Dokument & lagar (2 213 träffar)

Betänkande 2018/19:FöU4

Kustbevakningens arbete inom brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn ska samlas i en och samma lag för att göra reglerna mer lika och lättöverskådliga. Kustbevakningens arbete till sjöss ska också tas till vara på ett bättre sätt genom att myndigheten får ett större ansvar för såväl brottsbekämpning som ordningshållning.

En polis ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål utifrån samma möjligheter som gäller för genomsökning av fordon efter sådana föremål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna den medför börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-02-07 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:FöU4 (pdf, 5013 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny kustbevakningslag

Betänkande 2018/19:FöU1

Cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och beredskap, drygt 36,1 miljarder kronor. 13,4 miljarder kronor går till Försvarsmakten och Försvarets materielverk för anskaffning av materiel och anläggningar och Kustbevakningen får 1,3 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till att fördela pengarna inom utgiftsområdet enligt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag.

I andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att stora delar av myndighetskostnaderna, 1,8 miljarder kronor, för Försvarets materielverk flyttas till ett eget anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att låta regeringen besluta om att hyra ut eller sälja stridsflygplan JAS 39 C/D på export under 2019. Samtidigt riktade riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen borde i anslutning till 2019 års vårändringsbudget redovisa reviderade investeringsplaner. Detta för att riksdagen ska kunna se hur köp och underhåll av försvarsmateriel prioriteras inom de ekonomiska ramar som riksdagen beslutar om.
  • Regeringen borde också redovisa livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 7
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:FöU1 (pdf, 771 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2018/19:JuU1

Drygt 48 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 26,3 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5,8 miljarder. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma till riksdagen med ett förslag om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-12-12 Debatt: 2018-12-14 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:JuU1 (pdf, 662 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2018/19:FöU3

Regeringen får möjlighet att inrätta tre nya organisationsenheter, så kallade försvarsgrensstaber, inom Försvarsmakten. Det handlar om en arméstab, en marinstab och en flygstab som ska placeras i Enköping, Haninge/Muskö respektive Uppsala. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En motivering för att ändra försvarets organisation är att säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. De nya staberna ska öka robustheten och minska riskerna i försvarsledningens organisation genom att öka den geografiska spridningen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:FöU3 (pdf, 318 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inrättande av försvarsgrensstaber

Betänkande 2018/19:FöU2

Riksrevisionen har granskat Sveriges livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser. En slutsats är att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera säkert vid kriser eller under höjd beredskap. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

  • klargöra mål, krav och ansvar
  • förtydliga vad som förväntas av de myndigheter som har ett samordningsansvar, framför allt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen
  • se till att samverkan och kunskap fortsätter att utvecklas på området.

Regeringen anser i en skrivelse att den har vidtagit flera åtgärder, bland annat har regeringen tillsatt tre utredningar kopplade till de områden som Riksrevisionen tar upp i sin rapport.

Riksdagen anser att det i väntan på regeringens behandling av Försvarsberedningens rapporter och kommande utredningsförslag inte finns anledning att vidta ytterligare åtgärder som gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FöU2 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner

Betänkande 2018/19:JuU6

Regeringen föreslår ändringar i lagen om skiljeförfarande. Skiljeförfarande är en form av privat rättskipning för tvister där parterna kan förlikas, alltså komma överens med varandra, och syftar till att snabbt avgöra tvister utan insyn utifrån.

Syftet med ändringarna är att modernisera lagen så att skiljeförfarande även fortsättningsvis ska vara en effektiv och rättssäker form av tvistlösning. Moderniseringen syftar även till att lagen ska vara lättillgänglig, även för utländska tillämpare, och till att attrahera internationella skiljeförfaranden till Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:JuU6 (pdf, 2388 kB)

Betänkande 2018/19:JuU7

Möjligheten att kombinera ordningsböter med förverkande och andra liknande åtgärder återinförs. Lagändringen innebär att den ordning som gällde före den 1 juli 2018 återställs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:JuU7 (pdf, 408 kB)

Betänkande 2018/19:JuU5

Förvaltningsdomstolarna ska bli mer rättssäkra och effektiva. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar. Förslaget innebär bland annat att rätten till muntlig förhandling i förvaltningsrätten blir starkare och att reglerna om sammansättningen i rätten blir mer flexibla. Det ska också införas kompetenskrav för tolkar och översättare som anlitas av förvaltningsdomstolarna. Tolkarna och översättarna som anlitas av domstolarna ska om möjligt vara auktoriserade.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:JuU5 (pdf, 1839 kB)

Betänkande 2018/19:JuU4

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ett ändamålsenligt utbyte av underrättelseinformation för att förhindra våldsbejakande extremism och terrorism. Granskningen visar att myndigheterna i stort har ett ändamålsenligt underrättelseutbyte, men att vissa förbättringar behövs på lokal och regional nivå. Riksrevisionen bedömer att samverkan mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har utvecklats positivt sedan 2015 då de blev två separata myndigheter.

Riksdagen anser att rapporten är ett värdefullt bidrag till ett förbättrat informationsutbyte mellan myndigheterna och lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:JuU4 (pdf, 280 kB)

Betänkande 2018/19:JuU3

Det införs mer detaljerade lagar om personuppgiftsbehandling för bland annat polisen, Tullverket och Skatteverket. Lagarna ska gälla utöver brottsdatalagen, som innehåller övergripande regler om detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya lagarna, registerförfattningarna, ska bara innehålla specifika undantag, avvikelser och preciseringar. De ska ta hänsyn till de olika myndigheternas behov i arbetet med personuppgifter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ändringar i andra lagar som en följd av de nya bestämmelserna.

De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-23 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:JuU3 (pdf, 12206 kB)

Betänkande 2018/19:JuU2

Lagen om ändring i rättegångsbalken ändras. Ändringen innebär att en brist i lagen åtgärdas.

Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:JuU2 (pdf, 271 kB)

Betänkande 2017/18:JuU30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny strafftidslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya lagen innehåller bestämmelser om när fängelsestraff får verkställas och hur strafftid ska beräknas. Bland annat ska strafftiden bara beräknas i dagar och bestämmelser om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande samlas i en ny lag. Det införs tydliga tidsramar för att hålla en dömd i häkte i samband med placering i kriminalvårdsanstalt. Möjligheten att lämna så kallad nöjdförklaring utökas. Även möjligheten att återkalla ett beviljat uppskov med att verkställa fängelsestraff utökas.

Syftet med den nya lagen är att göra reglerna tydligare och enklare att förstå och använda. Den innebär också en anpassning till systemet med överförande av straff mellan olika länder.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:JuU30 (pdf, 4685 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny strafftidslag

Betänkande 2017/18:JuU39

En ny lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I förslaget finns bestämmelser om att lufttrafikföretag ska överföra så kallade PNR-uppgifter, alltså passageraruppgifter om till exempel namn, resedatum, resväg, bagage och betalningssätt, till en ny nationell enhet för passagerarinformation inom Polismyndigheten. Förslaget innehåller också regler om behandlingen av sådana uppgifter i brottsbekämpningen för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.

Syftet är att bekämpa terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet genom tillgång till PNR-uppgifter och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandlingen av uppgifterna.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018 och innebär att bindande EU-regler genomförs i svensk lagstiftning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:JuU39 (pdf, 2408 kB)

Betänkande 2017/18:JuU38

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas av Kriminalvården när det gäller genomförande av frihetsberövanden och vissa transporter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny kriminalvårdsdatalag.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. För delar av Kriminalvårdens verksamhet behövs dock kompletterande bestämmelser. Det gäller bland annat när Kriminalvården transporterar personer som ska utvisas eller när myndigheten transporterar patienter som är intagna för psykiatrisk tvångsvård. Därför behövs alltså en kompletterande kriminalvårdsdatalag som reglerar hur personuppgifter får användas i denna typ av ärenden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:JuU38 (pdf, 707 kB)

Betänkande 2017/18:JuU37

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas och utbytas mellan myndigheter när det behövs för att förebygga, förhindra eller avslöja brott liksom att se till att straff verkställs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny brottsdatalag.

