Dokument & lagar (2 040 träffar)

Betänkande 2017/18:CU17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017/18 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter, skärpt kontroll vid konkursansökan, beräkning av förbehållsbeloppet vid löneutmätning samt undantag från utmätning.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2018-03-20 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:CU17 (pdf, 437 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ersättningsrätt och insolvensrätt

Betänkande 2017/18:CU8

Riksdagen tycker inte att nuvarande lagstiftning kring utländska barnäktenskap är tillräcklig. Därför har riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att återkomma med ett lagförslag som innebär att barnäktenskap aldrig erkänns i Sverige om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige.

Riksdagen tycker inte heller att nuvarande lagstiftning kring utländska polygama äktenskap är tillräcklig. Det finns i Sverige drygt 150 personer som är gifta med fler än en person. Riksdagen riktade därför även en uppmaning till regeringen om att utreda hur regelverket kan ändras för att säkerställa att månggifte inte erkänns här.

Riksdagen sa också nej till övriga motionsförslag om familjerätt som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 30
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:CU8 (pdf, 953 kB) Webb-tv debatt om förslag: Familjerätt

Betänkande 2017/18:FiU22

Finansutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). Skrivelsen är en följd av ett tillkännagivande 2017 då riksdagen uppmanade regeringen att lämna en särskild skrivelse som redovisar arbetet inom IMF och andra internationella finansiella institutioner där Sverige är medlem. Utskottet välkomnar skrivelsen och håller med regeringen om att det är viktigt att värna ett starkt IMF med tillräckliga resurser för att främja global finansiell stabilitet och att IMF i sin verksamhet tar lärdomar från tidigare finanskriser samt bygger kapacitet för att hantera nya riskområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till 77 förslag i motioner inom området finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor och hänvisar till att det pågår arbete i flera av frågorna som tas upp i motionerna. Motionerna handlar bland annat om hushållens skuldsättning, kontanthantering och betaltjänster samt struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 12
Justering: 2018-03-13 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:FiU22 (pdf, 10614 kB) Webb-tv debatt om förslag: Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Betänkande 2017/18:FiU35

Det blir möjligt för kontoförande institut, det vill säga vissa banker och fondkommissionärer, att ge i uppdrag åt någon annan än ett kontoförande institut att registrera uppgifter i avstämningsregister för värdepapper. Det beslutade riksdagen efter förslag från regeringen. Lagändringarna innebär att den svenska modellen som tillåter registrering av individuella innehav direkt i den centrala värdepappersförvararens register inte äventyras.

Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-13 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:FiU35 (pdf, 470 kB)

Betänkande 2017/18:FiU25

Riksdagen uppmanade regeringen i ett så kallat tillkännagivande att ge alla myndigheter i uppdrag att arbeta för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Myndigheterna bör göra offentliga handlingar tillgängliga i maskinläsbart skick.

Öppna data kan beskrivas som digital information som är fri att använda, återanvända och sprida utan annat förbehåll än att användaren anger källa eller delar informationen på samma sätt.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom åtgärder redan har vidtagits i vissa frågor och att arbete pågår i andra.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 6
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-14 Beslut: 2018-03-14

Betänkande 2017/18:FiU25 (pdf, 475 kB)

Betänkande 2017/18:CU12

En ny gemensam lag för inrikes och internationell järnvägstrafik införs. Tanken är att modernisera reglerna och att anpassa dem så att internationella bestämmelser för järnvägstrafik även gäller inrikes i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagen innehåller exempelvis regler för skadeståndsansvar vid resor med tunnelbana eller spårväg och när utomstående skadas till följd av järnvägs-, tunnelbane- eller spårvägstrafik. Den omfattar också regler för vilket ansvar järnvägsföretag, alltså företag som driver trafik på järnväg, har om gods som transporteras skadas eller försenas. Dessutom innehåller lagen regler som ger järnvägsföretag möjlighet att få kostnader för förseningar ersatta av infrastrukturförvaltaren, alltså den aktör som sköter och underhåller järnvägen, om förseningen beror på brister i själva järnvägen.

Den nya lagen börjar gälla 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:CU12 (pdf, 3311 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny järnvägstrafiklag

Betänkande 2017/18:CU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om framför allt hyresrätt, men även om kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med flera av frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet.

Motionerna handlar bland annat om systemet för hyressättning, presumtionshyror, andrahandsuthyrning, hyresstatistik och hyresrättsregister, främjande av kooperativ hyresrätt, bostadsrättsregister, ombildning till bostadsrätt och främjande av ägarlägenheter.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 28
Justering: 2018-02-27 Debatt: 2018-03-08 Beslut: 2018-03-08

Betänkande 2017/18:CU9 (pdf, 936 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hyresrätt

Betänkande 2017/18:CU10

Riksdagen sa nej till motioner inom området konsumenträtt. Motionerna handlar om reklamationsrätten vid köp av varor, köp av levande djur och köp av varor i samband med hantverkstjänster. Andra motioner rör användarnas ställning i delningsekonomin, beräknade koldioxidutsläpp vid köp av resor samt betalningstider i näringslivet. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom området eller att nuvarande regler är tillräckliga.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-01 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:CU10 (pdf, 427 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konsumenträtt

Betänkande 2017/18:CU11

Svensk lagstiftning anpassas till tvingande EU-regler om personlig skyddsutrustning. Reglerna innebär bland annat att personlig skyddsutrustning ska uppfylla vissa grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Personlig skyddsutrustning kan bland annat vara hörselskydd, huvudskydd eller ögonskydd som används i arbetet.

Regeringen föreslår också att det även i fortsättningen ska vara Konsumentverket och Arbetsmiljöverket som ansvarar för att kontrollera att den nya lagen följs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 21 april 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:CU11 (pdf, 952 kB)

Betänkande 2017/18:FiU34

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att krav vid offentlig upphandling ska vara enkla, tydliga och ha likvärdiga villkor oavsett företagsform och hur stora företagen är. Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2017.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om bland annat genomförandet och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LOU), sociala kriterier och sociala företag, små och medelstora företag, djurskydd, livsmedelsproduktion, och miljökrav. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i en del frågor och att vissa krav vid offentlig upphandling redan kan ställas med dagens regler.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2018-02-13 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:FiU34 (pdf, 440 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

Betänkande 2017/18:FiU33

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till SCB:s, Statistiska centralbyråns, data i sina register. Regeringen håller med om att det finns brister i tillgängligheten. Regeringen håller dock inte med om förslaget om en ny avgiftsmodell för att få data från registren och att SCB skulle kompenseras för detta genom ökade anslag. Däremot skulle SCB kunna öka transparensen i prissättningen. När det gäller behovet av att korta handläggningstiderna menar regeringen att SCB under 2017 och 2018 har beslutat om åtgärder för detta.

På uppdrag av regeringen har Vetenskapsrådet utvecklat ett så kallat metadataverktyg som ger information om vilken typ av data som finns i olika register. Riksrevisionen anser det bör bestämmas hur det arbetet ska utvecklas och förvaltas långsiktigt. Enligt regeringen är det ännu inte klart hur den långsiktiga förvaltningen och driften av verktyget ska utformas. Regeringen vill utvärdera effekterna av det som är gjort innan det skulle bli aktuellt med fler åtgärder för att förbättra tillgängligheten.

Riksdagen la ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-13 Debatt: 2018-03-01 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:FiU33 (pdf, 303 kB)

Betänkande 2017/18:FiU26

Både i mars 2016 och i februari 2017 uppmanade riksdagen regeringen att återkomma med förslag på åtgärder för att öka valfrihet, mångfald och kvalitet inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Riksdagen konstaterar att regeringen ännu inte har återkommit i frågan. Därför riktar riksdagen återigen, i ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att återkomma med ett förslag om hur mångfalden inom välfärdssektorn kan öka.

Förslaget om ett tillkännagivande kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2017 om kommunala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 5
Justering: 2018-02-13 Debatt: 2018-03-01 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:FiU26 (pdf, 539 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala frågor

Betänkande 2017/18:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2017. Förslaget innebär att 14 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks.

21 anslag ökas med totalt 9 miljarder kronor. Den största delen, 6,3 miljarder kronor, går till kostnader i mottagningssystemet för asylsökande i och med att kommunernas ansökningar om ersättning för ensamkommande asylsökande barn har ökat.

Två anslag minskas, vilket innebär en total minskning på 100 miljoner. Minskningen används till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Regeringen föreslår också att några beställningsbemyndiganden höjs. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver när det handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 3,5 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

Betänkande 2017/18:FiU11 (pdf, 1278 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höständringsbudget för 2017

Betänkande 2017/18:FiU10

Den 15 december 2017 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2018. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.


Justering: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU10 (pdf, 815 kB)

Betänkande 2017/18:CU5

Svensk rätt ska anpassas till en ny tvingande EU-lag om linbaneanläggningar, en så kallad förordning. En linbaneanläggning kan till exempel vara en hiss. Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ta fram regler som beskriver hur tillsynsmyndigheterna ska kunna kontrollera att lagen följs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya anpassningen innebär inga praktiska ändringar i den Svenska lagen. Det är enbart hänvisningarna till EU-lagen som uppdateras.

Ändringarna börjar gälla den 21 april 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2018-01-17 Beslut: 2018-01-17

Betänkande 2017/18:CU5 (pdf, 810 kB)

Utlåtande 2017/18:FiU31

EU-kommissionen föreslår att de tre europeiska myndigheterna för finansiell tillsyn, de så kallade Esa-myndigheterna, ska få utökade befogenheter och fler uppdrag. Riksdagen anser att delar av förslaget går för långt. Det gäller förslag om strategiska tillsynsplaner, tillsyn av vissa typer av fonder och regler om prospekt.

Riksdagen menar att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Bland annat är tillsyn som är kopplad till nationell rätt något som de nationella myndigheterna är bäst lämpade att utföra. Riksdagen anser också att tillsynen riskerar att bli ineffektiv och att ansvaret kan bli otydligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.


Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-14 Beslut: 2017-12-15

Utlåtande 2017/18:FiU31 (pdf, 315 kB)

Betänkande 2017/18:FiU29

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna.

Riksrevisionens övergripande slutsats efter granskningen är att internrevisionens förutsättningar att bedriva sitt uppdrag behöver bli bättre. Regeringen avser dock inte att följa de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i sin rapport, bland annat därför att den inte anser att internrevisionen i staten bör skilja sig från de standarder som gäller internationellt.

Regeringen instämmer ändå i Riksrevisionens bedömning att internrevisionen ska ha tillräckliga förutsättningar att bidra till en god intern styrning och kontroll i de statliga myndigheterna. Riksdagen ser positivt på detta. Riksdagen välkomnar även att regeringen i budgetpropositionen för 2018 betonar att internrevisionen utgör ett centralt stöd för myndighetsledningarna i arbetet med att säkerställa en god intern styrning och kontroll. Att myndigheterna har en fungerande internrevision är centralt för att regeringen ska kunna försäkra sig om att den statliga verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande regler, och redovisas på ett tillförlitligt sätt.

Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU29 (pdf, 382 kB)

Betänkande 2017/18:FiU5

Cirka 39,5 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta utgiftsområde.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU och en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU5 (pdf, 350 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2017/18:FiU4

Cirka 11,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU4 (pdf, 551 kB)

Betänkande 2017/18:FiU2

Knappt 16,3 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, drygt 13,2 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Utöver det fördelas pengar bland annat till olika myndigheter, exempelvis Finansinspektionen som får knappt 603 miljoner kronor och Statistiska centralbyrån som får drygt 557 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrade bankavgifter till resolutionsreserven, den statliga fond som kan användas för att hantera en finanskris. Avgiften höjs 2018 för att sedan stegvis trappas ned 2019 och 2020. Lagändringarna börjar gälla stegvis från och med den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU2 (pdf, 2751 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning