Dokument & lagar (40 träffar)

Betänkande 2015/16:FiU41

Riksdagen har behandlat en utvärdering av Riksbankens penningpolitik för åren 2010-2015. I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen ska så fort som möjligt tillsätta en parlamentarisk utredning av det svenska penningpolitiska ramverket och riksbankslagen.
  • Regeringen ska också snarast lämna förslag om Riksbankens finansiella oberoende utifrån resultatet av den nyligen genomförda så kallade Flamutredningen och tillhörande remissynpunkter.

Regeringen bör även presentera ett sammanhållet och tydligt ramverk för den svenska makrotillsynen, det vill säga tillsynen av stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Riksdagen utgår vidare ifrån att Riksbanken tar till sig av de rekommendationer som finns i utvärderingen av penningpolitiken och fortsätter med sitt utvecklingsarbete av prognosmetoder, modeller och uppföljning.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU41 (pdf, 9359 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015

Betänkande 2015/16:FiU21

Riksdagen säger i stort ja till regeringens förslag om ändrade inkomster och utgifter för 2016. Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ramen för utgiftsområde Migration och anslaget för ersättning av bostadskostnader inom utgiftsområdet ska minskas med 200 miljoner kronor. Detta som en följd av riksdagens tidigare beslut om att ändra rätten till bistånd för vissa utlänningar.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2016 innebär sammantaget att de medel som tilldelas statens budget ökar med 27,4 miljarder kronor netto. Statens inkomster beräknas minska med 0,5 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU21 (pdf, 5651 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårändringsbudget för 2016

Betänkande 2015/16:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Tillväxten i den svenska ekonomin väntas vara fortsatt stark 2016 för att sakta in något nästa år. Sysselsättningen ökar eftersom den sammantagna produktionen bedöms bli större än i regeringens tidigare prognos. Även arbetskraften växer snabbare till följd av många nyanlända, vilket också innebär att arbetslösheten ökar successivt. Den globala ekonomin präglas av fortsatt stora osäkerheter.

Riksdagen välkomnar regeringens omläggning av finanspolitiken i en mer ansvarsfull riktning. Det finansiella sparandet avviker emellertid från den målsatta nivån på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Det är viktigt att bygga upp marginaler för att möta framtida konjunkturnedgångar. Samtidigt anser riksdagen att det är rimligt att exceptionella händelser som ett stort antal människor på flykt hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar.

Det finansiella sparandet stärks från och med 2018 för att uppgå till 36 miljarder kronor, motsvarande 0,7 procent av BNP, 2020. Utgiftstaken bedöms till 1 392 miljarder kronor och 1 466 miljarder kronor för 2019 och 2020.

Regeringens mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 är ambitiöst och ställer höga krav på politiken, inte minst mot bakgrund av att många människor kommer att vara nya på arbetsmarknaden under de kommande åren. Riksdagen står bakom regeringens jobbagenda och konstaterar att satsningar på välfärden också är en central del i regeringens jobbpolitik.

Riksdagen ser också positivt på regeringens inriktning och ambitioner för utbildning, klimatpolitik samt prioriteringar för att stärka välfärden.

2016 års ekonomiska vårproposition bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 5
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU20 (pdf, 48812 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2015/16:FiU28

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Riksdagen är positiv till regeringens ambition att löpande förtydliga redovisningen och förbättra transparensen i årsredovisningen. 2015 präglades av flera exceptionella händelser vilket gör det än viktigare med tydlighet och transparens vid redovisning av genomförda åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU28 (pdf, 418 kB)

Betänkande 2015/16:FiU39

Riksdagen sa nej till motionsförslag om offentlig upphandling. Förslagen kom från den allmänna motionstiden och handlade bland annat om sociala kriterier, kollektivavtalsenliga villkor, djurskydd och kompetens.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat på grund av att regeringen är på gång att lägga fram förslag inom samma områden. Riksdagen anser att det är lämpligt att vänta in de förslagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:FiU39 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

Betänkande 2015/16:FiU24

Under 2014 och 2015 förde Riksbanken en mycket expansiv penningpolitik som saknar motstycke i modern svensk ekonomisk historia. Det konstaterar Finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2013-2015.

Utskottet tycker dock att Riksbanken, med facit i hand, hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik också under 2013 och början av 2014. Det för att bättre kunnat uppnå Riksbankens inflationsmål på två procent och elda på den svenska ekonomin än mer. Utskottets utvärdering visar att inflationen varit långt under inflationsmålet under hela perioden.

Riksbanken överskattade i sina prognoser inflationstrycket i den svenska och internationella ekonomin och valde därför länge att hålla kvar reporäntan på en procent under större delen av 2013. Det var först mot slutet av 2013 när det blev tydligt att inflationen hade utvecklats betydligt svagare än vad man räknat med som Riksbanken åter började sänka reporäntan. Under 2014 och 2015 sänktes reporäntan i flera omgångar ner till historiskt låga -0,35 procent. Riksbanken köpte också statsobligationer för motsvarande 200 miljarder kronor för att ytterligare öka stabiliteten i ekonomin och minska riskerna för en förstärkning av kronan på den internationella valutamarknaden.

När det gäller ekonomins utveckling i stort har tillväxten varit snabbare i Sverige än i euroområdet. Under 2015 ökade Sveriges BNP hela 4,1 procent, vilket är en hög tillväxt både i historisk och internationell jämförelse. Under förra året började även arbetslösheten att sjunka, efter att tidigare ha legat runt 8 procent. Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna långsamt började stiga under 2015, bland annat till följd av den expansiva penningpolitiken.

För att få upp den mycket låga inflationen mot inflationsmålet har Riksbankens handlingsalternativ varit begränsade. Utskottet saknar dock en bred diskussion om de långsiktiga konsekvenserna och riskerna med att Riksbanken, och en stor del världens centralbanker, för tillfället för en penningpolitik som tidigare sällan skådats.

Riksdagen beslutade att godkänna det som finansutskottet fört fram om penningpolitiken för perioden 2013-2015. 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FiU24 (pdf, 789 kB)

Betänkande 2015/16:FiU36

För att anpassa svenska regler till EU:s regler om marknadsmissbruk har regeringen föreslagit ett antal lagändringar. EU:s regler börjar gälla den 3 juli 2016 och det kräver att vissa svenska lagar ändras tills dess. Alla ändringar som måste göras för att helt anpassa svensk lagstiftning till de nya EU-reglerna kommer inte att kunna träda i kraft till det datumet. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen med fler förslag till lagändringar på området.

De förslag som regeringen har lämnat gäller främst hur aktörer på marknaden ska kunna uppfylla de skyldigheter som står i EU:s marknadsmissbruksförordning. Det ska också bli möjligt för Finansinspektionen att vidta åtgärder för att se till att reglerna följs. Ändringarna börjar gälla den 3 juli 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FiU36 (pdf, 3853 kB)

Betänkande 2015/16:FiU34

Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om insättningsgaranti. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Insättningsgaranti är att kunders insättningar i banker, kreditmarknadsföretag och i vissa värdepappersbolag skyddas vid konkurs. Garantin finansieras genom avgifter från de institut som omfattas av insättningsgarantisystemet.

Lagändringarna ska stärka konsumenternas skydd vid insättningar och innebär bland annat att utbetalningstiden vid ersättningsfall blir kortare och att informationen till insättarna blir bättre. Alla EU-länder ska också ha samma regler för finansieringen av insättningsgarantin.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:FiU34 (pdf, 3121 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt insättningsgaranti

Betänkande 2015/16:FiU32

Banker och kreditföretag finansierar till stor del sin utlåning genom att sälja så kallade säkerställda obligationer. En säkerställd obligation är knuten till något som kallas säkerhetsmassa, ett värde som banken eller kreditföretaget har. Det här betyder att den som köper en obligation har en säkerhet om den som ger ut obligationen inte skulle kunna betala sina skulder. Obligationen är då knuten till en säkerhetsmassa som består av krediter med säkerhet i fast egendom, tomträtt och bostadsrätt eller offentliga krediter. Enligt nuvarande lag ska obligationernas säkerhetsmassa överstiga värdet av obligationerna. Regeringen föreslår att säkerhetsmassan måste överstiga värdet av obligationerna med minst 2 procent.

Förslaget innebär att så kallade OTC-derivat, som är knutna till dessa obligationers säkerhetsmassa, kan slippa kravet på att det finns en central motpart. Central motpart betyder att det finns en mellanpart som tar risken mellan köpare och säljare på en börs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 21 juni 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:FiU32 (pdf, 442 kB)

Betänkande 2015/16:FiU35

Idag regleras inte förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner i svensk lag. Förmedlingsavgifterna baseras istället på avtal mellan handlaren och kortinlösaren, vilket innebär att avgifterna varierar.

En ny EU-förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner ska införas i alla EU-länder. Den kräver anpassning av svensk lag, något som regeringen lämnat ett förslag om. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I lagen pekas bland annat ansvariga myndigheter ut. Lagen innehåller också bestämmelser om tillsyn och ingripanden och om avgifter till Finansinspektionen för att utöva tillsyn.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:FiU35 (pdf, 413 kB)

Betänkande 2015/16:FiU42

Antalet asylsökande som kom till Sverige under 2015 var rekordhögt och det finns ett behov av att förbättra resurserna i systemet för att ta emot asylsökande. Därför har regeringen föreslagit att rätten till bistånd ska upphöra tidigare än i dag för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år.

