Dokument & lagar (647 träffar)

Betänkande 2015/16:FöU9

Svensk lag om elektromagnetisk kompatibilitet anpassas till EU:s regler på området. Med elektromagnetisk kompatibilitet menas en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka oacceptabla elektromagnetiska störningar för någon annan utrustning. Utrustningen ska även tåla elektromagnetiska störningar.

Riksdagen beslutade om lagändringar som bland annat innebär att regeringen får rätt att bestämma regler om sanktionsavgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också rätt att bestämma regler om skadeförebyggande arbete och åtgärder när en utrustning inte möter de krav som gäller.

Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-05 Debatt: 2016-04-14 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:FöU9 (pdf, 658 kB)

Betänkande 2015/16:FöU11

Användningen av explosiva ämnen i kriminellt syfte borde kartläggas och dessutom borde lagstiftningen kring handgranater ses över. Det anser riksdagen som nu uppmanar regeringen till det här i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en lagändring som innebär att den svenska lagen om brandfarliga och explosiva varor följer ett bindande beslut i EU. EU-beslutet handlar om regler för hur försäljning av brandfarliga och explosiva varor får gå till.

Förändringen i Sverige skulle bland annat innebära att man måste ha tillstånd för att exportera explosiva varor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får ansvaret för tillstånden.

Förändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-05 Debatt: 2016-04-14 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:FöU11 (pdf, 889 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor

Betänkande 2015/16:FöU6

Regeringen borde se över bestämmelserna om skyddsobjekt för att se till att Försvarsmaktens underrättelseoperationer inte äventyras. Det menar riksdagen som nu riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Försvarsmakten har informerat riksdagens försvarsutskott om sina erfarenheter av underrättelseoperationen i Stockholms skärgård 2014. Operationen inleddes efter larm om att en främmande ubåt kränkt svenskt vatten. Mängden civila i området försvårade Försvarsmaktens arbete enligt myndigheten och riksdagen tycker nu att regeringen ska se över Försvarsmaktens befogenhet, samt skyddslagens användbarhet i de här sammanhangen. Riksdagen uppmanar därför regeringen att undersöka om bestämmelserna om skyddsobjekt borde ändras.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag om skydd för geografisk information. Den nya lagen ska ersätta lagen om skydd för landskapsinformation. Det främsta syftet med den nya lagen, liksom den gamla, är att förhindra att information om försvarsanläggningar finns i databaser eller kartor på ett sätt som kan underlätta planeringen av ett fientligt angrepp mot Sverige.

Den nya lagen innebär också en rad lättnader. Bland annat ska spridning av landgeografisk information bara vara tillståndspliktig när informationen hämtas genom fotografering eller annan registrering från luften.

Den nya lagen börja gälla den 1 maj 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-03 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:FöU6 (pdf, 507 kB)

Betänkande 2015/16:FöU5

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om skyddet för personlig integritet vid signalspaning inom försvarsunderrättelseverksamhet. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) är den myndighet som kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Under 2014 genomförde Siun 28 granskningar, vilket är lika många som året före. Samma år genomförde Siun 12 kontroller på begäran från privatpersoner. Resultaten av 2014 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun framfört några synpunkter till regeringen.

Regeringen anser att systemet för att skydda den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar som det är tänkt. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-03 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:FöU5 (pdf, 169 kB)

Betänkande 2015/16:FöU4

Riksrevisionen anser att SOS Alarm har problem att nå upp till de krav som ställs på bolaget. Bland annat har svarstiderna på nödnumret 112 varit för höga de senaste åren och dessutom har regeringen varit alltför otydlig i sin styrning av SOS Alarm. Det slår Riksrevisionen fast i rapporten "Regeringens styrning av SOS Alarm - viktigt för människors trygghet".

Regeringen har kommenterat Riksrevisionens rapport i en skrivelse som försvarsutskottet nu behandlat. Regeringen håller med om att de höga svarstiderna på 112 är ett problem och att verksamheten behöver utvecklas. Regeringen har därför lagt till mer pengar i budgeten för SOS Alarm för 2016 och 2017. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska se över hur alarmeringstjänsten ska organiseras i framtiden.

Försvarsutskottet tycker att det är bra att regeringen tillsatt en utredning som ska se över alarmeringstjänstens organisation. Utskottet anser att det är ett problem i dag att ingen enskild aktör har ett tydligt ansvar för helheten i alarmeringen. Utskottet menar att det snarast måste göras något åt detta för att säkerhetsställa att alla medborgare får en säker och effektiv hjälp i en nödsituation.

Eftersom en utredning är tillsatt anser inte försvarsutskottet att fler beslut behöver tas just nu. Riksdagen la därför skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:FöU4 (pdf, 161 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av SOS Alarm

Betänkande 2015/16:FöU7

Många kommuner har fortfarande stora problem att rekrytera brandmän på deltid. Därför vill nu riksdagen att regeringen undersöker om utbildningen för deltidsbrandmän kan ges på fler orter. Som det är i dag ges deltidsutbildningen bara på två ställen i landet, i Revinge och på Sandö.

Riksdagen tycker också att myndigheters och kommuners information till allmänheten vid kris eller krig måste förbättras. Det gäller framförallt information om den enskildes eget ansvar. Det finns redan i dag särskilda lagstadgade regler, så kallade föreskrifter, om hur allmänheten ska få information av myndigheter under en kris. Men enligt riksdagen saknas det krav på att informationsinsatserna också ska handla om individens eget ansvar och beredskap i ett förebyggande syfte.

I två tillkännagivanden uppmanar därför riksdagen regeringen att se över dessa två frågor.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 25
Justering: 2016-03-01 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:FöU7 (pdf, 686 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beredskap för kris och krig

Betänkande 2015/16:FöU8

Personal som har tjänstgjort i internationella operationer ska ha ett stöd som står i proportion till de risker och påfrestningar de har utsatts för. För närvarande arbetar Regeringskansliet med de förslag som Veteranutredningen har lagt fram. Riksdagen anser att det är viktigt att det skapas ett samlat stöd för veteraner och deras anhöriga. Därför gör riksdagen ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att vidta de åtgärder som krävs för att ytterligare stärka stödet till veteranerna och deras anhöriga i linje med utredningens förslag.

En rad åtgärder har lett till att veteraner tas om hand på ett bättre sätt, till exempel när det gäller att säkerställa råd och vägledning för dem och att inrätta ett Veterancentrum hos Försvarsmakten. Riksdagen anser nu att det är dags att ta nästa steg för att skapa ett sammanhållet stöd till veteranerna och deras anhöriga.

Tillkännagivandet grundar sig på två motioner från den allmänna motionstiden 2015/16.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 19
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:FöU8 (pdf, 291 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2015/16:FöU3

När Försvarsmakten lämnat in en ansökan om att få använda ett övnings- och skjutfält görs en miljöprövning. Försvarsutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar att beslutsprocesserna för miljöprövningar i många fall tagit mycket lång tid och att de behöver ses över. Detta för att korta handläggningstiderna så att försvarets möjligheter till övning inte allvarligt försvåras. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen uppmanade även regeringen att göra tillgången till så kallade långräckviddiga bekämpningssystem till en prioriterad fråga under kommande mandatperioder.

Beslutet grundar sig i två motionsförslag. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om olika militära frågor.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-19 Beslut: 2015-11-25

Betänkande 2015/16:FöU3 (pdf, 219 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor

Betänkande 2015/16:FöU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om drygt 48,8 miljarder kronor till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap samt materiel och anläggningar. Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att under 2016 fatta beslut om att upplåta materiel till länder som Jas 39 har upplåtits till.

Riksdagen sa vidare nej till motioner om bland annat målen för försvaret och krisberedskapen, försvarets framtida inriktning och om dimensioneringen av Försvarsmakten för stöd till samhället.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 15
Justering: 2015-12-01 Debatt: 2015-12-16 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FöU1 (pdf, 479 kB)

Betänkande 2015/16:FöU2

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är en myndighet som utför kontroll av försvarsunderrättelseverksamheten.

Riksrevisionen har granskat om Siuns kontrollarbete fungerar effektivt. Riksrevisionen, liksom regeringen, bedömer att Siun har fått de förutsättningar och medel som behövs för att kunna bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser dock i sin rapport att Siuns arbetsprocess och kontrollärenden kan dokumenteras bättre, samt att tydligheten i besluten behöver utvecklas. Riksrevisionens granskning visar också att försvarsunderrättelsemyndigheterna tar Siuns synpunkter på allvar och vidtar åtgärder i enlighet med Siuns beslut.

Regeringen avser att hålla sig informerad om Siuns fortsatta utvecklingsarbete, vilket riksdagen anser är bra. Riksrevisionen menar också att det är viktigt att ta reda på var försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs inom Försvarsmakten, och detta är något som även riksdagen anser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-05 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:FöU2 (pdf, 127 kB)

Betänkande 2014/15:FöU7

Regeringen bör inrätta ett centrum som har specialkompetens i frågor som rör de så kallade veteraner som har tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga. Det anser riksdagen i ett så kallat tillkännagivande.

Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 8
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-11 Beslut: 2015-03-12

Betänkande 2014/15:FöU7 (pdf, 85 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2014/15:FöU11

Riksdagen sa ja till förslagen i regeringens proposition om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2016-2020. Förslaget innebär följande.

Från och med 2016 ska målet för det militära försvaret vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja landets säkerhet. Detta ska ske genom att

  • hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen
  • förebygga och hantera konflikter och krig
  • skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp
  • skydda samhället.

Målen för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Krigsförbanden i Försvarsmaktens organisation får en ny inriktning från 2016. Alla delar av organisationen som har uppgifter att lösa vid höjd beredskap organiseras som krigsförband och ges ett krigsduglighetskrav. Krigsförbanden består av stående förband, kontraktsförband, hemvärnsförband och depåförband. Utöver krigsförbanden finns det en förbandsreserv och en personalreserv. Försvarsmaktens operativa förmåga bör utgå från målen för det militära försvaret och kraven på tillgänglighet i fredstid och på beredskap för intagande av höjd beredskap.

I övrigt ser riksdagen positivt på att regeringen har aviserat att den planerar att förstärka försvarsbudgeten under perioden med 10,2 miljarder kronor i de kommande budgetpropositionerna. Riksdagen välkomnar också att regeringen tänker utreda försvarets personal-, materiel- och logistikförsörjning och att den militära närvaron på Gotland ska stärkas.

De säkerhetspolitiska frågorna i regeringens proposition behandlades i försvars- och utrikesutskottets betänkande 2014/15:UFöU5.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 23
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:FöU11 (pdf, 359 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Betänkande 2014/15:FöU10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tog upp Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen. Riksrevisionens slutsats var att arbetet med informationssäkerhet inte är ändamålsenligt och lämnade ett antal rekommendationer till regeringen. Regeringen instämde i stort, men betonade också att ändringar redan gjorts på området och att ytterligare åtgärder övervägdes.

Riksdagen såg allvarligt på Riksrevisionens slutsats men konstaterade också att regeringen har påbörjat ett förändringsarbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:FöU10 (pdf, 79 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen

Betänkande 2014/15:FöU9

Företag som bedriver olje- och gasverksamhet till havs, så kallad offshore-verksamhet, ska vid allvarliga olyckor utanför EU rapportera till det EU-land där de är registrerade.

Regeringen eller en av regeringen utsedd myndighet ska utarbeta regler för hur rapporteringen ska gå till. Ansvarig myndighet ska kontrollera att regelverket följs.

Riksdagen sa ja regeringens lagförslag. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som syftar till att fastställa minimikrav för att förebygga allvarliga olyckor vid olje- och gasverksamhet till havs och att begränsa konsekvenserna av sådana olyckor. Sverige inför bara de regler som är nödvändiga för länder som inte har egen gas- och oljeutvinning till havs.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-05 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:FöU9 (pdf, 295 kB)

Betänkande 2014/15:FöU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att kunna genomföra det så kallade Seveso III-direktivet. Syftet med Seveso III-direktivet är att förebygga allvarliga olyckshändelser inom industrier som hanterar kemikalier. Medlemsländer i EU ska genomföra direktivet i sin lagstiftning.

Lagändringarna innebär att endast länsstyrelsen ska kontrollera så kallade Sevesoverksamheter. Sevesoverksamheter är industriella verksamheter där farliga ämnen förekommer i viss omfattning. Det ska också vara möjligt att ta ut en avgift för denna kontroll. Förslaget innebär även ändringar i miljöbalken. Det ska då bli tydligare för allmänheten, organisationer och myndigheter när ett miljöprövningsärende handlar om en Sevesoverksamhet. I plan- och bygglagen föreslås bestämmelser om detaljplanläggning som rör Sevesoverksamhet och om byggnader i närheten.

Lagändringarna gäller den 1 juni 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-14 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:FöU8 (pdf, 1236 kB)

Betänkande 2014/15:FöU6

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en särskild utredning om alarmeringstjänsten i ett så kallat tillkännagivande. Syftet med utredningen är att se över hur en enhetlig myndighet för alarmeringstjänsten ska organiseras, vilka de huvudsakliga uppgifterna för myndigheten bör vara och hur arbetet mellan de olika aktörerna kan samordnas.

Försvarsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att alarmeringstjänsten är en central samhällsfunktion som ska garantera medborgarna en snabb, säker och effektiv larmbehandling. Dessutom tycker utskottet att en samordnad alarmeringstjänst är en viktig grund för samhällets skydd mot olyckor och krisberedskap och för samordningen av resurser vid större händelser och kriser i samhället.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 som rör frågor om samhällets krisberedskap.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 13
Justering: 2015-02-05 Debatt: 2015-02-12 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:FöU6 (pdf, 344 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samhällets krisberedskap

Betänkande 2014/15:FöU5

Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av signalspaning i försvarets underrättelseverksamhet som har gjorts under 2013. Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, är den myndighet som kontrollerar och granskar verksamhet som bedrivs enligt den så kallade signalspaningslagen.

Under 2013 genomförde Siun 28 granskningar av försvarsunderrättelseverksamheten som helhet, vilket är 6 fler än under 2012. Av dessa granskningar rörde 14 Försvarets radioanstalt, FRA, varav 7 enligt signalspaningslagen. Enligt signalspaningslagen måste Siun även på en enskild persons begäran kontrollera om hans eller hennes meddelande har inhämtats i samband med signalspaning. Om så är fallet ska myndigheten kontrollera om inhämtningen och behandlingen av uppgifterna har skett lagenligt. Siun genomförde 62 kontroller på enskilda personers begäran under 2013, jämfört med 4 under 2012. Inget otillbörligt framkom vid kontrollerna, enligt regeringens skrivelse.

Granskningen har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till varken regeringen eller FRA, den myndighet som sköter signalspaningen.

Riksdagen finner att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning fungerar på det sätt som det är tänkt i lagstiftningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2015-02-17 Debatt: 2015-03-04 Beslut: 2015-03-04

Betänkande 2014/15:FöU5 (pdf, 65 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2014/15:FöU1

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om anslagen i statsbudgeten till försvar och samhällets krisberedskap för 2015.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att regeringen bör ta fram ett förslag till system med ekonomisk kompensation eller andra typer av incitament för vissa personalkategorier inom Försvarsmakten.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 48,6 miljarder kronor. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (drygt 24,4 miljarder), anskaffning av materiel och anläggningar (drygt 9,8 miljarder) samt vidmakthållande och avveckling av materiel och anläggningar (drygt 6,6 miljarder).

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2014-12-11 Debatt: 2014-12-16 Beslut: 2014-12-17

Betänkande 2014/15:FöU1 (pdf, 285 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2014/15:FöU4

Vissa bestämmelser som gäller disciplinansvar inom totalförsvaret ändras. Disciplinpåföljden extratjänst avskaffas. Lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret avgränsas mot högskolans disciplinregler när det gäller officersaspiranter vid Försvarshögskolan. I stort blir dock det övergripande regelverket som gäller disciplinansvar för personalen inom Försvarsmakten och totalförsvaret oförändrat. Försvarsmakten ska som tidigare inte omfattas av kravet på att anmäla olycksfall och tillbud till Arbetsmiljöverket vid internationella militära insatser.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-02-17 Debatt: 2015-03-04 Beslut: 2015-03-04

Betänkande 2014/15:FöU4 (pdf, 278 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några ändringar i lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret

Betänkande 2014/15:FöU3

Regeringen tar i en skrivelse upp tre rapporter från Riksrevisionen om regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens försvarsbeslut 2010-2014. Riksrevisionen pekar bland annat på brister i tydlighet och transparens i förändringen av försvaret och rekommenderar att mål och krav förtydligas så att styrning och uppföljning kan bli bättre.

Riksdagen ser allvarligt på Riksrevisionens kritik och förutsätter att regeringen tar hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer i arbetet med den kommande propositionen om inriktningen för försvarspolitiken. Riksdagen anser bland annat att politiska prioriteringar och välgrundade riksdagsbeslut förutsätter kvalitetssäkrade ekonomiska beräkningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2015-02-05 Debatt: 2015-02-12 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:FöU3 (pdf, 122 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapporter under 2014 om regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret