Dokument & lagar (447 träffar)

Betänkande 2017/18:MJU22

Alla som levererar drivmedel blir skyldiga att informera konsumenterna om drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Kommunernas översiktsplaner ska framöver ha med en redovisning av risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras och erosion. Kommunerna ska också i detaljplaner få bestämma att det krävs marklov för markarbeten som kan försämra markens genomsläpplighet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Klimatpolitiken ska sträva efter att nå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU.
  • Dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.

Riksdagen sa vidare nej till ett 90-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017, bland annat eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som tas upp.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 36
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:MJU22 (pdf, 1288 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimatpolitik

Utlåtande 2017/18:MJU25

EU-kommissionen har lämnat förslag på gemensamma EU-regler för att motverka att företag i livsmedelskedjan använder otillbörliga handelsmetoder. Förslaget innebär en gemensam miniminivå för skydd mot dessa handelsmetoder i hela EU. Det innehåller bland annat en kort förteckning över särskilda förbjudna handelsmetoder.

Riksdagen anser att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär i korthet att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Riksdagen anser att de här problemen hanteras bäst på nationell nivå och att det är viktigt att värna den svenska avtalsfriheten. Riksdagen anser också bland annat att kommissionen och regeringen inte har gjort det tillräckligt tydligt på vilket sätt förslaget ska lösa gränsöverskridande problem på EU:s inre marknad.

Riksdagen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Utlåtande 2017/18:MJU25 (pdf, 304 kB) Webb-tv debatt om förslag: Otillbörliga handelsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan

Betänkande 2017/18:MJU24

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 26
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:MJU24 (pdf, 4588 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny djurskyddslag

Betänkande 2017/18:MJU23

Viss hantering av invasiva främmande arter ska bli straffbar och kunna leda till böter eller fängelse i högst två år. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, få ta beslut om regler och åtgärder för att förebygga att främmande invasiva arter sprids och hotar den biologiska mångfalden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna har att göra med bindande EU-regler och börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:MJU23 (pdf, 1003 kB)

Betänkande 2017/18:CKrU1

Klimatförändringar, urbanisering, teknikutveckling och idealen för hur vi vill leva och bo ställer nya krav på hur våra samhällen utformas. Regeringen vill därför införa ett nytt nationell mål för arkitektur-, form- och designpolitiken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förslaget är att arkitektur, form och design ska prägla flera politikområden och bidra till bra miljöer för människor att leva i. Det kan handla om att bygga hållbart och estetiskt i stället för med kortsiktiga ekonomiska lösningar eller att offentliga miljöer utformas för att vara tillgängliga för alla. Boverket får ett samlat nationellt ansvar för området arkitektur och gestaltad livsmiljö.

Detta innebär samtidigt att de nuvarande nationella målen för arkitektur, formgivning och design slutar att gälla.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-24

Betänkande 2017/18:CKrU1 (pdf, 387 kB)

Betänkande 2017/18:MJU20

Straffskalan för allvarliga brott mot livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter skärps. Det kan till exempel vara brott som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa. Straffskalan föreslås innehålla böter eller fängelse i högst två år. I dag kan straffet endast bli böter. När det gäller mindre allvarliga överträdelser ska istället en särskild avgift som kallas sanktionsavgift ersätta straff.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:MJU20 (pdf, 1440 kB)

Betänkande 2017/18:MJU6

Regeringen vill göra ändringar i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Ändringarna är en anpassning till EU-direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Bland annat innebär ändringen två saker för att biodrivmedel och flytande biobränslen ska anses vara hållbara. Dels föreslås ändrade definitioner av vad som är avfall och restprodukter som får användas till biodrivmedel, dels ändras kraven när det gäller minskningen av växthusgasutsläpp.

