Störningar på webbplatsen

Under torsdagen pågår ett planerat tekniskt arbete på webbplatsen. Under arbetet genomförs testsändningar via webb-tv som visas på webbplatsen. Vid frågor kontakta riksdagsinformation

Dokument & lagar (5 240 träffar)

Utlåtande 2018/19:KU23

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat rapporter från EU-kommissionen om subsidiaritet, proportionalitet och förbindelserna med de nationella parlamenten samt Europaparlamentets rapport om förbindelserna med de nationella parlamenten.

KU betonar vikten av att de nationella parlamenten använder sin rätt att pröva förslag från EU-kommissionen utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Sammanlagt har riksdagen prövat 876 förslag och lämnat 74 invändningar i så kallade motiverade yttranden. Det betyder att riksdagen haft invändningar mot 8 procent av alla förslag. KU anser att det skulle vara en förbättring om perioden över jul och nyår inte räknades in i åttaveckorsfristen för att lämna invändningar mot förslag. En förlängning av tidsfristen från åtta till tolv veckor bör övervägas.

KU anser också att det är viktigt med samarbete mellan de nationella parlamenten. Det finns enligt KU skäl att fundera på hur de nationella parlamenten ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för ett så kallat gult kort förbättras. Om ett förslag får gult kort måste EU-kommissionen ompröva det.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Utlåtande 2018/19:KU23 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av rapporter och meddelande om subsidiaritet och proportionalitet m.m.

Betänkande 2018/19:KU15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.

Drygt hälften av Sveriges utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) har migrationsverksamhet som handlägger ansökningar om visering och uppehållstillstånd i Sverige. Riksrevisionen konstaterar dels att det finns en risk att myndigheterna utsätts för påtryckningar, dels att antalet anmälningar om oegentligheter vid myndigheterna ökade kontinuerligt mellan 2014 och 2017. Enligt Riksrevisionen är ansvarsfördelningen ibland otydlig mellan de aktörer som har ansvar för utlandsmyndigheterna. Det saknas också tillräckliga krav på intern styrning.

Regeringen delar överlag Riksrevisionens iakttagelser och UD (Utrikesdepartementet) har initierat ett arbete för att säkerställa att skyddet mot oegentligheter omedelbart stärks. UD har även vidtagit flera åtgärder före granskningen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:KU15 (pdf, 2785 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna

Betänkande 2018/19:FiU35

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att företag som hör hemma i Storbritannien som idag får driva värdepappersrörelse i Sverige utan tillstånd från Finansinspektionen, ska få fortsätta med det en viss tid även efter att Storbritannien lämnar EU. Lagändringen börjar gälla den 29 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:FiU35 (pdf, 370 kB)

Betänkande 2018/19:FiU33

Genom medlemskapet i Europeiska unionen, EU, blev Sverige år 1995 automatiskt medlem i Europeiska investeringsbanken, EIB, och är med och finansierar verksamheten. Bankens syfte är i första hand att bidra till att utveckla den inre marknaden genom att långsiktigt finansiera samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Det kan till exempel vara olika forskningsprojekt.

Eftersom Storbritannien avser lämna EU och därmed EIB den 29 mars 2019 sker en kapitalhöjning för bankens medlemmar. Detta för att inte tvingas minska på utlåningen under de närmaste åren och riskera en nedgradering av den höga kreditvärdigheten.

För Sveriges del handlar det om en ökning av grundkapitalet i EIB med motsvarande 14 miljarder kronor, till totalt 89 miljarder. Vidare ska regeringen ge statliga garantier till EIB. Regeringen har därför föreslagit en extra ändringsbudget för 2019 för att detta ska godkännas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:FiU33 (pdf, 379 kB)

Betänkande 2018/19:FiU31

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens roll som inköpare av konsulttjänster. Staten upphandlar konsulttjänster för cirka 16 miljarder kronor varje år. Enligt Riksrevisionen finns det brister i myndigheternas användning och kontroll av konsulttjänster. Det finns risk för att myndigheters inköp av konsulttjänster inte är effektiva och att de inte hushållar med statens resurser. Riksrevisionen föreslår därför att regeringen utreder möjligheterna att ställa krav på myndigheterna att tydligare redovisa sina köp av konsulttjänster.

Regeringen anser att en mer detaljerad redovisning av konsulttjänster skulle kunna vara användbar i många sammanhang, men att en avvägning måste göras mellan behovet av uppgifter och myndigheternas redovisningsbörda.

Riksdagen tycker att Riksrevisionens rapport belyser ett viktigt område och har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Samtidigt vill utskottet framhålla betydelsen av Riksrevisionens rekommendationer, som i förlängningen skulle kunna leda till ökad transparens, mer välgrundade beslut och mer kostnadseffektiva statliga inköp av konsulttjänster. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-28 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:FiU31 (pdf, 292 kB)

Betänkande 2018/19:KU19

Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner om trossamfund och frågor som rör begravningar. Riksdagen har tidigare år sagt nej liknande förslag och tycker inte heller nu att det finns ett behov av att ändra i befintliga lagar och regler. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, kyrkoavgiften och begravningsavgiften.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU19 (pdf, 374 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trossamfund och begravningsfrågor

Betänkande 2018/19:KU18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om allmänna helgdagar. Det som föreslogs i motionerna var bland annat införandet av nya eller förändring av befintliga helgdagar, förändrade regler om flaggning, regler om nationalsången och en minnesdag tillägnad kommunismens offer. Andra förslag är att det inrättas riksdagens hedersmedaljer och ökad användning av nationella symboler.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU18 (pdf, 404 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

Betänkande 2018/19:FiU32

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om Riksgäldskontorets användning av så kallade ränteswappar. En ränteswap är ett avtal mellan två parter där exempelvis den ena parten med fast ränta byter med den andra som har en rörlig ränta.

Riksgäldskontoret har utnyttjat ränteswappar sedan 2003, bland annat för att sänka kostnaderna för statsskuldsförvaltningen. Enligt Riksrevisionen har användningen av ränteswappar i stort varit effektiv. Däremot är revisionen kritisk till den nuvarande redovisningsmodellen. Den ger bland annat en för positiv bild av resultatet av swapparna.

Riksdagen konstaterar att Riksgäldskontoret i huvudsak delar Riksrevisionens bedömningar och därför planerar att delvis ändra redovisningen i linje med revisionens rekommendationer. Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen. Däremot tycker regeringen att det kan finans anledning att följa upp hur redovisningen utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:FiU32 (pdf, 296 kB)

Betänkande 2018/19:FiU26

Riksdagen sa nej till förslag i ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 om kommunala frågor. Motionerna handlade om villkor för verksamhet som bedrivs inom vissa välfärdsområden, ersättningssystem för välfärdsverksamheter, kommunala tillsynsavgifter, det kommunala utjämningssystemet, offentlig statistik och Agenda 2030. Riksdagen sa nej med hänvisning till att utredningar och regeringsarbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:FiU26 (pdf, 631 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala frågor

Betänkande 2018/19:KU16

En ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter införs och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. Lagen införs eftersom en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya säkerhetsskyddslagen innehåller regler som innebär att den nuvarande lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter behöver ändras och anpassas. Det är främst fråga om att föra in begrepp som är centrala för säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet med den nya säkerhetsskyddslagstiftningen är att stärka säkerhetsskyddet.

Med några ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Den nya lagen och en följdändring i säkerhetsskyddslagen börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU16 (pdf, 1240 kB)

Betänkande 2018/19:KU14

Riksdagens styrning av Riksrevisionen förstärks. Riksrevisionens parlamentariska råd byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen och får ett utökat ansvar. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, men har inte befogenhet att fatta beslut. Sådana beslut fattas av konstitutionsutskottet och finansutskottet. Konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i verksamheten. Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad revisor tills en ordinarie väljs.

Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag till lagändringar i stort, med undantag för tre delförslag. De föreslagna ändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-01-24 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:KU14 (pdf, 4111 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av Riksrevisionen - vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m.

Betänkande 2018/19:FiU6

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2017. Dessutom utvärderas fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2017 gav ett resultat på 120 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 90 miljarder kronor.

Fondernas förvaltningskostnader sjönk något under 2017. Finansutskottet konstaterar dock som tidigare att skillnaderna i kostnader mellan fonderna fortfarande är stora.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-01-24 Debatt: 2019-02-06 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:FiU6 (pdf, 627 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017

Betänkande 2018/19:KU13

Regeringen har lämnat en skrivelse om minoritetspolitiken till riksdagen. Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjlighet till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I skrivelsen redogör regeringen för nuläget inom minoritetspolitikens tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.

Regeringen bedömer att arbete återstår för att de nationella minoriteternas rättigheter ska kunna säkerställas. Ett långsiktigt arbete för de nationella minoriteternas språk och kultur krävs, bland annat genom ett handlingsprogram för bevarande av språken. Kopplingen mellan hälso- och sjukvården och minoritetspolitiken beskrivs också samt behovet av kunskap om de nationella minoriteternas hälsosituation. Regeringen gör bedömningen att ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning är nödvändigt för att komma tillrätta med bristen på utbildad personal.

Slutligen bedömer regeringen att kunskapen om och synligheten för de nationella minoriteterna behöver öka i samhället.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse och betonar vikten av det beslutade målet för minoritetspolitiken. Riksdagen vill också framhålla betydelsen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen välkomnar redogörelsen och det viktiga arbete som görs.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-01-17 Debatt: 2019-01-23 Beslut: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU13 (pdf, 321 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nystart för en stärkt minoritetspolitik

Betänkande 2018/19:KU11

Justitieombudsmannen (JO) har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2017 - 30 juni 2018. JO granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 8 979 nya ärenden hos JO. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med året innan. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör polis, socialtjänst, socialförsäkring samt miljö- och hälsoskydd. För att klara av den ökande mängden ärenden under de senaste åren har JO utvecklat sina rutiner och arbetssätt. Som exempel utreder inte JO inte alltid ärenden individuellt i de fall där många klagomål riktas mot samma förhållande hos en myndighet. I stället utreds de aktuella förhållandena på ett mer övergripande plan i ett enda ärende.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-01-17 Debatt: 2019-01-23 Beslut: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU11 (pdf, 543 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2018/19:KU5

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2017. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om ett förslag till åtgärd bör vidtas på EU-nivå eller av medlemsländerna själva.

Riksdagen gjorde 90 subsidiaritetsprövningar under 2017. Det var en minskning jämfört med 2016 då 101 förslag granskades. Riksdagen lämnade 3 motiverade yttranden till EU:s institutioner 2017. Det var en kraftig minskning jämfört med 2016 då 13 motiverade yttranden lämnades. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Under 2017 fick inte något förslag tillräckligt många invändningar från EU-ländernas nationella parlament för att få ett så kallat gult kort. Att ett förslag får gult kort innebär att EU-kommissionen måste ompröva det. KU anser att det finns anledning att fundera på hur de nationella parlamenten i EU-länderna ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för gult förbättras.

De nationella parlamentens planering av subsidiaritetsprövningarna skulle enligt KU underlättas om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och pålitlig information om planeringen av ärenden.


Justering: 2019-01-17 Debatt: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU5 (pdf, 9757 kB)

Betänkande 2018/19:FiU10

Den 21 december 2018 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2019. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.


Justering: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU10 (pdf, 716 kB)

Betänkande 2018/19:FiU14

I mars 2017 kom partierna i den så kallade Pensionsgruppen överens om att se över Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas placeringsregler. Nu har regeringen kommit med ett förslag som innebär att

  • AP-fonderna får placera mer kapital än tidigare i så kallade illikvida eller alternativa tillgångar, det vill säga tillgångar som inte lätt kan omsättas
  • kraven på minsta andel räntebärande värdepapper sänks från 30 till 20 procent
  • det nuvarande kravet på extern förvaltning tas bort
  • det införs ett nytt mål om att fonderna ska förvalta pensionsmedlen på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FiU14 (pdf, 1444 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna

Betänkande 2018/19:FiU5

Cirka 40,9 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag inom detta utgiftsområde.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Riksdagen sa också ja till att regeringen får rätt att fatta de ekonomiska beslut som följer av EU-budgeten för 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU5 (pdf, 320 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2018/19:FiU4

Cirka 25,2 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU4 (pdf, 525 kB)

Betänkande 2018/19:FiU3

Cirka 120 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar, cirka 111 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. 5 miljarder kronor ska användas till stöd med anledning av flyktingsituationen samt 4,5 miljarder kronor som ska användas för LLS-kostnader.

Riksdagen sa ja till delvis regeringens förslag och delvis till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU3 (pdf, 481 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner