Dokument & lagar (2 079 träffar)

Betänkande 2017/18:SkU14

Fler företag ska omfattas av kravet på att ha en personalliggare på sin arbetsplats. Det gäller fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet och kropps- och skönhetsvårdsverksamhet. Om en företagare både har verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma lokal, måste personalliggaren även innehålla uppgifter om de personer som jobbar i den andra verksamheten.

I dag är det restaurang-, tvätteri-, bygg- och frisörbranschen som har krav på sig att ha en personalliggare på arbetsplatsen. En personalliggare är en förteckning över vilka som arbetar på arbetsplatsen. Syftet med att ha en personalliggare är att ge Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka och bekämpa svartarbete.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU14 (pdf, 982 kB) Webb-tv debatt om förslag: Personalliggare i fler verksamheter

Betänkande 2017/18:SkU12

Regeringen har tidigare gett Statskontoret i uppdrag att se över delar av det så kallade företrädaransvaret, som innebär att företrädare för aktiebolag kan bli personligt betalningsskyldiga i vissa fall. Riksdagen anser dock att regeringen bör utöka Statskontorets uppdrag till att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade ett 130-tal motioner från allmänna motionstiden 2017 om skatteförfarande. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om att synliggöra och kontrollera skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet, certifierade kassaregister, personalliggare, deklarationsfrågor och fastighetstaxering.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 20
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU12 (pdf, 699 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande

Betänkande 2017/18:SkU13

Trängselskatten på Essingeleden och i Stockholms innerstad ändras. Bland annat införs ytterligare en tidsperiod, klockan 6.00-6.29, då skatt ska betalas. Skatten för vissa tidsperioder kommer också att höjas. Skillnaderna under låg- och högsäsong ska också öka och trängselskatten ska höjas under högsäsong. Man behöver som högst betala 135 kr per dygn och bil under högsäsong. Trängselskatt tas även ut för de fem första vardagarna utom lördag i juli samt för dagar före vissa helgdagar.

Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm. Trängselskatten delfinansierar också en utbyggnad av kollektivtrafiken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar att gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU13 (pdf, 32821 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur

Betänkande 2017/18:SkU10

En ny skatt på kemikalier i vissa elektroniska produkter infördes den 1 april 2017. Kemikalieområdet präglas av en hög utvecklingstakt. Riksdagen anser att regeringen bör följa utvecklingen på området och utvärdera de samhällsekonomiska effekterna och andra effekter av kemikalieskatten. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om punktskatter. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt, flygskatt samt skatt på alkohol och tobak.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 17
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU10 (pdf, 880 kB) Webb-tv debatt om förslag: Punktskatter

Betänkande 2017/18:SkU11

Riksdagen sa nej till 35 motioner om mervärdesskatt, alltså skatt som betalas till staten vid inköp av varor och tjänster. Anledningen till det är bland annat att arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om.

Motionerna handlar bland annat om skattesatser, utvärdering av effekter av höjning av mervärdesskatt på bio och mervärdesskatt för ideella föreningar.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 9
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU11 (pdf, 443 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt

Betänkande 2017/18:SkU8

Riksdagen sa nej till motioner om inkomstskatt av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), bil- och cykelförmån och utvärdering av effekterna av skatteförändringar. Andra områden är expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, reseavdrag och personalförmåner. Riksdagen hänvisar bland annat till att det fortfarande står bakom regeringens förslag på inriktning av skattepolitiken. Motionerna kommer från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 23
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU8 (pdf, 840 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inkomstskatt

Betänkande 2017/18:SkU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskiften och skatteregler för ideell sektor.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 22
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU9 (pdf, 656 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av företag, kapital och fastighet

Betänkande 2017/18:FöU8

I Veteransoldatutredningen från 2008 föreslogs det att regeringen borde instifta en belöningsmedalj för särskilt berömvärda internationella insatser, men det har ännu inte genomförts. Riksdagen håller med om att personer som utfört särskilt berömvärda internationella insatser borde få en belöningsmedalj av regeringen. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa det.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om Försvarsmaktens personal. Riksdagen sa nej till övriga motioner

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 18
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-22

Betänkande 2017/18:FöU8 (pdf, 480 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2017/18:FöU5

Signalspaning får utföras för att kartlägga utvecklingen och spridningen av massförstörelsevapen och krigsmateriel. Det är områden som Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har ansvar för. Men ISP har i dag inte rätt att ange inriktningen för signalspaning från FRA i sitt arbete.

Riksdagen anser att det kan betyda att ISP inte har möjlighet att lösa sina uppgifter på ett bra sätt. Riksdagen vill därför att regeringen ser över möjligheten att ge ISP rätt att besluta om inriktningen för signalspaning av FRA och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Riksdagen lade samtidigt skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-14 Beslut: 2018-03-14

Betänkande 2017/18:FöU5 (pdf, 329 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2017/18:FöU3

Riksdagen sa nej till motionsförslag som bland annat handlar om Sveriges försvarspolitiska inriktning, försvarets förmåga och materialförsörjning. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt på grund av att förslagen angränsar till Försvarsberedningens pågående arbete och nuvarande samt kommande försvarspolitiska inriktningsbeslut.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 13
Justering: 2018-02-06 Debatt: 2018-02-15 Beslut: 2018-02-15

Betänkande 2017/18:FöU3 (pdf, 480 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitik

Betänkande 2017/18:SkU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen har redovisat skatteutgifter under 2016.

Riksdagen och regeringen har uttryckt att skatteutgifter ska redovisas på samma sätt som utgifter för anslag redovisas. Riksrevisionen har bland annat granskat om det har varit så och konstaterar att det finns skillnader i redovisningen. Utifrån granskningen ger Riksrevisionen tre rekommendationer till regeringen. En av dem är att redovisa och förklara viktiga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser.

Regeringen håller med om Riksrevisionens bedömningar och kommer fortsätta att utveckla arbetet med skatteutgifterna. Riksdagen ser positivt på regeringens ambitioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:SkU7 (pdf, 297 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning

Betänkande 2017/18:FöU4

Regeringen har tagit fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet och redogör för den i en skrivelse. Regeringen avser bland annat att lyfta betydelsen av myndigheters informationssäkerhetsarbete i sin myndighetsstyrning. Ett av strategins mål är också att det ska finnas en nationell modell till stöd för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete, som ett stöd till olika aktörer.

Regeringen anser också att man behöver prioritera att:

  • säkerställa en systematisk och samlad ansats i arbetet med informations- och cybersäkerhet
  • öka säkerheten i nätverk, produkter och system
  • stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter
  • öka möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet
  • öka kunskapen och främja kompetensutvecklingen
  • stärka det internationella samarbetet.

Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen ser positivt på regeringens nationella strategi. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 15
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:FöU4 (pdf, 481 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet

Betänkande 2017/18:FöU1

53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
  • Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
  • Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Riksdagen gav regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 14
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-12-07 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:FöU1 (pdf, 998 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2017/18:SkU6

Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:SkU6 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Betänkande 2017/18:SkU4

Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU4 (pdf, 437 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Betänkande 2017/18:SkU3

Regler om undantag för att betala moms när det gäller fartyg förändras. I dag finns det inget krav på att fartyg måste framföras på öppna havet för att undantas från skattskyldigheten. Undantaget ska efter ändringen gälla för fartyg som används på öppna havet och som fraktar passagerare mot betalning, som används för handels-, industri-, eller fiskeriverksamhet och fartyg som används för sjöräddning, assistans eller kustfiske.

Syftet med ändringen är att anpassa den svenska lagen till EU:s lagstiftning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU3 (pdf, 2894 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklarationstidpunkt i vissa fall

Betänkande 2017/18:SkU1

11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU1 (pdf, 697 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2017/18:SkU5

För att skapa bättre konkurrensvillkor för svenska företag ska det göras ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Kina.

Ändringarna innebär att Sverige och Kina inte ska ta ut skatter på de intäkter som ett luft- eller sjötransportföretag förvärvar i den internationella trafiken i det andra landet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen genomförs den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU5 (pdf, 746 kB)

Utlåtande 2017/18:FöU10

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om start för Europeiska försvarsfonden. Den föreslagna försvarsfonden ingår som en del i EU:s försvarshandlingsplan, som i sin tur är en del i EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet.

Kommissionen menar att en försvarsfond behövs eftersom den europeiska försvarsindustrin kännetecknas av otillräckliga investeringar i att utveckla och säkerställa framtida försvarskapacitet. Tanken är att fonden ska hjälpa medlemsländerna till ökat samarbete på området, något som ska utveckla och uppnå central, strategisk försvarskapacitet.

Riksdagen anser bland annat att Sverige bör vara drivande i att utveckla samarbetet på de områden där detta kan höja såväl enskilda medlemsländers försvarskapacitet som den EU-gemensamma kapaciteten men att medlemsländernas befogenhet på området bör värnas. Det bör finnas handlingsfrihet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att främja det nationella försvaret. Riksdagen anser också att Sverige bör verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU.

Sammantaget välkomnar riksdagen förslagen i meddelandet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Utlåtande 2017/18:FöU10 (pdf, 481 kB) Webb-tv debatt om förslag: Start för Europeiska försvarsfonden

Betänkande 2017/18:FöU9

Regeringen får rätt att besluta om regler om de beredskapsavgifter som elföretag ska betala. Avgifterna används för att förebygga, motstå och hantera den typ av störningar i elförsörjningen som kan innebära att det blir svåra påfrestningar på samhället.

Förändringen innebär att elberedskapslagen ändras. Den reglerar vilka skyldigheter ett elföretag har för att se till att samhället har tillgång till el. I dag är det specificerat i lagen vilka avgifter som ska betalas, framöver kommer det alltså att vara regeringen som bestämmer reglerna. Regeringen kan också välja att lämna över rätten till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:FöU9 (pdf, 434 kB)