I dag upphör rätten till bistånd när en utlänning som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande får uppehållstillstånd eller lämnar Sverige. Men nu ska rätten till bistånd för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år upphöra när tidsfristen för frivillig avresa enligt avvisnings- eller utvisningsbeslutet löper ut eller, om någon tidsfrist inte finns, när beslutet inte längre kan överklagas. Eftersom behovet av resurser är stort vill regeringen att lagändringen ska börja gälla så snart som möjligt. Därför gjordes också en extra ändring av statens budget tidigare än i samband med behandlingen av vårändringsbudgeten, som är nästa ordinarie tillfälle att göra ändringar i statsbudgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, både vad gäller ändringen av rätten till bistånd och av statens budget för 2016. De ändrade reglerna för bistånd börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU42 (pdf, 1786 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2016 - Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar

Betänkande 2015/16:FiU33

Det ska gå att uppdatera lägenhetsregistret mer effektivt, enligt ett regeringsförslag. Lägenhetsregistret gör det möjligt att få fram hushålls- och bostadsstatistik, något som är viktigt för samhällsplaneringen och i forskningssyfte. Lantmäteriet är ansvarigt för registret och kommuner är skyldiga att föra in, ändra och ta bort uppgifter.

Lantmäteriet ska få större möjligheter att lämna ut uppgifter på medier för automatiserad behandling. Det kan till exempel vara information på cd, USB-minne, via e-post eller annan nätöverföring och gäller endast när de här uppgifterna lämnas till kommuner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen håller med om att det finns ett behov av att effektivisera uppdatering av lägenhetsregistret. På sikt kan det bidra till bättre kvalitet i den officiella hushålls-, boende- och bostadsstatistiken. Uppgifterna i den officiella statistiken får dock inte föras samman med andra uppgifter i syfte att identifiera en enskild person, enligt riksdagen.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU33 (pdf, 265 kB)

Betänkande 2015/16:FiU29

Reglerna kring överprövning av upphandlingsbeslut förtydligas i lagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen innebär att det blir tydligare i lagen att domstolarna vid överprövning av en upphandling alltid ska ta hänsyn till användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen.

Migrationsverket har uppmärksammat regeringen om oönskade konsekvenser av dagens upphandlingslagstiftning. Bland annat har utdragna överprövningar av upphandlingar lett till att boendeplatser för flyktingar inte kunnat användas, trots stort behov.

Förändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-04-19 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU29 (pdf, 608 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar

Betänkande 2015/16:FiU25

Riksdagen gav regeringen tre uppdrag, det vill säga riktade tre tillkännagivanden till regeringen. Regeringen ska se till att statliga myndigheter placeras i förorten och utanför Stockholms innerstads dyraste områden. Det bör även prövas om myndigheten kan lokaliseras till andra delar av landet. Regeringen ska också arbeta för att tillgängliggöra öppna data eftersom det kan skapa ekonomiska värden för staten, öka effektiviteten och ge bättre service till medborgarna.

Riksdagen anser även att myndigheternas arbete blir mer effektivt om de bedriver gemensamma e-förvaltningsprojekt. Regeringen bör därför se till att myndigheterna samordnar och samverkar i e-förvaltningsprojekt, samt säkerställer att myndigheter skapar fler e-tjänster.

Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området statlig förvaltning och statistikfrågor.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:FiU25 (pdf, 434 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statlig förvaltning och statistikfrågor

Betänkande 2015/16:FiU27

Finansutskottet har granskat Riksrevisionens årsredovisning för 2015. Revisionen av årsredovisningen, som gjorts av en extern revisor, visar att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande.

Årsredovisningen visar bland annat att Riksrevisionen gav ut färre granskningsrapporter 2015 än året innan. Det beror delvis på de omorganisationer som gjorts. Finansutskottet har förståelse för detta men påpekar samtidigt att det är viktigt att Riksrevisionen inte låter organisationsförändringar ta för mycket tid från myndighetens viktiga uppgift att granska den statliga verksamheten.

