Dokument & lagar (23 träffar)

Betänkande 2015/16:MJU8

All avfallshantering som kan orsaka en förorening som är skadlig för människors hälsa kommer att bli straffbart. Det blir också straffbart med alla former av avfallshantering som kan skada djur, natur eller miljön.

I dag är det bara ett brott när den skadliga avfallshanteringen handlar om förvaring eller borttagning av avfall. Men nu utökas alltså det straffbara området för den här typen av miljöbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att den svenska lagen kommer att stämma överens bättre med ett direktiv från EU.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:MJU8 (pdf, 1078 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvidgad miljöbrottsbestämmelse m.m.

Betänkande 2015/16:MJU23

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. I rapporten redogör revisionen för ekonomiska risker för staten när det gäller gruvavfall.

Gruvverksamhet har en betydande miljöpåverkan och enligt miljörätten är det förorenaren som ska betala för bland annat efterbehandling av gruvavfall. Om verksamhetsutövaren går i konkurs och inte kan fullfölja sina skyldigheter ska staten kunna ta över säkerheten. Riksrevisionen har nu granskat om det nuvarande systemet minimerar risken för att staten ska behöva betala för efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.

Revisionen har kommit fram till att det finns problem i systemet, bland annat är miljötillsynen i gruvverksamheterna inte tillräcklig och det finns också problem med hur de ekonomiska säkerheterna fastställs och bevakas.

Regeringen redogör i sin skrivelse för att den har börjat utreda om det finns insatser eller åtgärder som på ett bättre sätt kan se till att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter. Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, att utvärdera saneringsmetoder och att kartlägga kostnader.

Utskottet konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete för att analysera förutsättningar för nya modeller när det gäller ekonomiska säkerheter och gruvavfall.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om en översyn av miljöbalken och av regelverket för gruvnäringen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2016-08-24 Debatt: 2016-09-28 Beslut: 2016-09-28

Betänkande 2015/16:MJU23 (pdf, 2277 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall

Betänkande 2015/16:MJU21

Regeringen föreslår att det införs nya regler om användningen av så kallade genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Genetiska resurser kan exempelvis vara växter eller djur eller delar av dem, till exempel frön, stamceller eller bakterier. Genetiska resurser kan användas till exempel för att utveckla läkemedel, kosmetika och hälsopreparat.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att det införs straff för den som bryter mot skyldigheten för den som använder en genetisk resurs eller traditionell kunskap att visa tillbörlig aktsamhet. Aktsamheten handlar dels om att ta reda på hur man har fått tillträde att använda resursen eller kunskapen och dels om att det med hänsyn till ursprungsinnehavarens intresse ska ske en rimlig och rättvis fördelning av vinster från användningen. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget syftar till att genomföra det så kallade Nagoyaprotokollet. Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner Nagoyaprotokollet. Nagoyaprotokollet reglerar hur genetiska resurser och traditionella kunskaper får införskaffas, hur dessa får användas inom forskning och utveckling samt hur vinster från användningen ska fördelas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 15 augusti 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:MJU21 (pdf, 739 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nagoyaprotokollet om användning av genetiska resurser

Betänkande 2015/16:MJU20

Regeringen har lämnat en skrivelse om en uppföljning av de klimat- och energipolitiska målen till 2020. Regeringens bedömning är att etappmålet för utsläpp av växthusgaser kommer att uppnås. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. Regeringen bedömer även att målen för andelen förnybar energianvändning kommer att nås, samt även målet om energieffektivisering.

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat skrivelsen samt två följdmotioner. Utskottet säger nej till följdmotionerna och är inte berett att föreslå åtgärder. Detta med hänsyn till att arbete pågår och den korta tid som är kvar till 2020.

