Dokument & lagar (1 497 träffar)

Betänkande 2015/16:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2015. Beslutet innebär höjda ramar för 10 utgiftsområden. Nivåerna för 26 anslag inom olika utgiftsområden ändras också. 19 anslag ska ökas och 7 anslag minskas. Anslagen ökar med 5,7 miljarder kronor och gäller bland annat en höjning av anslaget för EU-avgiften. Minskningarna ligger på 0,2 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Användningen av fyra anslag inom fyra utgiftsområden ändras. Dessutom förändras vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny beräkning av statens inkomster från energiskatter. Det innebär att skattebefrielsen för vissa biodrivmedel i motorbränsle minskar. Ändringarna gäller från den 1 december 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-04 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:FiU11 (pdf, 1614 kB)

Betänkande 2015/16:FiU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s krishanteringsdirektiv ska genomföras i svensk lagstiftning. Syftet är dels att förebygga att banker, kreditinstitut och värdepappersföretag får problem, dels att ge möjligheter att hantera en kris om den uppstår. Bland annat genom att rekonstruera eller avveckla företag.

I första hand är det bankens ägare och långivare som ska bära eventuella förluster, men under speciella omständigheter kan det krävas extra stöd. I dag betalar de svenska bankerna en avgift till en stabilitetsfond som ska användas för att finansiera åtgärder. Efter lagändringarna, som börjar gälla den 1 februari 2016, kommer bankerna i stället betala en årlig så kallad resolutionsavgift. När en tillräckligt stor buffert har byggts upp i den nya resolutionsreserven ska bankerna i stället för resolutionsavgift börja betala en riskavgift, som baseras på hur hög risken är i just den bankens verksamhet.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att den ska utreda om de nya reglerna om riskavgifter kan göras tydligare. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen under 2017 med förslag på ändringar av lagen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-12-10 Debatt: 2015-12-16 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU17 (pdf, 12242 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av krishanteringsdirektivet

Betänkande 2015/16:FiU6

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med år 2014. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2014 och utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning. Regeringen har också undersökt hur långt fonderna kommit med att integrera hållbarhetsfrågor i sin förvaltning.

Under 2014 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på 147 miljarder kronor. Det är det fjärde högsta årsresultatet sedan det nuvarande fondsystemet infördes 2001. Fondernas buffertkapital ökade med 127 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas kostnader ökade med 231 miljoner kronor under 2014, inklusive provisionsavgifter som baseras på resultat. Utskottet har under lång tid riktat kritik mot kostnadsutvecklingen i fonderna och betonar att det är viktigt att fonderna förvaltas effektivt och att kostnaderna hålls nere. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram förslag på nya regler för AP-fonderna. Där ingår förslag på nya åtgärder för att hantera de ökande kostnaderna. Utskottet vill avvakta tills arbetet har hunnit längre innan det tar ställning till de eventuella förslagen på området.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-11-03 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:FiU6 (pdf, 606 kB) Webb-tv debatt om förslag: AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014

Utlåtande 2015/16:FiU13

Riksdagen har behandlat en rapport från EU som handlar om hur EU:s ekonomiska och monetära union (EMU) ska kunna slutföras. Bland annat innehåller rapporten åtgärder för att förbättra euroländernas ekonomier genom starkare samordning och ökat gemensamt beslutsfattande på EU-nivå.

Finansutskottet instämde i regeringens ståndpunkt och betonade hur viktigt det är att hålla samman EU och att alla medlemsländer ska vara med och besluta i frågor som rör hela EU. Arbetet bör inriktas på att genomföra de regler som redan finns snarare än på att skapa nya. Utskottet framhöll också betydelsen av att medlemsländernas regeringar och parlament har utrymme att utforma det egna landets ekonomiska politik, så att politiken förankras demokratiskt. Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-03 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Utlåtande 2015/16:FiU13 (pdf, 366 kB) Webb-tv debatt om förslag: Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union

Betänkande 2015/16:FiU8

Regeringen har i en skrivelse tagit upp Riksrevisionens rapport om den officiella statistiken. I rapporten gav Riksrevisionen rekommendationer om bland annat samordning av den officiella statistiken samt utformning och mandat för Rådet för den officiella statistiken.

Regeringen har meddelat att den kommer att ta hänsyn till delar av Riksrevisionens rekommendationer i det arbete som redan pågår utifrån den tidigare Statistikutredningens slutrapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-10-22 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:FiU8 (pdf, 233 kB)

Betänkande 2015/16:FiU9

Riksrevisorerna har samlat de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets granskning i en rapport. Bland annat anser riksrevisorerna att statens styrning av myndigheterna behöver utvecklas och att den ekonomiska redovisningen i staten bör förbättras.

Finansutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att riksrevisorernas årliga rapport är viktig då den ger en översikt av revisionsarbetet under året. Utskottet lyfte särskilt fram de generella slutsatser riksrevisorerna drar och som inte presenteras för riksdagen på annat sätt än i den årliga rapporten.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-10-15 Debatt: 2015-10-21 Beslut: 2015-10-21

Betänkande 2015/16:FiU9 (pdf, 317 kB)

Betänkande 2014/15:FiU21

Regeringen föreslog ändrat utgiftstak för åren 2015-2017 och ändringar av statens inkomster och utgifter i den så kallade vårändringsbudgeten. Den största ändringen var förslaget om att stegvis avskaffa nedsättningen av socialavgifter för unga. Utgiftstaket för staten blir 1 158 miljarder kronor år 2015, 1 204 miljarder 2016 och 1 262 miljarder 2017. Ändringarna i budgeten var större än vanligt. Riksdagen sa i stort ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att öka anslaget i budgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid med 200 miljoner kronor. Detta för att minska de negativa konsekvenserna av att second hand-verksamhet inte lägre är momsbefriad. Summan av anslagsförändringarna i ändringsbudgeten blev då cirka 19 miljarder kronor. Det är en ökning jämfört med regeringens förslag som var på cirka 18,8 miljarder.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:FiU21 (pdf, 21548 kB)

Betänkande 2014/15:FiU28

Regeringen har lämnat skrivelsen Årsredovisning för staten 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för sin granskning till riksdagen. Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och statlig utlåning, en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Riksdagen betonade hur viktig årsredovisningen är. Den kompletterar budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-17 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:FiU28 (pdf, 237 kB)

Betänkande 2014/15:FiU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar med anledning av att nya regler införs i EU-direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, det så kallade AIFM-direktivet. Direktivet syftar till att harmonisera regleringen inom EES-området. Det innebär att AIF-förvaltarna har rätt att med stöd av tillståndet i hemlandet förvalta alternativa investeringsfonder och marknadsföra andelar till professionella investerare även i andra länder inom EES. De nya lagändringarna innebär att AIF-förvaltare med tillstånd för diskretionär förvaltning av investeringsportföljer och vissa sidotjänster även får erbjuda dessa tjänster i EES-länderna. Förvaltarna måste dock först underrätta Finansinspektionen innan de inleder verksamheten. Med diskretionär förvaltning menas att förvaltaren får fatta löpande placeringsbeslut för investerarens räkning. Lagändringarna börjar gälla från den 3 juli 2015.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar med anledning av att nya regler införs i ett ändringsdirektiv som gäller prospekt och insynskrav om upplysningar om emittenter, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. Med ändringarna tydliggörs att rätten att ta tillbaka sin anmälan eller sitt samtycke till köp eller teckning av värdepapper när tillägg har gjorts till prospektet endast gäller värdepapper som får överlåtas till allmänheten. Den omständighet som förorsakade tillägget måste ha inträffat innan anmälningstiden löpte ut och värdepapperen levererades. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-11

Betänkande 2014/15:FiU19 (pdf, 2827 kB)

Betänkande 2014/15:FiU32

I mars 2015 beslutade regeringen att utreda nya regler för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Riksdagen ansåg att denna utredning är problematisk och uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att så fort som möjligt tillsätta en ny utredning.

Den nya utredningen ska utreda utvecklade och delvis nya regler som ska garantera valfrihet, mångfald och kvalitet när välfärdstjänster utförs. Utredningen bör bland annat behandla tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning, kravställande och uppföljning av kvalitet samt skarpare sanktioner vid misskötsel. En utgångspunkt ska vara att det ska ställas likadana krav på både privata och offentliga utförare. Utredningen bör kunna redovisa sina förslag i slutet av 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:FiU32 (pdf, 258 kB) Webb-tv debatt om förslag: En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster

Betänkande 2014/15:FiU17

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av hur ekonomin och verksamheten i kommuner och landsting utvecklats de senaste åren. Riksdagen har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att kommunsektorn som helhet haft en god ekonomisk utveckling även under 2014. Utvecklingen har dock varierat mellan enskilda kommuner och landsting och kostnaderna har fortsatt att öka.

Riksdagen noterar att kommunsektorn står inför stora utmaningar som kommer att utsätta hela eller delar av den kommunala sektorn för stora ekonomiska påfrestningar framöver. Några exempel på utmaningar är den demografiska utvecklingen, efterfrågan på skattefinansierade tjänster, behovet av infrastruktursatsningar, fastigheter, kollektivtrafik och utflyttning. Riksdagen betonar därför vikten av att följa utvecklingen och regeringens årliga skrivelse till riksdagen är ett viktigt led i den uppföljningen.