Regeringen föreslår även ett mål om hur stor andelen avancerade biodrivmedel ska vara år 2020: Minst 0,5 procent av de 10 procentenheter som utgör förnybartdirektivets mål för förnybar energi i transportsektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att dels göra en analys av konsekvenserna av de nya reglerna för biodrivmedel, dels verka för långsiktiga villkor för biodrivmedel.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:MJU6 (pdf, 2531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet - ILUC

Betänkande 2017/18:MJU21

Regeringen ges möjlighet att även ge kommunerna rätt att ta beslut om regler om förbud mot eller begränsningar för terrängkörning. Det gäller för motordrivna fordon som till exempel skoterfordon som kör i områden inom en kommun som inte har ett allmänt förbud mot det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det här är en lösning som i praktiken redan tillämpas. Ett syfte med förslaget är att öka det lokala ansvarstagandet för skotertrafiken.

Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:MJU21 (pdf, 379 kB)

Betänkande 2017/18:MJU15

Det borde utredas om producentansvaret ska utvidgas till fler produktgrupper, exempelvis möbler och byggnadsmaterial. Det anser riksdagen, som i ett så kallat tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda frågan.

Producentansvaret innebär att de som tillverkar vissa produkter ansvarar för att samla in och ta hand om dem när de slitits ut eller ska kasseras. I Sverige är producentansvaret lagstiftat för åtta grupper av produkter, exempelvis batterier, bilar och läkemedel. Syftet med systemet är bland annat att motivera produktion av resurssnåla produkter som är lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade 90 förslag i motioner om avfall och kretslopp. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 19
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:MJU15 (pdf, 635 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avfall och kretslopp

Betänkande 2017/18:MJU18

En nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin behövs för att bland annat kunna ta tillvara synergieffekter och vara ett stöd för länen och regionerna i deras arbete. Det är viktigt med ett aktivt föreningsliv på landsbygden, det bidrar bland annat till tillväxt och utveckling. Det tycker riksdagen som riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen. Regeringen borde:

  • arbeta med att ta fram en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategi
  • förenkla administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om landsbygdspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:MJU18 (pdf, 569 kB) Webb-tv debatt om förslag: Landsbygdspolitik

Betänkande 2017/18:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om livsmedelslagstiftningen, märkning av livsmedel och dricksvatten.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 12
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:MJU16 (pdf, 526 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik

Betänkande 2017/18:MJU17

Regeringen borde göra insatser för hållbart skogsbruk. Det anser riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

  • säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper, alltså områden i skogen med en speciell naturtyp, är rättssäker och effektiv samt tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar
  • se över artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker
  • säkerställa incitament för att skogsbrukare ska vilja ägna sig åt hållbart skogsbruk och se över lagstiftningen på området
  • se över olika typer av ersättningsmodeller för markägare som gör insatser för att skydda sin skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade ett 60-tal förslag i motioner om skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag som bland annat handlar om ekologisk kompensation, byte av skogsmark och skogens sociala värden. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 15
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-12

Betänkande 2017/18:MJU17 (pdf, 553 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2017/18:MJU19

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena handlar om att regeringen bör utreda olika modeller för kompensation till markägare som begränsas i brukandet av sin egen mark. Detta för att begränsa markägarens ekonomiska förluster. Det andra handlar om att arbetet med att förbättra tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter måste fortsätta. Bland annat vill man se konkreta åtgärder för effektivisering och förkortade handläggningstider.

När det gäller övriga inkomna motionsförslag inom området övergripande miljöfrågor sa riksdagen nej till dem. Dessa handlar bland annat om stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt, viss översyn av miljöbalken, vindkraft, hållbar utveckling och miljömål, subventioner samt finansiering av insatser för bevarande av bland annat natur och hav. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden eller att vissa satsningar redan har gjorts.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 12
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-12

Betänkande 2017/18:MJU19 (pdf, 679 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergripande miljöfrågor

Betänkande 2017/18:MJU14

Riksdagen godkände regeringens förslag om att mark- och vattenområden som staten äger inom Alvesta och Tingsryds kommuner i Småland förklaras som Åsnens nationalpark. Åsnens nationalpark blir Sveriges 30:e nationalpark.

Syftet med att Åsnenområdet i Småland blir nationalpark är att bevara ett representativt, variationsrikt och biologiskt värdefullt sydsvenskt skogs- och sjölandskap där växt- och djurlivet i stor utsträckning är orört.

Riksdagen godkände också att Sånfjällets nationalpark ska heta Sonfjällets nationalpark och att Trestickla nationalpark ska heta Tresticklans nationalpark.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-14 Beslut: 2018-03-14

Betänkande 2017/18:MJU14 (pdf, 294 kB)

Betänkande 2017/18:MJU13

Regeringen borde se över regelverket som reglerar vattenbruk och arbeta för ett effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet. Det tycker riksdagen som riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att se över båda områdena.

Anledningen till det är bland annat att riksdagen anser att det svenska vattenbruket har en stor utvecklingspotential som bör tas tillvara i större utsträckning. Ett vattenbruk är odling av bland annat fisk, kräftdjur och alger. När det gäller uppföljning inom fiskeområdet tycker riksdagen att det finns brister i det nuvarande systemet och att det krävs mer effektiva åtgärder för att kunna förvalta fiskbestånden på bästa sätt.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om fiskeripolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 21
Justering: 2018-03-01 Debatt: 2018-03-14 Beslut: 2018-03-14

Betänkande 2017/18:MJU13 (pdf, 607 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fiskeripolitik

Betänkande 2017/18:MJU9

Riksdagen sa nej till motionsförslag om naturvård och områdesskydd. Anledningen är bland annat att vissa satsningar redan är genomförda och att det pågår vissa arbeten på området. Motionerna handlar till exempel om frågor om naturreservat och nationalparker, strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära lägen, skötsel och finansiering av leder samt allemansrätt.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2018-02-27 Debatt: 2018-03-07 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:MJU9 (pdf, 472 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och områdesskydd

Betänkande 2017/18:MJU12

Riksdagen sa nej till 81 motioner från allmänna motionstiden 2017 om kemikalier. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de frågor som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om miljökrav vid offentlig upphandling, miljösanktionsavgifter och begränsningar av och förbud mot olika farliga ämnen.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-01 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:MJU12 (pdf, 652 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kemikaliepolitik

Betänkande 2017/18:MJU11

Regeringen borde arbeta för att underlätta utvecklingen av avancerad vattenrening. Syftet med det är att minska andelen skadliga läkemedelsrester som i dag kommer ut i naturen.

I dag pågår det arbete med att utveckla ny teknik för att rena avloppsvatten. Det tycker riksdagen är viktigt och uppmanar därför regeringen, i ett tillkännagivande, att fortsätta med det.

Förslaget om tillkännagivande kommer från motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 12
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-01 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:MJU11 (pdf, 603 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vattenvård

Betänkande 2017/18:MJU10

Regeringen borde utvärdera och säkerställa det regionala inflytandet över viltförvaltningen, alltså förvaltningen av rovdjur och andra vilda djur.

I dag har varje län en regional viltförvaltningsdelegation. Syftet med delegationerna är bland annat att decentralisera viltförvaltningen men det behöver utredas hur viltförvaltningsdelegationerna säkerställer att beslut om viltförvaltning på bästa sätt fattas nära de som berörs. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen, i ett tillkännagivande, att utvärdera detta.

Förslaget om tillkännagivande kommer från motioner inom området biologisk mångfald från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-07 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:MJU10 (pdf, 469 kB)

Betänkande 2017/18:MJU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om jakt- och viltvård. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt gällande regler. Motionerna handlar bland annat om stödutfodring av klövvilt, jaktmedel, ansvaret för det allmänna uppdraget och vissa jaktfrågor.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2018-01-23 Debatt: 2018-01-31 Beslut: 2018-01-31

Betänkande 2017/18:MJU8 (pdf, 371 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård