Dokument & lagar (37 träffar)

Betänkande 2013/14:FiU36

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:238 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering, skrivelserna 2013/14:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013 och 2013/14:210 Resultatskrivelse avseende det finansiella systemet samt redogörelse 2013/14:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2014. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till finansutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-19 Debatt: 2014-06-26 Beslut: 2014-06-26

Betänkande 2013/14:FiU36 (pdf, 85 kB)

Betänkande 2013/14:FiU32

Regeringen har utvärderat statens upplåning och förvaltning av statsskulden 2009-2013. Förutsättningarna för statsupplåningen och förvaltningen har varierat ganska mycket under perioden. Statens finanser har gått från ett underskott på 176 miljarder kronor 2009, till balans 2010 och överskott 2011. Sedan blev det nya underskott under 2012 och 2013.

Finansutskottet har granskat regeringens utvärdering. Utskottets intryck är att förvaltningen och upplåningen har fungerat väl trots den ekonomiska oron internationellt. Sett i procent av bruttonationalprodukten, bnp, var statsskulden lika hög 2013 som den var i början av 2009. Det innebär cirka 35 procent. Räntekostnaderna för statsskulden har under perioden minskat från 0,7 procent av bnp till 0,4 procent av bnp.

Utskottet bedömer att regeringens riktlinjer för förvaltningen av statsskulden har bidragit till en lägre upplåningskostnad samtidigt som riskerna verkar ha varit väl avvägda. Utskottets intryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är gott.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:FiU32 (pdf, 235 kB)

Betänkande 2013/14:FiU20

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-26 Beslut: 2014-06-26

Betänkande 2013/14:FiU20 (pdf, 22049 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2013/14:FiU19

Riksdagen har beslutat om två nya lagar för att förstärka kapitaltäckningsreglerna för banker och andra kreditinstitut.

Den ena lagen innebär att kreditinstituten måste ha olika slag av kapitalbuffertar. Den gör det möjligt att ingripa om kraven på kombinerad buffert inte uppfylls. Syftet med lagen är att stärka institutens motståndskraft, vilket är viktigt i läge av finansiell kris. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning som började att gälla vid årsskiftet.

Den andra lagen gäller hur tillsynen ska utövas över kreditinstitut och värdepappersbolag i fråga om kapitalbas och likviditet. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning och genomför delar av EU:s så kallade kapitaltäckningsdirektiv. Vissa bestämmelser i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar överförs till denna nya lag.

Riksdagen har också beslutat om lagändringar som bland annat innebär tydligare krav på institutens bolagsstyrning, begränsning av rörliga ersättningar och stärkt skydd för visselblåsare. Genom lagändringarna införlivas bestämmelser i kapitaltäckningsdirektivet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av förslaget börjar att gälla den 2 augusti 2014.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:FiU19 (pdf, 16500 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkta kapitaltäckningsregler

Betänkande 2013/14:FiU33

Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse om detta till riksdagen.

Regeringens årsredovisning innehåller en uppföljning av de budgetpolitiska målen samt utfallet på inkomsttitlarna i statens budget och anslag. Där finns också en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:FiU33 (pdf, 269 kB) Webb-tv debatt om förslag: Årsredovisning för staten 2013

Betänkande 2013/14:FiU28

Fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder ska göra egna bedömningar av kreditrisker. De ska inte förlita sig alltför mycket på kreditbetyg från kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond. Finansinspektionen får i uppdrag att bevaka hur pensionsstiftelser använder kreditbetyg och gör kreditvärderingar.

De nya reglerna innebär att ett EU-direktiv genomförs i Sverige. Reglerna börjar gälla den 21 december 2014, som är det datum då EU-direktivet ska vara infört i EU:s medlemsländer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:FiU28 (pdf, 746 kB)

Betänkande 2013/14:FiU12

De 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar som finns i dag ska sluta att fungera som betalningsmedel efter den 30 juni 2016. 100- och 500-kronorssedlarna och en- två- och femkronorsmynten slutar fungera efter den 30 juni 2017. Orsaken är att nya sedlar och mynt ska införas, med start i oktober 2015. Riksbanken konstaterar att dubbla versioner av sedlar och mynt med samma valörer innebär onödiga kostnader för samhället.

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:FiU12 (pdf, 26 kB)

Betänkande 2013/14:FiU24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2011-2013. Utskottet konstaterar att inflationen har legat en bra bit under inflationsmålet på 2 procent under hela utvärderingsperioden. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån.

Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik under 2012 och under början av 2013. Detta för att inflationen skulle ha kommit närmare målet och resursutnyttjandet i ekonomin skulle ha blivit högre under 2013. Finansutskottet påminner också om att utskottet även i den förra utvärderingen av penningpolitiken, för perioden 2010-2012, drog slutsatsen att Riksbanken hade kunnat föra en något mer expansiv penningpolitik.

Riksdagen godkände utvärderingen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:FiU24 (pdf, 1155 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2011–2013

Betänkande 2013/14:FiU21

Statens budget för 2014 ändras. Ändringarna gäller totalt 23 anslag inom 7 utgiftsområden. 13 anslag höjs och 10 sänks. Ändringarna betyder att anslagen på statens budget ökar med 2,1 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten att köpet av stridsflygsystemet Jas 39 E även ska få omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan.

Regeringen tar även upp att Försvarsmaktens undervattensförmåga har stor betydelse för landets säkerhet. Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att statens möjlighet till inflytande över äganderätten till Karlskronavarvet säkras. På Karlskronavarvet tillverkas ubåtar och annan materiel med stor betydelse för försvarets undervattensförmåga. Saab AB förhandlar i dagsläget om att köpa Karlskronavarvet. Regeringen ska kunna ingå avtal med Saab för kostnader som kan drabba bolaget till följd av miljöskador på varvets fastigheter fram till dess att företaget köpt varvet.

Förslagspunkter: 30 Reservationer: 4
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:FiU21 (pdf, 2952 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårändringsbudget för 2014

Betänkande 2013/14:FiU34

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i kommunerna och landstingen.

Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att resultaten för sektorn som helhet har varit bra under flera år trots den långa lågkonjunkturen. Enligt utskottet tyder det på att möjligheterna att driva en effektiv verksamhet med hög kvalitet har varit goda.

Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta 2013 är tillbaka på ungefär samma nivåer som innan finanskrisen inleddes 2008. Det skapar förutsättningar för ett ökat kommunalt skatteunderlag, vilket ytterligare kan förstärka ekonomin och ge bättre förutsättningar att upprätthålla välfärden.

Regeringen har i sin skrivelse utökat resultatredovisningen av specialriktade statsbidrag till kommuner och landsting. Utskottet välkomnar detta men vill att regeringen utvärderar och redovisar ännu fler bidrag.

Riksdagen lade på utskottets förslag skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:FiU34 (pdf, 426 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2013

Betänkande 2013/14:FiU30

Alternativa investeringsfonder och förvaltare av sådana fonder som inte är baserade i ett EES-land men som har tillstånd att driva verksamhet i ett EES-land kommer framöver enklare att kunna utvidga sin verksamhet till andra EES-länder genom ett så kallat underrättelseförfarande. Detta är i enlighet med EU:s så kallade AIFM-direktiv, som innehåller regler för förvaltning av alternativa investeringsfonder.

Finansinspektionen får större möjligheter att ingripa mot förvaltare som inte lever upp till bestämmelserna. Reglerna som gäller penningtvätt och finansiering av terrorism ändras så att förvaltning av alternativa investeringsfonder omfattas av samma regler som värdepappersfonder.

Reglerna om förvaltningen av investeringsfonder kan enligt AIFM-direktivet börja användas tidigast år 2015. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige. Reglerna som gäller Finansinspektionen samt penningtvätt och finansiering av terrorism börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:FiU30 (pdf, 7489 kB)

Betänkande 2013/14:FiU29

Nya regler för clearing hos central motpart börjar att gälla den 1 augusti 2014. De innebär att svensk civilrätt och insolvensrätt anpassas till reglerna i EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Även anpassningar till det så kallade finality-direktivet genomförs.

EU-förordningen syftar till att insolvens (ekonomiskt obestånd) hos en clearingmedlem, till exempel en bank, i så liten utsträckning som möjligt ska drabba andra aktörer på finansmarknaden. På så sätt undviks att insolvens hos en part leder till en dominoeffekt.

Lagändringarna minskar de rättsliga riskerna genom att det blir tydligt vad som gäller om en clearingmedlem blir insolvent.

En central motpart är en clearingorganisation som genom att träda in som avtalspart går in som köpare till alla säljare och säljare till alla köpare i värdepapperstransaktioner. Den begränsar därmed de risker som köpare och säljare skulle få i förhållande till varandra. I Sverige är Nasdaq OMX Stockholm AB den centrala motparten i handeln med finansiella instrument.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:FiU29 (pdf, 1255 kB)

Betänkande 2013/14:FiU31

Det ska bli lättare för Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån, SCB, att samarbeta när det gäller att samla in och analysera statistik över finansmarknaderna.

Det ska skapas en gemensam databas med ekonomisk statistik hos SCB som Riksbanken och Finansinspektionen får direkt tillgång till. Finansföretag ska framöver kunna lämna uppgifter direkt till SCB och SCB ska kunna lämna ut statistiska uppgifter till Riksbanken och Finansinspektionen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:FiU31 (pdf, 887 kB) Webb-tv debatt om förslag: En databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

Betänkande 2013/14:FiU37

Regeringen redogör i en skrivelse för vad den gjort när det gäller förvaltningspolitiken sedan hösten 2006 och för utvecklingen inom statsförvaltningen under samma period. I skrivelsen behandlas bland annat statsförvaltningens service, effektivitet och integritet, kompetensförsörjning, digitalisering samt regeringens styrning och organisering av förvaltningen.

Finansutskottet tycker att skrivelsen visar att det har stor betydelse hur den offentliga förvaltningen utvecklas, organiseras och styrs. En väl fungerande offentlig förvaltning är mycket viktig för samhällsekonomin och den ekonomiska tillväxten. Därför tycker utskottet att det är glädjande att den svenska statsförvaltningen är bra ur ett internationellt perspektiv. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:FiU37 (pdf, 105 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regeringens förvaltningspolitik

Betänkande 2013/14:FiU18

Beloppsgränserna för när myndigheter får göra direktupphandling höjs. Syftet är att göra offentliga upphandlingar mer effektiva.

Myndigheter ska anteckna skälen till att de gör direktupphandling och annat av betydelse om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Det införs krav på att myndigheterna ska ha riktlinjer för direktupphandlingar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:FiU18 (pdf, 285 kB) Webb-tv debatt om förslag: Direktupphandling

Betänkande 2013/14:FiU35

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2013 till riksdagen. Finansutskottet har granskat årsredovisningen. Den externa revisorn har kommit fram till att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande. Finansutskottet betonar att det är viktigt att Riksrevisionens planerade utvecklingsarbete håller sig inom myndighetens budget. Det ställer krav på myndighetens rutiner för ekonomisk uppföljning.

Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Den externa revisorn har påtalat att ansvaret för riksrevisorernas chefspensioner är oklart. Finansutskottet anser att det är Riksrevisionen som har arbetsgivaransvaret och det ekonomiska ansvaret för riksrevisorernas och därmed också deras chefspensioner. För att förtydliga detta ska riksdagen uppmana riksdagsstyrelsen att låta ta fram ett nytt förslag på regler.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:FiU35 (pdf, 736 kB)

Betänkande 2013/14:FiU23

Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2013. Riksbankens resultat för 2013 blev -2 miljarder kronor. Det är närmare 4 miljarder kronor lägre än 2012. Anledningen till det svaga resultatet är främst att marknadsvärdet på obligationerna i valutareserven har sjunkit. Detta eftersom marknadsräntorna stigit under året. Också under de kommande fem åren väntas Riksbanken få ett resultat som är väsentligt lägre än under de föregående fem åren.

Utestående sedlar och mynt har minskat med närmare 11 miljarder kronor mellan 2012 och 2013. Det totala värdet av utestående sedlar och mynt var därmed knappt 86 miljarder kronor i slutet av 2013.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2013. Riksdagen godkände Riksbankens resultat- och balansräkning för 2013 och riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst. Beslutet innebär att Riksbanken levererar in 3,3 miljarder kronor till statsbudgeten.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 1
Justering: 2014-04-03 Debatt: 2014-04-16 Beslut: 2014-04-16

Betänkande 2013/14:FiU23 (pdf, 6141 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksbankens förvaltning 2013

Betänkande 2013/14:FiU14

Konsumentskyddet för personer som lånar pengar ska bli bättre. Företag som ger och förmedlar krediter till konsumenter ska uppfylla vissa krav och kontrolleras av Finansinspektionen. Företagen ska driva verksamheten på ett sunt sätt. Ledning och större ägare måste vara lämpliga för att driva den här typen av verksamhet. Syftet är att bidra till att minska konsumenternas problem med skulder. Företagen kan söka tillstånd under en övergångsperiod på sex månader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-04-01 Debatt: 2014-04-09 Beslut: 2014-04-10

Betänkande 2013/14:FiU14 (pdf, 1282 kB) Webb-tv debatt om förslag: Viss kreditgivning till konsumenter

Betänkande 2013/14:FiU22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om kontanthantering, amorteringskrav på bostadslån, kreditupplysning och bluffakturor, sparbankernas villkor och frågan om delning av banker.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 9
Justering: 2014-03-25 Debatt: 2014-04-02 Beslut: 2014-04-02

Betänkande 2013/14:FiU22 (pdf, 210 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor

Betänkande 2013/14:FiU17

Finansinspektionen ska se till så att betalningsleverantörer följer reglerna i EU:s så kallade Sepa-förordning. Förordningen innehåller krav för betalningar och gireringar i euro. Syftet är att skapa gemensamma regler för betalningar mellan länder inom EU. Samma villkor ska gälla oavsett om en betalning i euro görs inom ett land eller mellan länder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2014.

Övergångsperioden för så kallade understödsföreningar förlängs till slutet av år 2017. Det gäller tjänstepensionskassor och andra föreningar som erbjuder personförsäkringar för anställda i vissa företag eller yrkesgrupper. Regeringen har tidigare tillsatt en utredning som ska ta fram nya regler för tjänstepensionsinstitut. Övergångsreglerna förlängs för att vänta in resultatet av den utredningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-03-25 Debatt: 2014-04-02 Beslut: 2014-04-02

Betänkande 2013/14:FiU17 (pdf, 306 kB)
Paginering