Utskottet har även behandlat motionsyrkanden om internationella klimatmål, bördefördelning, flexibla mekanismer, EU:s ramverk 2030, EU:s utsläppshandelssystem, Sveriges klimat- och energimål, styrmedel och klimatanpassning. Utskottet säger nej till dessa motionsyrkanden. Utskottet hänvisar till regeringens bedömningar i skrivelsen och att arbete redan pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 36
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:MJU20 (pdf, 1899 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimat- och energimålen - Kontrollstation 2015 m.m.

Betänkande 2015/16:MJU22

EU-medlemsländerna måste prioritera avfallsförebyggande åtgärder i lagstiftning och politik. Det är åtgärder som tas innan ett föremål blivit avfall, för att till exempel minska negativa effekter på miljön. Den här så kallade avfallshierarkin regleras i EU-direktiv. Där står även hur den som behandlar avfall ska välja metod enligt en prioriteringsordning. Regeringen föreslår att de här bestämmelserna ska läggas till i miljöbalken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken, förslag till följdändringar i ett antal lagar samt förslag om att lagen om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen ska upphävas.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU22 (pdf, 3867 kB)

Betänkande 2015/16:MJU18

Regeringen har föreslagit ändringar i miljöbalken. Det är vissa bestämmelser i kemikalielagstiftningen som behöver tas bort då de nu finns med i EU-förordningar om bekämpningsmedel och om fluorerade växthusgaser. Fluorerade växthusgaser används bland annat i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, i värmepumpar och inom brandbekämpningen.

Några straffbestämmelser föreslås läggas till i lagen. Det gäller överträdelser av EU-förordningen om biocidprodukter samt för överträdelser av EU-förordningen om fluorerade växthusgaser. Biocidprodukter är ett slags bekämpningsmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2016-06-07 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU18 (pdf, 4099 kB) Webb-tv debatt om förslag: Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning m.m.

Betänkande 2015/16:MJU17

Vissa överträdelser som begås efter att fisk har tagits i land ska tas bort från det straffrättsliga området. Överträdelserna ska istället leda till sanktionsavgifter. Regeringen får bestämma vilka överträdelser det gäller. Avgiften ska vara minst 1 000 kronor och högst 50 000 kronor. Det är regeringens förslag till ändringar i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU17 (pdf, 1494 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare m.m.

Betänkande 2015/16:MJU19

Regeringen bör skapa en ny myndighet för jakt- och viltförvaltning samt se till att vissa viktiga frågor i den nedlagda Jaktlagsutredningen utreds. Det gäller bland annat frågor som rör samernas rätt att jaga, jakten på småvilt i vissa områden - den så kallade fjälljakten, jakt på kronhjort, jakt på allmänt vatten, förvaltning av säl och förenkling av regler. Det här är uppdrag som regeringen fått i mars 2015 av riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att genomföra de tidigare gjorda tillkännagivandena. Frågorna ska utredas senast under 2016.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om jakt och viltvård. Dessa handlar bland annat om vildsvin, fjälljakt och jaktmedel. Skälet är framför allt att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp samt att det redan finns regler inom området.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:MJU19 (pdf, 339 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2015/16:MJU14

Riksdagen riktar en rad uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande. Uppmaningarna handlar om att analysera förslag om vilka åtgärder som ska göras för att nå upp till ett mål om en god vattenmiljö.

Det så kallade vattendirektivet som beslutades av EU är tvingande för alla medlemsländer att införa. Syftet med direktivet är att skydda och förbättra miljön i sjöar, åar, floder och grundvatten. Direktivet infördes i svensk lag 2004 och det binder samtliga EU-länder att arbeta på ett gemensamt sätt med vattenfrågor. En del i detta är att arbetet bedrivs i sexåriga perioder.

