Dokument & lagar (1 497 träffar)

Betänkande 2015/16:FiU33

Det ska gå att uppdatera lägenhetsregistret mer effektivt, enligt ett regeringsförslag. Lägenhetsregistret gör det möjligt att få fram hushålls- och bostadsstatistik, något som är viktigt för samhällsplaneringen och i forskningssyfte. Lantmäteriet är ansvarigt för registret och kommuner är skyldiga att föra in, ändra och ta bort uppgifter.

Lantmäteriet ska få större möjligheter att lämna ut uppgifter på medier för automatiserad behandling. Det kan till exempel vara information på cd, USB-minne, via e-post eller annan nätöverföring och gäller endast när de här uppgifterna lämnas till kommuner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen håller med om att det finns ett behov av att effektivisera uppdatering av lägenhetsregistret. På sikt kan det bidra till bättre kvalitet i den officiella hushålls-, boende- och bostadsstatistiken. Uppgifterna i den officiella statistiken får dock inte föras samman med andra uppgifter i syfte att identifiera en enskild person, enligt riksdagen.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU33 (pdf, 265 kB)

Betänkande 2015/16:FiU29

Reglerna kring överprövning av upphandlingsbeslut förtydligas i lagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen innebär att det blir tydligare i lagen att domstolarna vid överprövning av en upphandling alltid ska ta hänsyn till användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen.

Migrationsverket har uppmärksammat regeringen om oönskade konsekvenser av dagens upphandlingslagstiftning. Bland annat har utdragna överprövningar av upphandlingar lett till att boendeplatser för flyktingar inte kunnat användas, trots stort behov.

Förändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-04-19 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU29 (pdf, 608 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar

Betänkande 2015/16:FiU25

Riksdagen gav regeringen tre uppdrag, det vill säga riktade tre tillkännagivanden till regeringen. Regeringen ska se till att statliga myndigheter placeras i förorten och utanför Stockholms innerstads dyraste områden. Det bör även prövas om myndigheten kan lokaliseras till andra delar av landet. Regeringen ska också arbeta för att tillgängliggöra öppna data eftersom det kan skapa ekonomiska värden för staten, öka effektiviteten och ge bättre service till medborgarna.

Riksdagen anser även att myndigheternas arbete blir mer effektivt om de bedriver gemensamma e-förvaltningsprojekt. Regeringen bör därför se till att myndigheterna samordnar och samverkar i e-förvaltningsprojekt, samt säkerställer att myndigheter skapar fler e-tjänster.

Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området statlig förvaltning och statistikfrågor.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:FiU25 (pdf, 434 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statlig förvaltning och statistikfrågor

Betänkande 2015/16:FiU27

Finansutskottet har granskat Riksrevisionens årsredovisning för 2015. Revisionen av årsredovisningen, som gjorts av en extern revisor, visar att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande.

Årsredovisningen visar bland annat att Riksrevisionen gav ut färre granskningsrapporter 2015 än året innan. Det beror delvis på de omorganisationer som gjorts. Finansutskottet har förståelse för detta men påpekar samtidigt att det är viktigt att Riksrevisionen inte låter organisationsförändringar ta för mycket tid från myndighetens viktiga uppgift att granska den statliga verksamheten.

Efter att finansutskottet nu granskat årsredovisningen lade riksdagen ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-19 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU27 (pdf, 1539 kB)

Betänkande 2015/16:FiU23

Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2015. Riksbankens resultat för 2015 blev cirka 1,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 1,3 miljarder kronor jämfört med 2014. Det positiva resultatet beror framför allt på ränteintäkter. Minskningen i förhållande till 2014 förklaras av större nedskrivningar av värdet på tillgångarna, i huvudsak som en följd av att valutorna i valutareserven i genomsnitt försvagades i förhållande till kronan.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2015. Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2015 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst 2015. Det innebär att Riksbanken levererar in 2,8 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU23 (pdf, 531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksbankens förvaltning 2015

Betänkande 2015/16:FiU22

Säkerheten när det gäller kortbetalningar bör ökas. Det krävs bland annat noggranna kontroller av identitet och id-handlingar samt att branschen har rätt utrustning för kontroll. Det anser riksdagen som gav regeringen i uppdrag att vidta åtgärder för att öka den tekniska säkerheten.

Det behövs även en lagändring för att förhindra att inkorrekt kreditupplysning om företag ges. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att ändra i lagen så att en betalningsförsummelse inte räknas i en kreditupplysning förrän den har fastställts av domstol eller annan myndighet. Denna lagändring skulle innebära att det blir samma lagregler för företag som det nu är för enskilda personer.

Riksdagen sa nej till övriga motioner inom bank- och försäkringsfrågor. Dessa handlar bland annat om regelverk och tillsyn inom finansmarknadsområdet, hushållens skuldsättning, bankdelning, hållbart finansiellt system samt islamisk finansiering.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 7
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-13 Beslut: 2016-04-14

Betänkande 2015/16:FiU22 (pdf, 586 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor

Betänkande 2015/16:FiU40

Riksbanken får ingå avtal om lån till Internationella valutafonden, IMF, för utlåning till låginkomstländer. Lånet gäller en kredit på högst 500 miljoner särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 5,8 miljarder kronor.

Utlåningen ska ske via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust, PRGT. Sverige deltar redan i dag i PRGT genom att ge bidrag för att subventionera exempelvis räntan på låginkomstländernas lån. Riksdagen tycker att det är rimligt att Sverige under en begränsad period även hjälper till med lån i PRGT vid behov.

Samtidigt menar riksdagen att det går att ifrågasätta om utlåningen tillhör Riksbankens kärnverksamhet. Multilateralt utvecklingssamarbete är mer en del av utrikes- och biståndspolitiken än en uppgift för centralbanken. Riksdagen vill därför att frågan om ansvar för och finansiering av Sveriges IMF-åtaganden bör övervägas vidare, till exempel i en kommande översyn av riksbankslagen.

Beslutet grundar sig på en framställning från Riksbanken. 

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:FiU40 (pdf, 297 kB) Webb-tv debatt om förslag: Medgivande för Riksbanken att ingå ett avtal om lån till Internationella valutafonden (IMF)

Betänkande 2015/16:FiU30

Det införs amorteringskrav för nya bolån. Banker och andra kreditinstitut som lämnar bolån till privatpersoner ska ha regler för återbetalning som är sunda och som motverkar alltför höga skulder hos hushållen. Amorteringskravet kommer bara att gälla nya bolån, det gäller inte bakåt i tiden.

Den som tar lån för att köpa en nyproducerad bostad kommer att kunna slippa amorteringskravet under fem år. Detta undantag har införts för att förhindra att nyproduktionen av bostäder minskar. Man ska också kunna få undantag från amorteringskravet om man drabbas av till exempel arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller att en närstående dör. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i så kallade föreskrifter bestämma hur amorteringskravet ska utformas i detalj.

Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2016 och enligt planerna kommer de nya föreskrifterna att börja användas den 1 juni. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:FiU30 (pdf, 517 kB) Webb-tv debatt om förslag: Amorteringskrav

Betänkande 2015/16:FiU26

Regeringen borde arbeta hårdare för att utveckla valfriheten inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Det har börjat växa fram olika alternativ inom välfärden, som äldreboenden med inriktningar mot olika språkgrupper, särskilda diagnoser eller HBTQ-kompetens. Riksdagen tycker att det är bra, men anser att valmöjligheterna fortfarande är mycket begränsade inom en del områden. Riksdagen vill därför att regeringen ser över hur man kan få till en ännu större valfrihet.

Riksdagen anser också att det krävs tydliga regler och uppföljningssystem för att garantera att skattemedlen används på ett bra sätt. Den föreslår därför att regeringen inför tillståndsplikt för alla privata och kommunala utförare i välfärden. Riksdagen tycker också att det borde finnas tydliga sanktioner kopplade till tillståndet.

Riksdagen vill nu att regeringen tar till sig förslagen och återkommer till riksdagen med konkreta förslag. 

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om avknoppning av offentlig verksamhet och kommunal utjämning.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 3
Justering: 2016-03-08 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Betänkande 2015/16:FiU26 (pdf, 491 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala frågor

Utlåtande 2015/16:FiU19

Riksdagen har behandlat en så kallad grönbok från EU-kommissionen om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. EU-kommissionen vill få bort hinder på EU:s inre marknad för finansiella tjänster och göra det enklare för kunder och företag att verka över nationsgränserna. Kommissionens förhoppning är att det ska leda till ökade valmöjligheter, bättre konkurrens, fler jobb och ökad tillväxt.

Riksdagens finansutskott ser positivt på EU-kommissionens arbete med att främja gränsöverskridande handel. Framför allt är initiativ som stödjer utvecklingen av nya affärsmodeller och digital innovation bra, menar utskottet. Däremot anser utskottet att man bör vara försiktig när det gäller försäkringsavtal och ändringar i regler om bekämpning av penningtvätt.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-10 Beslut: 2016-03-16

Utlåtande 2015/16:FiU19 (pdf, 253 kB)

Betänkande 2015/16:FiU16

Sverige har stora ekonomiska tillgångar. Riksrevisionen påpekar i en rapport om statens finansiella tillgångar att det är viktigt att statens förmögenhet och skulder redovisas på ett tydligt och transparent sätt. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin syn på rapporten. Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och konstaterar att regeringen redan arbetar med att förbättra redovisningen i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-02 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-25

Betänkande 2015/16:FiU16 (pdf, 269 kB)

Betänkande 2015/16:FiU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om transparensen i årsredovisningen för staten 2014. Regeringen instämmer delvis i de bedömningar som Riksrevisionen har gjort och tänker förtydliga redovisningen inom ramen för de bestämmelser som finns i budgetlagen.

Riksdagens finansutskott välkomnade att regeringen tänker förtydliga redovisningen och transparensen i statens årsredovisning. Utskottet håller med regeringen om att det inte är lämpligt att följa Riksrevisionens rekommendationer om att utöka årsredovisningen med ytterligare redovisningar i vissa frågor. Utskottet anser också att det finns fördelar med en samlad behandling av ärenden som hör ihop med budgetmålen och ramverket för finanspolitiken, men vill inte föregripa arbetet i den parlamentariska kommitté som ska se över målet för den offentliga sektorns sparande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-02 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-25

Betänkande 2015/16:FiU12 (pdf, 331 kB)

Betänkande 2015/16:FiU37

Finansutskottet har granskat regeringens skrivelse Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2011-2015. Regeringens riktlinjer har stöttat det statsskuldspolitiska målet under den här perioden, anser utskottet. Riksgäldskontorets förvaltning har även bedrivits i enhetlighet med det statsskuldspolitiska målet och regeringens riktlinjer.

Utskottet anser att transparenta och jämförbara kostnadsmått och utvärderingsmetoder är nödvändiga för att följa upp statsskuldsförvaltningen. Därför kommer utskottet att följa upp arbetet som regeringen initierat hos Riksgäldskontoret.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-22 Beslut: 2016-06-22

Betänkande 2015/16:FiU37 (pdf, 411 kB)

Betänkande 2015/16:FiU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att drygt 10,8 miljarder kronor ska användas till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera för 2016.

Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar bland annat att regeringen i budgetpropositionen ger en väl avvägd beskrivning av ränteutvecklingen på statsskulden.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-17 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU4 (pdf, 511 kB)

Betänkande 2015/16:FiU10

Den 17 december 2015 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2016. FiU10 anmäldes i kammaren och sedan överlämnade riksdagen sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.


Justering: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU10 (pdf, 669 kB)

Betänkande 2015/16:FiU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att knappt 32 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2016. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar, liksom tidigare år, att budgetpolitiken i EU ska präglas av restriktivitet och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-12-10 Debatt: 2015-12-17 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU5 (pdf, 252 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2015/16:FiU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om knappt 93,4 miljarder kronor till kommunerna. Knappt 89,7 miljarder går till kommunalekonomisk utjämning och drygt 3,7 miljarder är utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i reglerna för kommunal utjämning och om höjt tak för vissa kommunala avgifter. Det sistnämnda innebär att kommunerna får möjlighet att höja avgifterna för exempelvis hemtjänst, dagverksamhet och så kallat särskilt boende om de vill. Dessa ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om kommunala frågor.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-12-10 Debatt: 2015-12-15 Beslut: 2015-12-15

Betänkande 2015/16:FiU3 (pdf, 1188 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Betänkande 2015/16:FiU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att området samhällsekonomi och finansförvaltning tilldelas 14,8 miljarder kronor för 2016. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner (drygt 12,4 miljarder), Statistiska centralbyrån (drygt 552 miljoner) och Finansinspektionen (491 miljoner). Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till att införa hållbar utveckling som ett nytt mål för finansmarknadsområdet. Hållbar utveckling ska uppnås genom att finansmarknadens olika aktörer ska ta hänsyn till miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga aspekter.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-17 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU2 (pdf, 652 kB)

Betänkande 2015/16:FiU18

Riksdagen sa ja till det förslag till extra ändringsbudget för 2015 som regeringen lämnat med anledning av flyktingsituationen. Det innebär att utgifterna i statens budget för 2015 ökar med cirka 11 miljarder kronor. Merparten av utgiftsökningen, 9,8 miljarder kronor, ska avsättas till ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Anslaget för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande ökas med 1 miljard kronor. Det civila samhället får 200 miljoner kronor extra som stöd till insatser för asylsökande och nyanlända. Beslutet innebär höjda ramar för tre utgiftsområden och sammanlagt fem ändrade och nya anslag.

Den 23 oktober 2015 kom regeringen överens med Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om att öka utgifterna i statens budget för 2015 med anledning av flyktingsituationen. Regeringens förslag till extra ändringsbudget bygger på den överenskommelsen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-12-03 Debatt: 2015-12-09 Beslut: 2015-12-10

Betänkande 2015/16:FiU18 (pdf, 467 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2015

Betänkande 2015/16:FiU14

Reglerna för finansiell information och information om aktieinnehav ändras. Det handlar om regler som gäller anmälningsskyldighet för aktieinnehav, offentliggörande av nya låneemissioner och förbud mot att utöva rösträtten för aktier. Bland annat kommer det inte längre att vara obligatoriskt för företag som ger ut värdepapper att offentliggöra delårsrapporter för räkenskapsårets första och tredje kvartal.

Ändringarna i de svenska lagarna görs för att anpassa dem till EU:s så kallade öppenhetsdirektiv, som innehåller regler för information och insyn kring handel med finansiella instrument och värdepapper.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 februari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-12-03 Debatt: 2015-12-09 Beslut: 2015-12-10

Betänkande 2015/16:FiU14 (pdf, 5487 kB)