Efter att finansutskottet nu granskat årsredovisningen lade riksdagen ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-19 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU27 (pdf, 1539 kB)

Betänkande 2015/16:FiU23

Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2015. Riksbankens resultat för 2015 blev cirka 1,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 1,3 miljarder kronor jämfört med 2014. Det positiva resultatet beror framför allt på ränteintäkter. Minskningen i förhållande till 2014 förklaras av större nedskrivningar av värdet på tillgångarna, i huvudsak som en följd av att valutorna i valutareserven i genomsnitt försvagades i förhållande till kronan.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2015. Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2015 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst 2015. Det innebär att Riksbanken levererar in 2,8 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU23 (pdf, 531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksbankens förvaltning 2015

Betänkande 2015/16:FiU22

Säkerheten när det gäller kortbetalningar bör ökas. Det krävs bland annat noggranna kontroller av identitet och id-handlingar samt att branschen har rätt utrustning för kontroll. Det anser riksdagen som gav regeringen i uppdrag att vidta åtgärder för att öka den tekniska säkerheten.

Det behövs även en lagändring för att förhindra att inkorrekt kreditupplysning om företag ges. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att ändra i lagen så att en betalningsförsummelse inte räknas i en kreditupplysning förrän den har fastställts av domstol eller annan myndighet. Denna lagändring skulle innebära att det blir samma lagregler för företag som det nu är för enskilda personer.

Riksdagen sa nej till övriga motioner inom bank- och försäkringsfrågor. Dessa handlar bland annat om regelverk och tillsyn inom finansmarknadsområdet, hushållens skuldsättning, bankdelning, hållbart finansiellt system samt islamisk finansiering.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 7
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-13 Beslut: 2016-04-14

Betänkande 2015/16:FiU22 (pdf, 586 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor

Betänkande 2015/16:FiU40

Riksbanken får ingå avtal om lån till Internationella valutafonden, IMF, för utlåning till låginkomstländer. Lånet gäller en kredit på högst 500 miljoner särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 5,8 miljarder kronor.

Utlåningen ska ske via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust, PRGT. Sverige deltar redan i dag i PRGT genom att ge bidrag för att subventionera exempelvis räntan på låginkomstländernas lån. Riksdagen tycker att det är rimligt att Sverige under en begränsad period även hjälper till med lån i PRGT vid behov.

Samtidigt menar riksdagen att det går att ifrågasätta om utlåningen tillhör Riksbankens kärnverksamhet. Multilateralt utvecklingssamarbete är mer en del av utrikes- och biståndspolitiken än en uppgift för centralbanken. Riksdagen vill därför att frågan om ansvar för och finansiering av Sveriges IMF-åtaganden bör övervägas vidare, till exempel i en kommande översyn av riksbankslagen.

Beslutet grundar sig på en framställning från Riksbanken. 

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:FiU40 (pdf, 297 kB) Webb-tv debatt om förslag: Medgivande för Riksbanken att ingå ett avtal om lån till Internationella valutafonden (IMF)

Betänkande 2015/16:FiU30

Det införs amorteringskrav för nya bolån. Banker och andra kreditinstitut som lämnar bolån till privatpersoner ska ha regler för återbetalning som är sunda och som motverkar alltför höga skulder hos hushållen. Amorteringskravet kommer bara att gälla nya bolån, det gäller inte bakåt i tiden.

Den som tar lån för att köpa en nyproducerad bostad kommer att kunna slippa amorteringskravet under fem år. Detta undantag har införts för att förhindra att nyproduktionen av bostäder minskar. Man ska också kunna få undantag från amorteringskravet om man drabbas av till exempel arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller att en närstående dör. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i så kallade föreskrifter bestämma hur amorteringskravet ska utformas i detalj.

Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2016 och enligt planerna kommer de nya föreskrifterna att börja användas den 1 juni. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:FiU30 (pdf, 517 kB) Webb-tv debatt om förslag: Amorteringskrav

Betänkande 2015/16:FiU26

Regeringen borde arbeta hårdare för att utveckla valfriheten inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Det har börjat växa fram olika alternativ inom välfärden, som äldreboenden med inriktningar mot olika språkgrupper, särskilda diagnoser eller HBTQ-kompetens. Riksdagen tycker att det är bra, men anser att valmöjligheterna fortfarande är mycket begränsade inom en del områden. Riksdagen vill därför att regeringen ser över hur man kan få till en ännu större valfrihet.

Riksdagen anser också att det krävs tydliga regler och uppföljningssystem för att garantera att skattemedlen används på ett bra sätt. Den föreslår därför att regeringen inför tillståndsplikt för alla privata och kommunala utförare i välfärden. Riksdagen tycker också att det borde finnas tydliga sanktioner kopplade till tillståndet.

Riksdagen vill nu att regeringen tar till sig förslagen och återkommer till riksdagen med konkreta förslag. 

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om avknoppning av offentlig verksamhet och kommunal utjämning.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 3
Justering: 2016-03-08 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Betänkande 2015/16:FiU26 (pdf, 491 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala frågor
Paginering