Dokument & lagar (59 872 träffar)

Betänkande 2018/19:SfU6

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om en granskning som Riksrevisionen gjort. Revisionen har granskat Försäkringskassans handläggning av föräldrapenningsärenden för egenföretagare.

Enligt Riksrevisionen är det fortfarande svårt för dem med enskild firma att förutsäga hur mycket de kommer få i ersättning. Kvinnor har svårare att förutsäga ersättningen än vad män har. Användningen av föräldrapenningen är lägre bland egenföretagare än anställda och skillnaden är extra stor bland män.

Revisionen anser därför att Försäkringskassan bör utveckla sitt informationsarbete och göra en kvalitetsuppföljning av hur myndigheten arbetar med dessa frågor.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och framhåller också att tydlighet och förutsägbarhet är viktiga aspekter när föräldrar planerar och fördelar föräldraledigheten.

Riksdagen håller med regeringen och betonar också att det är viktigt av att fortsatt följa Försäkringskassans arbete med kvalitetsuppföljning och information till företagare. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:SfU6 (pdf, 279 kB)

Betänkande 2018/19:SfU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer bosatta inom Europeiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz även i fortsättningen ska kunna få garantipension.

Garantipension är en del av det allmänna pensionssystemet och ger en grundtrygghet för den som saknar eller har låg inkomstgrundad pension. En dom i EU-domstolen har slagit fast att det saknas lagligt stöd för att fortsätta betala ut garantipension vid bosättning i EES eller Schweiz. Det innebär att personer som är bosatta i dessa länder riskerar att bli utan garantipension.

Regeringens förslag innebär att det ska vara möjligt att fortsätta betala ut garantipension fram till dess att en utredning är klar och eventuella lagförslag har börjat gälla. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2018 vilket är tidigare än regeringen föreslagit.

 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:SfU8 (pdf, 647 kB)

Betänkande 2018/19:SfU5

Utlänningsdatalagen ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Utlänningsdatalagen innehåller bestämmelser för hur Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna ska behandla automatiserade personuppgifter när det exempelvis gäller känsliga personuppgifter och om vilka personuppgifter som omfattas av sökförbud.

Ändringarna innebär att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen. Det ska bland annat också bli tydligare i lagen vilka kategorier av personuppgifter som omfattas av sökförbudet, till exempel uppgifter om en persons sexuella läggning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:SfU5 (pdf, 1177 kB)

Betänkande 2018/19:JuU2

Lagen om ändring i rättegångsbalken ändras. Ändringen innebär att en brist i lagen åtgärdas.

Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:JuU2 (pdf, 271 kB)

Betänkande 2018/19:FiU7

En lag införs som innebär att vissa offentliga funktionärer måste anmäla om de har så kallade finansiella instrument. Samtidigt slutar en äldre lag om anmälningsskyldighet för finansiella instrument att gälla. Bestämmelserna i den sistnämnda lagen om skyldighet för anställda och uppdragstagare vid börser att anmäla innehav förs över till lagen om värdepappersmarknaden. Följdändringar görs också i lagen om handel med finansiella instrument samt offentlighets- och sekretesslagen.

Regeringen ska, som i dag, avgöra vilka statliga myndigheter som ska omfattas av bestämmelserna och vilka av de anställda och uppdragstagare som ska omfattas, vid sidan om ledningen. Det görs tydligt att ledningen för myndigheter måste anmäla att de innehar finansiella instrument. Ministrar i regeringen måste anmäla innehav av alla typer av finansiella instrument. Kommuner och landsting får även i fortsättningen besluta om anmälningsskyldighet för sina anställda och uppdragstagare.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:FiU7 (pdf, 1047 kB)

Betänkande 2018/19:SfU7

Även den förälder som inte är gravid ska få rätt till föräldrapenning för att följa med till mödravården. En förälder ska också alltid få föräldrapenning för att delta vid sitt barns inskolning, även om föräldern inte har barnet i sin vård.

Dessutom förenklas reglerna kring tillfällig föräldrapenning, barnbidrag och bostadsbidrag. Till exempel ska tillfällig föräldrapenning kunna ges till en förälder som deltar i en kurs för att lära sig vårda barnet och anmälningskravet för tillfällig föräldrapenning slopas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:SfU7 (pdf, 1327 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik

Betänkande 2018/19:NU5

Lagstiftningen om varumärken ska moderniseras och förenklas. Lagändringarna innebär bland annat att den svenska varumärkeslagstiftningen närmar sig lagstiftningen i andra EU-länder. Den nya lagstiftningen blir också mer teknikneutral när det gäller varumärken. Det ska inte längre krävas att ett tecken kan återges grafiskt för att kunna utgöra ett varumärke. Det gör det lättare att registrera till exempel ljudvarumärken eller varumärken som rör sig. En ny och mer överskådlig lag om företagsnamn ska även ersätta den nuvarande firmalagen.

Riksdagen ser positivt på att reglerna för varumärkesskydd anpassas till den tekniska utvecklingen och blir mer lika i EU:s medlemsstater och säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:NU5 (pdf, 19656 kB)

Betänkande 2018/19:KU6

Riksdagen uppmanar riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning som utreder Riksrevisionens ledningsstruktur.

Den parlamentariska utredningen ska belysa för- och nackdelar med olika sätt att organisera Riksrevisionens ledning. Utredningen ska sedan lägga fram ett förslag till hur Riksrevisionens ledning ska vara utformad samt de lagändringar som behövs för att genomföra förslaget. Utredningen bör redovisa sitt uppdrag så att riksdagsstyrelsen kan ta fram ett förslag som kan behandlas i riksdagen under hösten 2019.

KU:s förslag till tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet självt som tagit initiativ till förslaget, och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:KU6 (pdf, 423 kB)

Betänkande 2018/19:KrU4

Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som beskriver hur regeringen arbetet för kultur i hela landet under 2014-2018.

I skrivelsen lyfter regeringen bland annat fram:

  • Kommunala kulturskolor finns i 283 av landets 290 kommuner. Regeringen har infört ett statligt bidrag på totalt 100 miljoner kronor per år som kommuner kan ansöka om för att främja låga avgifter och hög kvalitet i kulturskolorna.
  • Från och med den 1 januari 2017 har staten ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken.
  • Kungliga biblioteket har fått i uppdrag att genomföra ett digitalt kompetenslyft för Sveriges bibliotek.
  • Det har också skapats ett statsbidrag för personalförstärkningar i skolbibliotek. Syftet är att öka skolbibliotekens möjligheter att stötta elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling.
  • Bokstart är en satsning på små barns språk- och läsutveckling som innebär att bibliotekarier besöker barn och föräldrar i hemmet och även på andra platser, till exempel asylförskolor. Bokstart finns hittills i sju län.
  • Att konstnärer ska kunna leva på och utveckla sitt konstnärskap är en av de kulturpolitiska prioriteringarna. En utredning som regeringen beställt har nu gett förslag som bland annat syftar till att stärka professionella konstnärers möjligheter att försörja sig.
  • Regeringen införde fri entré vid vissa statliga museer den 1 februari 2016.

Riksdagen ser positivt på det regeringen gjort för att skapa förutsättningar för kultur i hela landet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:KrU4 (pdf, 462 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kultur i hela landet

Betänkande 2018/19:KrU3

Riksdagen har granskat en skrivelse om regeringens politik för långsiktighet och oberoende för det civila samhället.

Skrivelsen beskriver regeringens politik under mandatperioden 2014-2018 för mer långsiktiga och stabila villkor för det civila samhället. Bland annat har regeringen infört nya metoder och strukturer för att stärka dialogen mellan regeringen och det civila samhället.

Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen säger samtidigt nej till 13 förslag i en följdmotion.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:KrU3 (pdf, 579 kB) Webb-tv debatt om förslag: En politik för engagemang - långsiktighet och oberoende för civilsamhället

Betänkande 2018/19:JuU3

Det införs mer detaljerade lagar om personuppgiftsbehandling för bland annat polisen, Tullverket och Skatteverket. Lagarna ska gälla utöver brottsdatalagen, som innehåller övergripande regler om detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya lagarna, registerförfattningarna, ska bara innehålla specifika undantag, avvikelser och preciseringar. De ska ta hänsyn till de olika myndigheternas behov i arbetet med personuppgifter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ändringar i andra lagar som en följd av de nya bestämmelserna.

De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-23 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:JuU3 (pdf, 12206 kB)

Betänkande 2018/19:FiU9

Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2018. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 33 granskningsrapporter som publicerats under 2017.

Riksdagen konstaterar att vissa iakttagelser återkommer år från år i Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen noterar också att riksrevisorerna även lyfter fram positiva iakttagelser, till exempel vad gäller makrotillsynen i det finansiella systemet. Riksdagen välkomnar den omgörning av den årliga rapporten som gjorts sedan förra året, rapporten lyfter numera fram de viktigaste iakttagelserna på ett tydligare sätt än tidigare.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:FiU9 (pdf, 3685 kB)

Betänkande 2018/19:FiU8

Djurägare inom lantbruket som har nötdjur eller får och som drabbades av torkan under sommaren 2018 får ett särskilt stöd. Vidare satsas extra pengar på att tillfälligt sänka avgifterna för den offentliga kontroll som görs vid slakterier i Sverige. Åtgärderna ska minska de ekonomiska konsekvenserna för lantbruket av den svåra torka som rådde under våren och sommaren år 2018.

Förslagen innebär att det görs en extra ändring i statsbudgeten för år 2018. Medlen i statens budget för 2018 ökar med 460 miljoner kronor. Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns sparande försvagas då med samma belopp.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:FiU8 (pdf, 1553 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2018 - Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018

Betänkande 2018/19:AU3

Riksdagen har godkänt FN:s internationella arbetsorganisations, ILO, konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. Med en hushållsarbetare avses en arbetstagare som är anställd för att arbeta i någons hushåll.

Sverige lever redan upp till konventionen för hushållsarbetare i allmänhet. Det gäller exempelvis hemtjänstpersonal och anställda i så kallade hemserviceföretag. Arbetstagare som arbetar i sin arbetsgivares hushåll omfattas av en särskild lag. Den behöver ändras för att Sverige ska ha genomfört konventionen.

Ändringarna handlar om att personer som arbetar hemma hos sin arbetsgivare ska få rätt till skriftlig information om sina anställningsvillkor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om husligt arbete.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:AU3 (pdf, 756 kB)

Betänkande 2018/19:SoU4

Regeringen föreslår ett antal lagändringar som bland annat förtydligar kommuners möjlighet att skapa biståndsbedömt trygghetsboende. Det är en behovsprövad boendeform för äldre människor som känner att det inte är tryggt att bo kvar i sina egna hem men som inte har behov av vård dygnet runt. I ett trygghetsboende ska äldre exempelvis kunna få hemtjänst och eventuellt hemsjukvård samt en möjlighet att bryta ofrivillig ensamhet genom gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till en följdmotion. Lagändringarna börjar gälla den 2 april 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:SoU4 (pdf, 1896 kB) Webb-tv debatt om förslag: Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre

Betänkande 2017/18:MJU4

Leverantörer av vissa drivmedel kommer att behöva minska de växthusgasutsläpp som drivmedlen orsakar. Utsläppen ska minskas med sex procent jämfört med 2010 och minskningen ska ske senast under 2020. Den leverantör som inte når målet ska betala en utsläppsavgift. Förändringen är en anpassning till EU:s lagstiftning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och att lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:MJU4 (pdf, 1118 kB)

Betänkande 2017/18:FöU2

Det ska förtydligas i lagen hur man ska beräkna avgifter för hantering av kärnavfall. Avgifterna betalas av dem som äger eller driver kärnteknisk verksamhet som orsakar eller har orsakat kärnavfall. Staten kräver också att de som orsakar kärnavfall också ställer säkerheter till förfogande för staten om avgifterna i framtiden inte räcker till. Det förtydligas nu i lagen hur storleken på dessa säkerheter ska beräknas.

Kärnavfallsavgiften betalas in till den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden. Medlen i fonden ska bland annat användas för att täcka kostnader för slutförvaring av restprodukter och kostnader för en säker avveckling av kärntekniska anläggningar. Grundprincipen är att staten aldrig ska betala för varken avveckling eller slutförvar.

Det ska också förtydligas att de pengar som finns i Kärnavfallsfonden ska förvaltas aktsamt. Medlen kan till exempel placeras i aktier. Att Kärnavfallsfonden får möjlighet att investera i aktier för med sig att det vid fallande aktiekurser kan resultera i att avgifterna till fonden blir högre än den skulle ha blivit med tidigare förvaltning.

Framöver ska de fondmedel som inte använts så som det var tänkt, enligt lag eller enligt ett specifikt beslut, kunna återkrävas till Kärnavfallsfonden. Den som inte använt utbetalade fondmedel på ett korrekt sätt ska också kunna bli skyldig att betala kompensation för förlorad avkastning på medlen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna i stort börjar gälla den 1 december 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:FöU2 (pdf, 1834 kB)

Betänkande 2017/18:TU3

Flera regler för sjöfarten ska bli enklare. Bland annat ska registreringen av mindre skepp förenklas, och det ska bli lättare att registrera skepp som har köpts utomlands. Dessutom tas kravet på att skeppsnamn ska kunna särskiljas bort. Syftet med lagändringarna är att underlätta för sjöfartsnäringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och de nya lagarna börjar gälla den 1 februari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-10 Debatt: 2017-10-26 Beslut: 2017-10-26

Betänkande 2017/18:TU3 (pdf, 1411 kB)

Betänkande 2017/18:UbU4

Det ska även i fortsättningen vara möjligt för högskolor och universitet att ha register med personuppgifter när syftet är att forska om vad arv och miljö har för betydelse för människors hälsa. Därför vill regeringen förlänga den tillfälliga lag som gäller i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Just nu pågår en översyn av vilka förutsättningar som finns för registerbaserad forskning, men den kommer inte att hinna bli klar innan den tillfälliga lagen slutar att gälla. Riksdagen anser att den här typen av forskning är viktig för att kunna behandla och förebygga ohälsa. Därför bör lagens giltighetstid förlängas tills det finns en ny lagstiftning.

Lagen gäller till och med den 31 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:UbU4 (pdf, 340 kB)

Betänkande 2017/18:JuU3

Advokater som begår brottsliga handlingar utanför arbetet ska kunna uteslutas ur Sveriges advokatsamfund. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag får Advokatsamfundet enligt lagen inte utesluta en advokat som har begått ett brott om det har skett utanför arbetstid. Enda undantaget är i princip ekonomisk brottslighet. Det innebär att en advokat kan uteslutas på grund av bedrägeri men exempelvis inte för misshandel om brottet har skett på fritiden.

Lagändringen innebär att Advokatsamfundet får ökade möjligheter att utesluta advokater som är uppenbart olämpliga för sitt yrke. Syftet är säkerställa att de personer som jobbar som advokater är lämpliga att ha ett så viktigt arbete.

Lagändringen börja gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:JuU3 (pdf, 736 kB)