Syftet med den nya lagen är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att myndigheter kan utbyta personuppgifter med varandra när det är nödvändigt.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till de särskilda förutsättningar som gäller för personuppgiftsbehandling när det gäller brott och straff. Därför införs nu en ny brottsdatalag som kompletterar EU:s dataskyddslag.

Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:JuU37 (pdf, 3948 kB)

Betänkande 2017/18:JuU35

Nästan alla straffbestämmelser i de tre lagarna om terrorism utvidgas. Det innebär bland annat att:

  • Grovt dataintrång ska under vissa förutsättningar kunna räknas som terroristbrott.
  • Självstudier inom exempelvis vapen- och sprängämnestekniker ska bli straffbart.
  • Terrorismresor till det land en person är medborgare i ska bli straffbara, med undantag för svenska medborgare som reser till Sverige.
  • Svenska domstolar ska i fler fall kunna döma över terrorismrelaterade brott som begåtts utomlands.

Syftet med ändringarna är i huvudsak att genomföra ett direktiv från EU om bekämpande av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 42 Reservationer: 43
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:JuU35 (pdf, 3814 kB) Webb-tv debatt om förslag: En mer heltäckande terrorismlagstiftning

Betänkande 2017/18:JuU36

Regeringen har föreslagit att en ny kamerabevakningslag införs. Riksdagen är positiv till regeringens förslag i stort och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Den nya kamerabevakningslagen innebär bland annat att

  • kravet på tillstånd begränsas till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse
  • det blir lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser
  • Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd när det finns risk för allvarlig brottslighet
  • det blir lättare att få tillstånd till kamerabevakning bland annat på tåg och stationer samt inom hälso- och sjukvården.

Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att avskaffa kravet på tillstånd för polisens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 10
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:JuU36 (pdf, 1916 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny kamerabevakningslag

Betänkande 2017/18:FöU14

Leverantörer av samhällsviktiga, digitala tjänster får nya krav när det gäller informationssäkerhet. Det införs bland annat krav på att leverantörerna systematiskt ska arbeta med informationssäkerhet och att de ska rapportera incidenter som kan påverka kontinuiteten i tjänsterna. Den nya lagen omfattar bland annat de som levererar digitala tjänster till sjukvården, banker, energi- och transportsektorn.

Regeringen ansvarar för att utse en tillsynsmyndighet som ska säkerställa att de nya lagkraven följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på EU-regler och syftet är att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom EU.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:FöU14 (pdf, 1423 kB) Webb-tv debatt om förslag: Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster

Betänkande 2017/18:FöU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska anpassa svenska regler till EU-regler om gasanordningar. EU-reglerna innehåller bland annat de krav som ställs för att anordningar för förbränning av gasformade bränslen ska få säljas på marknaden.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:FöU16 (pdf, 542 kB)

Betänkande 2017/18:FöU15

Riksrevisionen har granskat finansieringssystemet för kärnavfallshantering och lämnat sina synpunkter i en rapport till regeringen. Riksrevisionens menar att det finns stora osäkerheter i hur stora de framtida kostnaderna och intäkterna kan bli. Systemet har sannolikt varit underfinansierat. Det saknas också samlade bedömningar av riskerna gjorda av regeringen och myndigheter. Utöver det konstateras också att rapporteringen till riksdagen brister, vilket försvårar insynen.

Regeringen har svarat i en skrivelse att de avser att utveckla rapporteringen till riksdagen i budgetpropositionen vart tredje år. Regeringen redogör för faktorer som gör att färre aktörer blir inblandade och det blir en bättre helhetssyn.

Riksdagen instämmer med Riksrevisionen och regeringen om att det är viktigt att det inte finns osäkerheter eller oenigheter när det gäller finansieringssystemet. Riksdagen välkomnar det som regeringen redan gjort åt saken och tycker att de kommande åtgärder som regeringen sagt att de ska göra är relevanta. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:FöU15 (pdf, 302 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om finansieringssystemet för kärnavfallshantering