Dokument & lagar (74 träffar)

Utlåtande 2009/10:FiU43

Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan systemen inom EU för ersättning till investerare strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av att ge ersättning till investerare. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av systemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 1899-01-01 Justering: 2010-08-24 Debatt: 2010-10-06 Beslut: 2010-10-06

Utlåtande 2009/10:FiU43 (pdf, 53 kB)

Utlåtande 2009/10:FiU42

Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan insättningsgarantisystemen inom EU strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av dessa garantier. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av garantisystemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 1899-01-01 Justering: 2010-08-24 Debatt: 2010-10-06 Beslut: 2010-10-06

Utlåtande 2009/10:FiU42 (pdf, 54 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om insättningsgarantisystem

Utlåtande 2009/10:FiU41

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade grönbok om företagsstyrning i finansiella institut och om ersättningspolicy där kommissionen ger ett antal förslag som bland andra medlemsländernas parlament ska ge sina synpunkter på. Finansutskottet framhåller att den finansiella krisen har visat på behovet av en effektivare tillsyn över finansmarknadens aktörer. Olämpliga ersättningssystem inom finanssektorn kan leda till ett överdrivet risktagande som medför betydande samhällsekonomiska kostnader. Finansutskottet betonar att Sverige under sitt ordförandeskap i EU andra halvåret 2009 aktivt förde arbetet med finansiell tillsyn framåt och att regler om ersättningspolicy inom finanssektorn har genomförts på nationell nivå. Då det gäller kommissionens förslag till direktiv om reglering av förvaltare av alternativa investeringsfonder anser utskottet att det är viktigt att finna en ändamålsenlig och balanserad reglering. Det ska tydligt framgå vilka förvaltare som omfattas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-17 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Utlåtande 2009/10:FiU41 (pdf, 64 kB)

Utlåtande 2009/10:FiU40

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om förstärkt samordning av den ekonomiska politiken. EU-kommissionen menar att den globala ekonomiska krisen har inneburit att samordningen av den ekonomiska politiken i EU har visat på svagheter och att dessa bör rättas till. Den dåliga efterlevnaden av regler och principer har inneburit ett särskilt tryck på den monetära unionens funktion. I meddelandet tar kommissionen därför upp ett antal förslag. Finansutskottet delar uppfattningen att den ekonomiska krisen har visat hur viktigt det är att ha stabila finanspolitiska ramverk på både nationell nivå och på EU-nivå. Utskottets betonar dock sin uppfattning att det inte är aktuellt att EU ska granska en budgetproposition innan den läggs fram till riksdagen. Utskottet betonar att det är riksdagen som fattar beslutet om både utgifter och inkomster. Utskottet anser också att det inte är helt tydligt i meddelandet vilka åtgärder som är avsedda för länder inom den monetära unionen i förhållande till övriga länder inom EU. Finansutskottet anser också att det är viktigt att kvaliteten i statistiken kring de offentliga finanserna ökar. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2010-06-08 Justering: 2010-06-17 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Utlåtande 2009/10:FiU40 (pdf, 75 kB)

Betänkande 2009/10:FiU39

Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/2011. Det handlar om regeringens skrivelse om redovisning av AP-fondernas verksamhet och Riksrevisionens styrelses redogörelse om regeringens försäljning av Vasakronan. Utöver dessa kommer även de nya ärenden som kan komma att hänvisas till utskottet under resten av det innevarande riksmötet skjutas upp till riksdagsåret 2010/2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FiU39 (pdf, 16 kB)

Betänkande 2009/10:FiU26

Riksdagen har godkänt årsredovisning för staten 2009. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomster och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att uppföljningen av de budgetpolitiska målen har utvecklats, men också att regeringen bör göra en tydligare skillnad mellan den bakåtblickande och den framåtblickande uppföljningen av överskottsmålet. Utskottet är kritiskt till att regeringen låtit arbetet med att utveckla riskbedömningar för de statliga garantierna dra ut på tiden. Finansutskottet förutsätter därför att det uppdrag som regeringen nu har gett Riksgäldskontoret fullföljs utan ytterligare dröjsmål.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FiU26 (pdf, 68 kB)

Betänkande 2009/10:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i vårpropositionen. Svensk ekonomi har utvecklats starkt hittills i år samtidigt som oron tilltagit i omvärlden. Många andra länder inom EU tvingas nu diskutera skattehöjningar och besparingar för att sanera sina offentliga finanser. Sverige kan i stället driva en politik som understöder återhämtningen och jobben samt tryggar välfärden. Det är nödvändigt för Sverige att komma tillbaka till överskott i offentliga finanser inom en rimlig tidshorisont. De offentliga finanserna ska därför uppvisa ett överskott på 1 procent av BNP senast 2014. Dagens jobbpolitik fungerar bra och att inriktningen bör ligga fast. Men det är motiverat med vissa stabiliseringspolitiska insatser för att fånga upp dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det gäller till exempel: Tillfälligt förkortad kvalificeringstid för nystartjobb för äldre från 12 till 6 månader. Tillfällig sommarsatsning för ungdomar i form av sommarjobb och sommarskolor. Utbildningssatsning i Västra Götalandsregionen. Välfärden har kunnat värnas i krisen. Särskilda satsningar görs nu på barnfamiljer och pensionärer. Inkomstskatten sänks ytterligare för pensionärer. Flerbarnstillägget höjs i barnbidraget. Förändringarna i sjukförsäkringen var nödvändiga och de ger resultat.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FiU20 (pdf, 12538 kB)

Betänkande 2009/10:FiU30

En ny lag om betaltjänster börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen handlar till stor del om regler om betaltjänster som tillhandahålls i Sverige och utförs inom EES i euro eller i någon annan av EES-ländernas valutor. Dessutom finns regler för betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Lagen innehåller bland annat bestämmelser som behövs för att genomföra ett EU-direktiv. Syftet är att betalningar inom EES-området ska göras lika enkla, effektiva och säkra som nationella betalningar.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:FiU30 (pdf, 5241 kB)

Betänkande 2009/10:CU31

Riksdagen har beslutat om en mindre ändring av lagen om alkoholutandningsprov. Skälet är att en paragraf har ett ofullständigt innehåll. Detta till följd av beslutet om en nedre gräns för sjöfylleri den 28 april 2010 (Proposition 2009/10:76). Lagändringen börjar gälla från den 1 sept 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:CU31 (pdf, 19 kB)

Betänkande 2009/10:CU30

Riksdagen har beslutat att regeringens proposition "Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation" skjuts upp till riksmötet 2010/11. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:CU30 (pdf, 15 kB)

Betänkande 2009/10:FiU31

En ny lag om kreditvärderingsinstitut börjar gälla den 7 september 2010. Syftet är att anpassa svensk lagstiftning till en EU-förordning. EU-förordningen ska bidra till hög kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom EU och som används i rättsligt reglerade sammanhang. Att bedöma kreditvärdigheten hos en motpart eller på finansiella instrument kan vara svårt. För att lättare kunna bedöma och förstå de risker och osäkerheter som finns kan man ta hjälp av kreditvärderingsinstitut. Kreditbetygen används till exempel av investerare, låntagare, emittenter, tjänstepensionsinstitut och stater. Kreditvärderingsinstituten har stor påverkan på den finansiella marknaden, och de fick mycket kritik under den finansiella krisen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:FiU31 (pdf, 312 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kreditvärderingsinstitut

Betänkande 2009/10:CU25

En ny enklare plan- och bygglag börjar gälla den 2 maj 2011. Det innebär att plan- och byggprocessen förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Det här är några viktiga nyheter: Miljö- och klimataspekter ska beaktas vid planläggning och byggande. Alla som söker bygglov ska kunna få besked inom tio veckor. Skyldighet att i bygglov pröva krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det generella kravet på bygganmälan före byggstart slopas. Innan en bygg-, rivnings- eller markåtgärd påbörjas krävs startbesked. Innan ett byggnadsverk får tas i bruk krävs ett slutbesked. Processen att ta fram en ny detaljplan förenklas och förkortas genom att krav på planprogram slopas. Hänsyn ska tas till förutsättningarna för telekommunikation och annan informationsteknik, till exempel bredband. En byggsanktionsavgift ersätter de nuvarande tre avgiftsmöjligheterna.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2010-05-25 Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:CU25 (pdf, 21283 kB) Webb-tv debatt om förslag: En enklare plan- och bygglag

Betänkande 2009/10:CU28

Små privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Syftet är att aktiebolagen själva så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. Samma regel ska gälla även för vissa andra företag, bland annat handelsbolag. Aktiebolag som inte är revisionspliktiga och som vill välja bort revision ska fatta ett beslut med den innebörden. Den fasta mandattiden för revisorer i bland annat aktiebolag ändras från fyra år till ett år. Det finns ett gränsvärde som avgör om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek. Detta gränsvärde höjs. Detsamma gäller det gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen. Det innebär att fler företag kan utnyttja de möjligheter till förenklingar och undantag som finns för mindre företag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:CU28 (pdf, 2877 kB) Webb-tv debatt om förslag: En frivillig revision

Betänkande 2009/10:CU21

Ersättningen höjs vid expropriation och andra åtgärder där ägaren av en fastighet tvingas att avstå från fastigheten. Syftet är att stärka äganderätten, och bakgrunden är att de som exproprierar numera allt oftare är företag som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Förr var det oftast staten eller kommunen, och man begränsade rätten till ersättning för att hålla markpriserna nere. Andra nyheter med förslaget: Den som får sin fastighet expropierad får utöver ersättningen också ett generellt påslag på 25 procent av fastighetens marknadsvärde. Genom påslaget tas det ökad hänsyn till att ägaren ofrivilligt blir av med sin fastighet. En regel som begränsar ersättningen upphävs. Därigenom kommer ersättningen att ligga närmare fastighetens marknadsvärde och omfatta även den del av marknadsvärdet som beror på förväntningar om att fastigheten ska få användas på ett nytt och tidigare inte tillåtet sätt. Möjligheten att göra så kallade toleransavdrag avskaffas. Ersättningen ska i fortsättningen motsvara hela den ersättningsgilla skadan. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2010.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2010-05-25 Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:CU21 (pdf, 3012 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ersättning vid expropriation

Betänkande 2009/10:CU19

Konsumentskyddet ökar med en ny lag om om ansvaret för obehöriga transaktioner med ett betalningsinstrument, till exempel kontokort eller bankdosa. Vid obehöriga transaktioner där en personlig kod, till exempel en pinkod, har använts ska kontohavaren stå för en självrisk på högst 1 200 kronor. Om kontohavaren genom grov oaktsamhet har brutit mot sina skyldigheter ska han eller hon ansvara för hela beloppet. Är kontohavaren konsument ska ansvaret vara begränsat till 12 000 kronor, utom då han eller hon handlat särskilt klandervärt. En kontohavare ska också ansvara för hela beloppet om han eller hon inte inom en viss tid underrättar betaltjänstleverantören om den obehöriga transaktionen. Lagen ska börja gälla den 1 augusti 2010 i stället för den 1 juli 2010 som regeringen föreslagit.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:CU19 (pdf, 175 kB)

Betänkande 2009/10:FiU37

Vid slutet av 2009 var den svenska statsskulden 1 189 miljarder kronor. En minskning med 119,4 miljarder jämfört med 2005. Det framgår av regeringens utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden. Utvärderingen gäller 2005-2009. En turbulent ekonomisk period då förutsättningarna för den svenska statsskuldspolitiken ändrades relativt dramatiskt. Likväl konstaterar finansutskottet att uppsatta mål för utvärderingsperioden har uppnåtts. Riksgälden får extra beröm för sitt agerande under finanskrisen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:FiU37 (pdf, 116 kB)

Betänkande 2009/10:FiU32

I dag gäller inte kreditupplysningslagens bestämmelser om integritetsskydd på Internet. Vem som helst kan komma åt kreditupplysningar om en privatperson den vägen utan att privatpersonen får reda på att upplysningar har lämnats ut. För att komma till rätta med problemen har riksdagen beslutat om utökat integritetsskydd. Beslutet innebär att den som vill ha kreditupplysningar via Internet måste ha ett legitimt behov av informationen, till exempel att hon eller han planerar att ingå ett kreditavtal med den enskilde. Den enskilde ska också få reda på att kreditupplysningen lämnats och kunna rätta fel. Rättelse ska skickas till dem som under de sista 12 månaderna tagit del av felaktiga uppgifter. Dessutom ska kreditupplysningsföretagens uppgifter om vad som lämnats ut gallras inom ett år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Beredning: 2010-05-27 Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:FiU32 (pdf, 730 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning

Betänkande 2009/10:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringen förslag i vårtilläggsbudgeten för 2010. 44 anslag höjs och 22 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 2,6 miljarder kronor. Flerbarnstillägget höjs från den 1 juli 2010 med 50 kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Regeringens ram utvidgas för att ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta mot bakgrund av att allt fler personer börjar studera med studiemedel som ett resultat av lågkonjunkturen. Utskottet föreslår en ytterligare ökning av ramen eftersom det är osäkert hur lånebehovet kommer att utvecklas under andra halvåret 2010. Regeringen får möjlighet att köpa två nya ubåtar och halvtidsmodifiera två ubåtar av Gotlandsklass. Regeringen får också möjlighet snabbt köpa ett medeltungt helikoptersystem. Inom infrastrukturområdet görs ytterligare satsningar i form av en kompletterande planeringsram för vissa väg- och järnvägsprojekt för 2010-2021. Det gäller bland annat Förbifart Stockholm, det Västsvenska paketet och broar över Sundsvallsfjärden och över Motalaviken.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 5
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-16

Betänkande 2009/10:FiU21 (pdf, 552 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårtilläggsbudget för 2010

Betänkande 2009/10:CU29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ägare till kärnkraftsreaktorer ska bli obegränsat skadeståndsskyldiga vid kärnkraftsolyckor. Det medför att ett bolags alla tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas. Bolagen ska också vara skyldiga att ha en försäkring eller en annan ekonomisk säkerhet som täcker skadeståndsansvaret upp till 1 200 miljoner euro, cirka 12 miljarder kronor. I dag uppgår skadeståndsansvaret och kravet på säkerhet till cirka tre miljarder kronor. Bakgrunden till ändringarna är att den internationella Pariskonventionen ska ändras så att kravet på säkerhet höjs till lägst 700 miljoner euro, cirka 7 miljarder kronor. Riksdagen godkände på regeringens förslag ändringen av konventionen. De nya reglerna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-17 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:CU29 (pdf, 1689 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kärnkraften – ökat skadeståndsansvar

Betänkande 2009/10:CU26

Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse om buller i plan- och byggprocessen. Redogörelsen bygger på Riksrevisionens granskning av om statens styrning vid planläggning och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer har gett förutsättningar för en effektiv och transparent plan- och byggprocess. Det här är några slutsatser: Det finns behov av en bättre samsyn och samordning mellan statliga myndigheter. Regeringen har genom bristande styrning medverkat till vissa tolkningsproblem och olika bedömningar på regional och lokal nivå. Det är viktigt att regeringen snarast ser över vilka åtgärder som behövs för att tillämpningen av regelverket ska bli mer transparent och förutsägbart. Regeringen har redan tagit del av granskning, lagt fram flera förslag till riksdagen och vidtagit åtgärder som kan bidra till en bättre transparens och förutsägbarhet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:CU26 (pdf, 66 kB)
Paginering