I övrigt tycker riksdagen att skrivelsen kan vidareutvecklas så att fler specialdestinerade bidrag utvärderas och redovisas. Med specialdestinerade statsbidrag menas utbetalningar från ett antal anslag på statsbudgeten inom andra utgiftsområden än de som är direkt avsedda för kommuner och landsting.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-26 Debatt: 2015-06-04 Beslut: 2015-06-04

Betänkande 2014/15:FiU17 (pdf, 406 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2014

Betänkande 2014/15:FiU31

Cheferna för de statliga affärsverken ska omfattas av den så kallade förflyttningsskyldigheten för myndighetschefer. Det innebär att anställningsvillkoren för affärscheferna jämställs med villkoren för myndighetscheferna på andra statliga myndigheter som lyder under regeringen. Cheferna får förflyttas till en annan statlig anställning om det behövs av organisatoriska skäl eller annars är nödvändigt av hänsyn till myndighetens bästa. De statliga affärsverken som berörs är Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag, med ändringen att de nya reglerna bara ska gälla för anställningar som har påbörjats efter att de nya reglerna börjat gälla.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-04 Beslut: 2015-06-04

Betänkande 2014/15:FiU31 (pdf, 662 kB)

Betänkande 2014/15:FiU24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2012-2014. Under 2014 skedde en tydlig omsvängning i penningpolitiken. Riksbanken sänkte reporäntan till historiskt låga 0 procent under hösten för att komma närmare inflationsmålet på 2 procent. Utskottet välkomnar sänkningen men konstaterar att inflationen är fortsatt extremt låg. Konsumentpriserna sjönk under 2014 med i genomsnitt 0,2 procent vilket är mer än 2 procentenheter under inflationsmålet.

Utskottet konstaterar också att resursutnyttjandet i ekonomin har varit lågt under perioden och att arbetslösheten har pendlat kring 8 procent av arbetskraften. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik under 2013 och inledningen av 2014 för att få upp inflationen närmare målet och öka resursutnyttjandet i ekonomin.

Utskottet understryker att det är viktigt att penningpolitiken utvärderas och debatteras. Det kommer därför att se över formerna för riksdagens framtida utvärderingar och granskningar av penningpolitiken. Senast det gjordes var i mitten av 2000-talet.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-04 Beslut: 2015-06-04

Betänkande 2014/15:FiU24 (pdf, 486 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2012-2014

Betänkande 2015/16:FiU15

Svenska regler anpassas till EU:s förordning om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler. Förordningen innehåller grundläggande regler för handel med värdepapper samt regler för värdepapperscentraler som hittills har varit reglerade på nationell nivå. Lagar som ska ändras är bland annat kontoföringslagen och aktiebolagslagen. Ändringarna innebär bland annat följande:

  • Termen värdepapperscentral ersätter termen central värdepappersförvarare. Lagen kontoföring av finansiella instrument, kontoföringslagen, ändrar namn till lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.
  • Nya bestämmelser införs om behörig myndighet, tillsynsbefogenheter och sanktioner med mera.
  • Bestämmelserna om auktorisation av centrala värdepappersförvarare upphävs.
  • Svenska aktiebolag som är avstämningsbolag ska få registrera aktierna i bolaget hos vilken värdepapperscentral som helst inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.

Reglerna börjar gälla den 1 mars 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-01-28 Debatt: 2016-02-03 Beslut: 2016-02-03

Betänkande 2015/16:FiU15 (pdf, 7952 kB)

Betänkande 2015/16:FiU7

Genom Solvens II-direktivet har EU reformerat reglerna som gäller för försäkringsbolag. Solvens II-reglerna ska vara införda i alla EU-länder senast den 1 januari 2016. Solvens är ett mått på försäkringsbolags ekonomiska styrka. Regler om solvens handlar bland annat om att ett försäkringsbolag alltid ska ha en tillräcklig kapitalbas.

Anpassningen till EU-reglerna innebär bland annat:

  • krav på en ny typ av balansräkning, solvensbalansräkning, samt nya värderingsregler för denna
  • riskkänsliga kapitalkrav och krav på att investeringar ska ske enligt den så kallade aktsamhetsprincipen
  • försäkringsföretagen ska regelbundet göra en egen bedömning av sina risker och behov av buffertkapital
  • förbättrad tillsyn
  • ökade krav på att företagen ska lämna offentliga rapporter om solvens och verksamhet.

Vissa undantag från reglerna införs för mindre försäkringsbolag.

Beslutet innebär stora ändringar i försäkringsrörelselagen samt i ytterligare 15 lagar.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:FiU7 (pdf, 11227 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet

Betänkande 2015/16:FiU1

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2016. Riksdagen sa också ja till de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för åren 2017 och 2018. Vidare fastslog riksdagen taket för statens utgifter till 1 215 miljarder kronor för 2016, 1 274 miljarder kronor för 2017, och 1 332 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen ställde sig bakom regeringens finanspolitik, som enligt finansutskottet har lagts om i en ansvarsfull riktning som innebär att alla nya reformer är finansierade fullt ut. Satsningarna på bostäder, infrastruktur, näringspolitik och utbildning välkomnades. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning att det är nödvändigt med fortsatta investeringar i välfärden och att det är viktigt att värna starka offentliga trygghetssystem.

Utgifterna i statens budget 2016 uppgår till sammanlagt 934 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 924 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed -10 miljarder kronor 2016.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena i statens budget.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 10
Justering: 2015-11-19 Debatt: 2015-11-25 Beslut: 2015-11-25

Betänkande 2015/16:FiU1 (pdf, 29045 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens budget 2016 - Rambeslutet

Betänkande 2014/15:FiU14

Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen) ändras. Lagen syftar i korthet till att göra myndigheternas offentliga information mer tillgänglig. Olika aktörer i samhället ska kunna använda informationen för att skapa nya produkter, applikationer och tjänster.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

  • Högskolebibliotek och kulturinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer ska omfattas av lagen.
  • En ny allmän princip har införts om att handlingar som omfattas av regelverket ska kunna vidareutnyttjas.
  • Myndigheter ska tillhandahålla på sin webbplats vilken information som kan vidareanvändas av externa användare.
  • Om det är möjligt och lämpligt ska myndigheterna göra sina handlingar tillgängliga i ett öppet och maskinläsbart format tillsammans med tillhörande metadata.
  • De avgifter som myndigheter tar ut för att reproducera, tillhandahålla och sprida offentliga handlingar får i fortsättningen högst motsvara marginalkostnaderna. Beräkningsgrunderna för avgifterna ska framgå i förväg.

Bakgrunden till lagändringarna är bland annat att EU:s så kallade PSI-direktiv från 2003 har ändrats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:FiU14 (pdf, 1170 kB)

Utlåtande 2014/15:FiU29

Riksdagen har behandlat en så kallad grönbok från EU-kommissionen om att bygga en kapitalmarknadsunion inom EU. EU-kommissionen föreslår åtgärder för att underlätta investeringar över gränserna i EU och föra samman EU-ländernas kapitalmarknader. Senare i år ska kommissionen presentera en handlingsplan för det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen.

Finansutskottet, som har förberett riksdagens beslut, var positivt till EU-kommissionens förslag och välkomnade arbetet för att förbättra investeringsklimatet inom EU. Utskottet ansåg att det är viktigt att det görs konsekvensanalyser före kommande lagförslag och att subsidiaritetsprincipen beaktas så att det finns utrymme för nationella variationer där det behövs. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Utlåtande 2014/15:FiU29 (pdf, 225 kB)

Betänkande 2014/15:FiU18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i penningtvättslagen. Ändringarna är en anpassning till vissa internationella standarder om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom anpassningen stärks och effektiviseras det svenska regelverket.

Beslutet innebär bland annat följande:

  • Företagare får ett ökat ansvar för att personligen bedöma om det finns risk för penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet.
  • Det ska tydligt framgå att lagens bestämmelser om personer i så kallad politiskt utsatt ställning även ska omfatta personens familjemedlemmar och kända medarbetare. Med utsatt ställning menas att personen exempelvis har eller har haft en viktig offentlig funktion som innebär att han eller hon riskerar att utsättas för mutor och korruption.
  • Länsstyrelserna ska i sitt tillsynsansvar få utökade möjligheter att besluta om förelägganden med vite som följd om en företagare bryter mot reglerna.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:FiU18 (pdf, 1922 kB)

Betänkande 2014/15:FiU15

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2014 till riksdagen. Finansutskottet har granskat årsredovisningen. Den externa revisorn har kommit fram till att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande. Finansutskottet betonar bland annat att det är viktigt att Riksrevisionen fortsätter sitt arbete med att förbättra de interna processerna för ekonomisk uppföljning. Utskottet anser också Riksrevisionen framöver tydligt bör motivera i årsredovisningen varför man väljer att byta redovisningsprinciper när man gör det.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:FiU15 (pdf, 1095 kB)