I Sverige är det fem länsstyrelser som har tagit fram förslag på vad som ska göras under den kommande perioden, 2016-2021. Riksdagen tycker nu att regeringen borde se till att det görs analyser av hur bland annat jordbruket kommer att påverkas av de här förslagen. Regeringen borde även analysera förslagen utifrån hur mycket de kostar samhället och sedan prioritera de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det är några av de uppmaningar som riksdagen nu riktar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om övergödning i haven och åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU14 (pdf, 453 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vattenvård

Betänkande 2015/16:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om djurskyddsfrågor. Skälet är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om djurskyddsarbete inom EU, minskad användning av antibiotika i djurhållningen inom EU, regler och ansvar för katter, djurskyddskontroll, djurförbud, omhändertagande av djur och krav på frigående höns och utevistelse för grisar.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:MJU16 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2015/16:MJU15

Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag om bland annat livsmedelskontroll och matsvinn. Motionsförslagen avslås med hänvisning till att arbete redan pågår i dessa frågor.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU15 (pdf, 391 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik

Utlåtande 2015/16:MJU13

EU-kommissionen har meddelat en handlingsplan för att få EU att gå över till en så kallad cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi innebär att man tar vara på värdet i en produkt eller ett material, genom att den istället för att slängas återanvänds till att bli en ny produkt eller att resursen återgår till naturen. Det leder till en mer hållbar användning av jordens resurser.

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har granskat kommissionens handlingsplan och ser positivt på den. Utskottet anser att handlingsplanen innehåller goda idéer, som exempelvis att främja delningsekonomi (delningsekonomi är till exempel att flera personer delar på en produkt) och stärka marknaden för förnyelsebart material.

Utskottet anser att en cirkulär ekonomi ska baseras på giftfria, biobaserade och resurseffektiva kretslopp. För att uppnå det menar dock utskottet att EU-lagar om avfall, kemikalier och produkter behöver ses över och samordnas.

Enligt utskottet är det också viktigt att se över riskerna med farliga ämnen i återvinningsbart avfall, och i nytt material som framställs av det. Avfall med skadliga ämnen ska inte ses som återvinningsbart. Utskottet hoppas att den EU-strategi för en giftfri miljö som kommissionen ska ta fram till 2018 kommer att innehålla mer konkreta förslag för att möjliggöra ett giftfritt kretslopp. Hur ett EU-land använder sina egna naturresurser ska dock landet själv bestämma.

Utöver detta anser utskottet bland annat att:

  • EU:s kemikalieregler bör utvecklas så att farliga ämnen förbjuds eller begränsas i större utsträckning.
  • Det bör bli lättare att få information om hälso- och miljöfarliga ämnen i varor.
  • Målet att minska plast i haven är bra, men att det också behövs åtgärder mot den plast som kommer från andra ställen än fartyg.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Utlåtande 2015/16:MJU13 (pdf, 222 kB)

Betänkande 2015/16:MJU10

Den förra regeringen påbörjade ett arbete med att ta fram ett nationellt skogsprogram. Nuvarande regering har fortsatt det arbetet. Riksdagen vill nu säkerställa att utvecklingen av programmet drivs med samma grundsyn. Därför gav riksdagen en uppmaning till regeringen om att inriktningen ska baseras på skogspolitikens nu gällande jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Även ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, som leder till att skogen och dess värdekedja bidrar till ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi är något som ska ingå i arbetet med att ta fram programmet.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen om att fortsätta värna Sveriges rätt att besluta över skogsfrågor, i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlar om skogspolitikens övergripande inriktning, definitionen av skyddad skog, nyckelbiotoper och om att förenkla regler.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Betänkande 2015/16:MJU10 (pdf, 409 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2015/16:MJU7

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att flytta ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper till kommunerna. Men ansvaret borde även i fortsättningen ligga på producenterna. Det menar riksdagen som riktar ett tillkännagivande med den här ståndpunkten till regeringen. Producenter är de företag som använder sig av olika plast- eller pappersförpackningar för sina produkter, till exempel mjölk eller tandkräm.

Riksdagen har också granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Enligt Riksrevisionen fungerar inte tillsynen för gränsöverskridande och nationella avfallstransporter tillräckligt bra. Kritiken handlar bland annat om att det saknas överblick över avfallet och den olagliga verksamheten. Riksrevisionen tycker därför att regeringen ska se till att illegala avfallstransporter kartläggs.

Regeringen håller med om att det finns brister men menar att arbetet om att förbättra förutsättningarna för säkra transporter redan påbörjats. Bland annat har tillsynsansvaret koncentrerats till de länsstyrelser i de fem län som har flest gränsöverskridande avfallstransporter. De fem länsstyrelserna ska också kartlägga omfattningen av de illegala avfallstransporterna.

Riksdagen noterade att regeringen jobbar med de brister som Riksrevisionen pekat på. Riksdagen la därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 8
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-02 Beslut: 2016-03-03

Betänkande 2015/16:MJU7 (pdf, 485 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall m.m.

Betänkande 2015/16:MJU11

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om biologisk mångfald. Motionerna handlade om strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, genmanipulerade organismer och frågor som har koppling till rovdjurspolitiken. Vissa motioner tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden och behandlades därför förenklat.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-09 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:MJU11 (pdf, 400 kB)

Betänkande 2015/16:MJU6

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om naturvård och områdesskydd. Motionerna handlar bland annat om nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, strandskydd och vandringsleder.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom området och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-09 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:MJU6 (pdf, 360 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och områdesskydd

Betänkande 2015/16:MJU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2016. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 18,9 miljarder kronor. De största anslagen går till gårdsstöd (drygt 7,6 miljarder), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (4 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (1,8 miljarder).

Riksdagen ger även regeringen i uppdrag att ge en tydligare resultatredovisning nästa år. Detta för att ge bättre förutsättningar för uppföljningen. Det handlar bland annat om en bättre anknytning till förra årets beslut om det nya övergripande målet för utgiftsområdet, att det finns särskilda resultatskrivelser gällande vissa områden, samt att indikatorer och delmål tas fram för vissa resultatområden.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-16 Beslut: 2015-12-16

Betänkande 2015/16:MJU2 (pdf, 1017 kB)

Betänkande 2015/16:MJU12

I december 2013 beslutade riksdagen om en ny rovdjurspolitik och i april 2015 uppmanade riksdagen regeringen att fullfölja detta beslut.

Riksdagen har återigen uppmanat regeringen att fullfölja inriktningen på den beslutade rovdjurspolitiken. Miljö- och jordbruksutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att det är viktigt att den beslutade rovdjurspolitiken ska fortsätta att gälla och att beslutsordningen för skydds- och licensjakt upprätthålls.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-15 Beslut: 2015-12-16

Betänkande 2015/16:MJU12 (pdf, 226 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rovdjurspolitikens inriktning

Betänkande 2015/16:MJU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av närmare 7,7 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2016. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är klimatinvesteringar och andra åtgärder som syftar till att minska klimatpåverkan, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt forskning.

Regeringen föreslår en kraftig ökning av anslagen för utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård som helhet. Några anslag får betydande tillskott. Riksdagen uppmanade regeringen att i kommande budgetpropositioner rapportera hur pengarna används och vilka resultat som uppnås.

Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2013. EU:s ansvarsfördelningsbeslut reglerar EU-ländernas årliga utsläppsutrymme mellan 2013 och 2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-03 Debatt: 2015-12-14 Beslut: 2015-12-15

Betänkande 2015/16:MJU1 (pdf, 942 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2015/16:MJU5

Den som vill göra avdrag för energi- och koldioxidskatt för biodrivmedel ska kunna visa upp ett så kallat anläggningsbesked. Anläggningsbeskedet ska bland annat visa att det finns ett kontrollsystem som säkerställer att biodrivmedlen inte är livsmedelsbaserade. Om de är livsmedelsbaserade ska de ha tillverkats i anläggningar som har tagits i drift före den 31 december 2013. Ändringarna är en anpassning till EU-regler om statsstöd och börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-02 Beslut: 2015-12-02

Betänkande 2015/16:MJU5 (pdf, 1213 kB)
Paginering