jämställas med spel som inte kräver licens och därmed vara skattebefriade.

En ändring av skyldigheten att lämna uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen införs också. Ändringen innebär att ersättning som kan bli föremål för särskild löneskatt ska redovisas i en årlig kontrolluppgift.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-27 Debatt: 2018-12-05 Beslut: 2018-12-05

Betänkande 2018/19:SkU5 (pdf, 6146 kB)

Betänkande 2018/19:AU3

Riksdagen har godkänt FN:s internationella arbetsorganisations, ILO, konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. Med en hushållsarbetare avses en arbetstagare som är anställd för att arbeta i någons hushåll.

Sverige lever redan upp till konventionen för hushållsarbetare i allmänhet. Det gäller exempelvis hemtjänstpersonal och anställda i så kallade hemserviceföretag. Arbetstagare som arbetar i sin arbetsgivares hushåll omfattas av en särskild lag. Den behöver ändras för att Sverige ska ha genomfört konventionen.

Ändringarna handlar om att personer som arbetar hemma hos sin arbetsgivare ska få rätt till skriftlig information om sina anställningsvillkor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om husligt arbete.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:AU3 (pdf, 756 kB)

Betänkande 2018/19:FöU2

Riksrevisionen har granskat Sveriges livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser. En slutsats är att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera säkert vid kriser eller under höjd beredskap. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

  • klargöra mål, krav och ansvar
  • förtydliga vad som förväntas av de myndigheter som har ett samordningsansvar, framför allt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen
  • se till att samverkan och kunskap fortsätter att utvecklas på området.

Regeringen anser i en skrivelse att den har vidtagit flera åtgärder, bland annat har regeringen tillsatt tre utredningar kopplade till de områden som Riksrevisionen tar upp i sin rapport.

Riksdagen anser att det i väntan på regeringens behandling av Försvarsberedningens rapporter och kommande utredningsförslag inte finns anledning att vidta ytterligare åtgärder som gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FöU2 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner