Dokument & lagar (46 träffar)

Betänkande 2014/15:FiU21

Regeringen föreslog ändrat utgiftstak för åren 2015-2017 och ändringar av statens inkomster och utgifter i den så kallade vårändringsbudgeten. Den största ändringen var förslaget om att stegvis avskaffa nedsättningen av socialavgifter för unga. Utgiftstaket för staten blir 1 158 miljarder kronor år 2015, 1 204 miljarder 2016 och 1 262 miljarder 2017. Ändringarna i budgeten var större än vanligt. Riksdagen sa i stort ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att öka anslaget i budgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid med 200 miljoner kronor. Detta för att minska de negativa konsekvenserna av att second hand-verksamhet inte lägre är momsbefriad. Summan av anslagsförändringarna i ändringsbudgeten blev då cirka 19 miljarder kronor. Det är en ökning jämfört med regeringens förslag som var på cirka 18,8 miljarder.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:FiU21 (pdf, 21548 kB)

Betänkande 2014/15:FiU28

Regeringen har lämnat skrivelsen Årsredovisning för staten 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för sin granskning till riksdagen. Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och statlig utlåning, en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Riksdagen betonade hur viktig årsredovisningen är. Den kompletterar budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-17 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:FiU28 (pdf, 237 kB)

Betänkande 2014/15:FiU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar med anledning av att nya regler införs i EU-direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, det så kallade AIFM-direktivet. Direktivet syftar till att harmonisera regleringen inom EES-området. Det innebär att AIF-förvaltarna har rätt att med stöd av tillståndet i hemlandet förvalta alternativa investeringsfonder och marknadsföra andelar till professionella investerare även i andra länder inom EES. De nya lagändringarna innebär att AIF-förvaltare med tillstånd för diskretionär förvaltning av investeringsportföljer och vissa sidotjänster även får erbjuda dessa tjänster i EES-länderna. Förvaltarna måste dock först underrätta Finansinspektionen innan de inleder verksamheten. Med diskretionär förvaltning menas att förvaltaren får fatta löpande placeringsbeslut för investerarens räkning. Lagändringarna börjar gälla från den 3 juli 2015.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar med anledning av att nya regler införs i ett ändringsdirektiv som gäller prospekt och insynskrav om upplysningar om emittenter, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. Med ändringarna tydliggörs att rätten att ta tillbaka sin anmälan eller sitt samtycke till köp eller teckning av värdepapper när tillägg har gjorts till prospektet endast gäller värdepapper som får överlåtas till allmänheten. Den omständighet som förorsakade tillägget måste ha inträffat innan anmälningstiden löpte ut och värdepapperen levererades. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-11

Betänkande 2014/15:FiU19 (pdf, 2827 kB)

Betänkande 2014/15:FiU32

I mars 2015 beslutade regeringen att utreda nya regler för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Riksdagen ansåg att denna utredning är problematisk och uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att så fort som möjligt tillsätta en ny utredning.

Den nya utredningen ska utreda utvecklade och delvis nya regler som ska garantera valfrihet, mångfald och kvalitet när välfärdstjänster utförs. Utredningen bör bland annat behandla tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning, kravställande och uppföljning av kvalitet samt skarpare sanktioner vid misskötsel. En utgångspunkt ska vara att det ska ställas likadana krav på både privata och offentliga utförare. Utredningen bör kunna redovisa sina förslag i slutet av 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:FiU32 (pdf, 258 kB) Webb-tv debatt om förslag: En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster

Betänkande 2014/15:FiU17

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av hur ekonomin och verksamheten i kommuner och landsting utvecklats de senaste åren. Riksdagen har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att kommunsektorn som helhet haft en god ekonomisk utveckling även under 2014. Utvecklingen har dock varierat mellan enskilda kommuner och landsting och kostnaderna har fortsatt att öka.

Riksdagen noterar att kommunsektorn står inför stora utmaningar som kommer att utsätta hela eller delar av den kommunala sektorn för stora ekonomiska påfrestningar framöver. Några exempel på utmaningar är den demografiska utvecklingen, efterfrågan på skattefinansierade tjänster, behovet av infrastruktursatsningar, fastigheter, kollektivtrafik och utflyttning. Riksdagen betonar därför vikten av att följa utvecklingen och regeringens årliga skrivelse till riksdagen är ett viktigt led i den uppföljningen.

I övrigt tycker riksdagen att skrivelsen kan vidareutvecklas så att fler specialdestinerade bidrag utvärderas och redovisas. Med specialdestinerade statsbidrag menas utbetalningar från ett antal anslag på statsbudgeten inom andra utgiftsområden än de som är direkt avsedda för kommuner och landsting.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-26 Debatt: 2015-06-04 Beslut: 2015-06-04

Betänkande 2014/15:FiU17 (pdf, 406 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2014

Betänkande 2014/15:FiU31

Cheferna för de statliga affärsverken ska omfattas av den så kallade förflyttningsskyldigheten för myndighetschefer. Det innebär att anställningsvillkoren för affärscheferna jämställs med villkoren för myndighetscheferna på andra statliga myndigheter som lyder under regeringen. Cheferna får förflyttas till en annan statlig anställning om det behövs av organisatoriska skäl eller annars är nödvändigt av hänsyn till myndighetens bästa. De statliga affärsverken som berörs är Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag, med ändringen att de nya reglerna bara ska gälla för anställningar som har påbörjats efter att de nya reglerna börjat gälla.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-04 Beslut: 2015-06-04

Betänkande 2014/15:FiU31 (pdf, 662 kB)

Betänkande 2014/15:FiU24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2012-2014. Under 2014 skedde en tydlig omsvängning i penningpolitiken. Riksbanken sänkte reporäntan till historiskt låga 0 procent under hösten för att komma närmare inflationsmålet på 2 procent. Utskottet välkomnar sänkningen men konstaterar att inflationen är fortsatt extremt låg. Konsumentpriserna sjönk under 2014 med i genomsnitt 0,2 procent vilket är mer än 2 procentenheter under inflationsmålet.

Utskottet konstaterar också att resursutnyttjandet i ekonomin har varit lågt under perioden och att arbetslösheten har pendlat kring 8 procent av arbetskraften. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik under 2013 och inledningen av 2014 för att få upp inflationen närmare målet och öka resursutnyttjandet i ekonomin.

Utskottet understryker att det är viktigt att penningpolitiken utvärderas och debatteras. Det kommer därför att se över formerna för riksdagens framtida utvärderingar och granskningar av penningpolitiken. Senast det gjordes var i mitten av 2000-talet.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-04 Beslut: 2015-06-04

Betänkande 2014/15:FiU24 (pdf, 486 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2012-2014

Betänkande 2014/15:MJU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för handel med utsläppsrätter. Ändringarna är bland annat en anpassning till nya EU-regler.

Systemet med handel av utsläppsrätter innebär att företag och andra verksamheter som omfattas av systemet inte får släppa ut växthusgaser utan särskilt tillstånd. De måste ha så kallade utsläppsrätter. Företag kan också sälja sina utsläppsrätter och köpa andras. För att de ska kunna göra det behöver de ett konto som de anmäler till ett särskilt register för utsläppsrätter. De nya reglerna innebär bland annat att nya typer av konton införs för handeln med utsläppsrätter. Dessutom införs avgifter för öppnande av nya konton.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:MJU14 (pdf, 1925 kB)

Betänkande 2014/15:MJU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna att Kyotoprotokollet förlängts med en andra period, den så kallade Dohaändringen. Den andra perioden inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020. Under den åtar sig Sverige, som medlem i EU, att tillsammans med övriga medlemsstater och Island minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att godkänna ett separat avtal mellan EU och Island som reglerar det gemensamma åtagandet om minskning av utsläppen. Syftet med riksdagens godkännande är att Sverige ska kunna ratificera Dohaändringen och Islandsavtalet.

Förslagspunkter: 31 Reservationer: 30
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:MJU13 (pdf, 648 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimatpolitik m.m.

Betänkande 2014/15:FiU14

Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen) ändras. Lagen syftar i korthet till att göra myndigheternas offentliga information mer tillgänglig. Olika aktörer i samhället ska kunna använda informationen för att skapa nya produkter, applikationer och tjänster.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

  • Högskolebibliotek och kulturinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer ska omfattas av lagen.
  • En ny allmän princip har införts om att handlingar som omfattas av regelverket ska kunna vidareutnyttjas.
  • Myndigheter ska tillhandahålla på sin webbplats vilken information som kan vidareanvändas av externa användare.
  • Om det är möjligt och lämpligt ska myndigheterna göra sina handlingar tillgängliga i ett öppet och maskinläsbart format tillsammans med tillhörande metadata.
  • De avgifter som myndigheter tar ut för att reproducera, tillhandahålla och sprida offentliga handlingar får i fortsättningen högst motsvara marginalkostnaderna. Beräkningsgrunderna för avgifterna ska framgå i förväg.

Bakgrunden till lagändringarna är bland annat att EU:s så kallade PSI-direktiv från 2003 har ändrats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:FiU14 (pdf, 1170 kB)

Utlåtande 2014/15:FiU29

Riksdagen har behandlat en så kallad grönbok från EU-kommissionen om att bygga en kapitalmarknadsunion inom EU. EU-kommissionen föreslår åtgärder för att underlätta investeringar över gränserna i EU och föra samman EU-ländernas kapitalmarknader. Senare i år ska kommissionen presentera en handlingsplan för det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen.

Finansutskottet, som har förberett riksdagens beslut, var positivt till EU-kommissionens förslag och välkomnade arbetet för att förbättra investeringsklimatet inom EU. Utskottet ansåg att det är viktigt att det görs konsekvensanalyser före kommande lagförslag och att subsidiaritetsprincipen beaktas så att det finns utrymme för nationella variationer där det behövs. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Utlåtande 2014/15:FiU29 (pdf, 225 kB)

Betänkande 2014/15:MJU10

Riksdagen uppmanade regeringen i ett par tillkännagivanden att intensifiera arbetet för bättre djurskydd och minskad användning av antibiotika inom EU.

Sverige har i jämförelse med andra länder ett gott djurskydd. De svenska djurbönderna har dock inte kunnat kompenseras för kostnaderna för ett bra djurskydd i form av högre priser. Konkurrenskraftsutredningen, som tillsattes av den förra regeringen, har dessutom konstaterat att konsumenterna i ökad grad väljer importerade livsmedel trots att importländerna kan ha mindre stränga krav på djurskydd.

Riksdagen tycker att det är viktigt att Sveriges höga ambitioner med djurskyddslagstiftningen blir en konkurrensfördel för svenska djurbönder. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att driva på arbetet för bättre djurskydd inom EU. När EU skärper kraven måste Europas bönder anpassa sin djurhållning till de nya kraven medan de svenska bönderna redan håller en hög nivå.

Svenska djur får minst antibiotika i hela EU. Trots det har antibiotikaresistensen ökat över tid i Sverige. Med ökad rörlighet hos människor, djur och livsmedel sprids antibiotikaresistens allt snabbare. Resistensen är ett växande problem inom EU. Riksdagen uppmanade därför regeringen att intensifiera arbetet inom EU för att minska antibiotikaanvändningen inom djurhållningen.

Riksdagens beslut grundade sig på motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 15
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-04-29 Beslut: 2015-04-29

Betänkande 2014/15:MJU10 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2014/15:FiU18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i penningtvättslagen. Ändringarna är en anpassning till vissa internationella standarder om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom anpassningen stärks och effektiviseras det svenska regelverket.

Beslutet innebär bland annat följande:

  • Företagare får ett ökat ansvar för att personligen bedöma om det finns risk för penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet.
  • Det ska tydligt framgå att lagens bestämmelser om personer i så kallad politiskt utsatt ställning även ska omfatta personens familjemedlemmar och kända medarbetare. Med utsatt ställning menas att personen exempelvis har eller har haft en viktig offentlig funktion som innebär att han eller hon riskerar att utsättas för mutor och korruption.
  • Länsstyrelserna ska i sitt tillsynsansvar få utökade möjligheter att besluta om förelägganden med vite som följd om en företagare bryter mot reglerna.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:FiU18 (pdf, 1922 kB)

Betänkande 2014/15:FiU15

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2014 till riksdagen. Finansutskottet har granskat årsredovisningen. Den externa revisorn har kommit fram till att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande. Finansutskottet betonar bland annat att det är viktigt att Riksrevisionen fortsätter sitt arbete med att förbättra de interna processerna för ekonomisk uppföljning. Utskottet anser också Riksrevisionen framöver tydligt bör motivera i årsredovisningen varför man väljer att byta redovisningsprinciper när man gör det.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:FiU15 (pdf, 1095 kB)

Betänkande 2014/15:MJU12

Riksdagen gav fem uppdrag till regeringen inom naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen uppmanar regeringen att

  • fortsätta låta det vara tillåtet med riktad och selektiv jakt på varg
  • stärka viltförvaltningsdelegationernas roll i rovdjursförvaltningen
  • verka inom EU för att förändra art- och habitatdirektivet, så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige
  • göra strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet, i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen
  • stärka arbetet med biologisk mångfald.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om naturvård och biologisk mångfald.

Förslagspunkter: 27 Reservationer: 25
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-04-29 Beslut: 2015-04-29

Betänkande 2014/15:MJU12 (pdf, 682 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och biologisk mångfald

Betänkande 2014/15:FiU23

Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2014. Riksbankens resultat för 2014 blev cirka 3,3 miljarder kronor, vilket är närmare 5,3 miljarder kronor mer än året innan. Ökningen beror främst på lägre nedskrivningar av värdepappers- och valutainnehavet under 2014 jämfört med 2013.

Utestående sedlar och mynt har minskat med närmare 2,5 miljarder kronor mellan 2014 och 2013. Det totala värdet av utestående sedlar och mynt var därmed knappt 83 miljarder kronor i slutet av 2014.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2014. Riksdagen godkände Riksbankens resultat- och balansräkning för 2014 och riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst. Det innebär att Riksbanken levererar in 4,1 miljarder kronor till statsbudgeten.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om verksamheten inom Internationella valuta-fonden (IMF) och de svenska guldreserverna.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2015-04-16 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:FiU23 (pdf, 6135 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksbankens förvaltning 2014

Betänkande 2014/15:FiU30

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. I mars 2015 gav regeringen Konjunkturinstitutet i uppdrag att se över konsekvenserna av att ändra nivån på överskottsmålet till 0 procent av BNP. Resultatet ska redovisas i augusti 2015.

Riksdagen uppmanade regeringen att snarast tillsätta en parlamentarisk utredning om överskottsmålet. Den parlamentariska utredningen ska analysera vilka konsekvenser ett förändrat överskottsmål får för svensk ekonomi. Utredningen ska även analysera hur en sådan eventuell förändring förhåller sig till övriga delar av det finanspolitiska ramverket.

Den parlamentariska utredningen ska redovisa sitt resultat i slutet av 2016. Regeringen bör fram till dess avstå från att föreslå långsiktiga förändringar av överskottsmålet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2015-04-09 Debatt: 2015-04-16 Beslut: 2015-04-16

Betänkande 2014/15:FiU30 (pdf, 187 kB) Webb-tv debatt om förslag: En parlamentarisk utredning om överskottsmålet och dess roll i det finanspolitiska ramverket

Betänkande 2014/15:FiU22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om bank-, försäkrings-, kreditupplysnings- och AP-fondsfrågor. Motionerna handlade bland annat om kontanthantering, kortbetalningar, bluffakturor, inkassokrav, kreditupplysningar, hushållens skuldsättning, uppdelning av banker, och AP-fondernas verksamhet.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 12
Justering: 2015-04-09 Debatt: 2015-04-15 Beslut: 2015-04-16

Betänkande 2014/15:FiU22 (pdf, 4261 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bank-, försäkrings-, kreditupplysnings- och AP-fondsfrågor

Betänkande 2014/15:MJU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om skogspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om bland annat ett nationellt skogsprogram, frivilliga avsättningar, skydd av naturvärden samt en nationell målsättning för ett hyggesfritt skogsbruk. Motionerna tar också upp användning av främmande trädslag, äganderätt, skogs- och miljöcertifiering, regelförenkling samt insatser för att öka andelen röjd skog och sanktioner.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 13
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-26 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:MJU11 (pdf, 412 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2014/15:MJU9

I dag har Naturvårdsverket huvudansvaret för viltförvaltningen. Det finns dock ett missnöje med verkets hantering av jakt- och viltförvaltningsfrågorna. Därför har riksdagen i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att inrätta en ny myndighet för jakt och viltvård.

I februari i år beslutade regeringen att den så kallade Jaktlagsutredningen skulle avsluta sitt arbete i förtid. Riksdagen anser att detta innebär att vissa viktiga frågor lämnas utan att ha utretts färdigt. Därför uppmanade riksdagen också regeringen att fortsätta utreda vissa frågor som rör jakt och viltvård, som till exempel samernas rätt att jaga, den så kallade fjälljakten, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl och jakt på kronhjort.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 10
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-26 Beslut: 2015-03-26

Betänkande 2014/15:MJU9 (pdf, 402 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård
Paginering