Dokument & lagar (2 455 träffar)

Betänkande 2018/19:FiU6

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2017. Dessutom utvärderas fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2017 gav ett resultat på 120 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 90 miljarder kronor.

Fondernas förvaltningskostnader sjönk något under 2017. Finansutskottet konstaterar dock som tidigare att skillnaderna i kostnader mellan fonderna fortfarande är stora.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-01-24 Debatt: 2019-02-06 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:FiU6 (pdf, 627 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017

Betänkande 2018/19:FiU10

Den 21 december 2018 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2019. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.


Justering: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU10 (pdf, 716 kB)

Betänkande 2018/19:FiU14

I mars 2017 kom partierna i den så kallade Pensionsgruppen överens om att se över Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas placeringsregler. Nu har regeringen kommit med ett förslag som innebär att

  • AP-fonderna får placera mer kapital än tidigare i så kallade illikvida eller alternativa tillgångar, det vill säga tillgångar som inte lätt kan omsättas
  • kraven på minsta andel räntebärande värdepapper sänks från 30 till 20 procent
  • det nuvarande kravet på extern förvaltning tas bort
  • det införs ett nytt mål om att fonderna ska förvalta pensionsmedlen på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FiU14 (pdf, 1444 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna

Betänkande 2018/19:FiU5

Cirka 40,9 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag inom detta utgiftsområde.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Riksdagen sa också ja till att regeringen får rätt att fatta de ekonomiska beslut som följer av EU-budgeten för 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU5 (pdf, 320 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2018/19:FiU4

Cirka 25,2 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU4 (pdf, 525 kB)

Betänkande 2018/19:FiU3

Cirka 120 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar, cirka 111 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. 5 miljarder kronor ska användas till stöd med anledning av flyktingsituationen samt 4,5 miljarder kronor som ska användas för LLS-kostnader.

Riksdagen sa ja till delvis regeringens förslag och delvis till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU3 (pdf, 481 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Betänkande 2018/19:FiU2

Drygt 17 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, cirka 13,7 miljarder går till statliga tjänstepensioner.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

När det gäller anslagen till Statens servicecenter så sa riksdagen istället ja till Moderaterna och Kristdemokraternas förslag. Det innebär att Statens servicecenter får 562 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslog. Syftet är att göra det möjligt för Statens servicecenter att etableras i Kiruna. Detta för att skapa statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU2 (pdf, 660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Betänkande 2018/19:SfU4

Drygt 12,1 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet migration. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Riksdagen sa nu ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 5,5 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande. Migrationsverket får drygt 4,3 miljarder kronor. Knappt 700 miljoner kronor går till domstolsprövning i utlänningsmål. Förslaget innebär att anslagen till Migrationsverket, för domstolsprövning i utlänningsmål och till rättsliga biträden vid domstolsprövningar minskas. För övriga delar inom utgiftsområdet sa riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-15 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:SfU4 (pdf, 542 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2018/19:SfU3

Drygt 97,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 44,4 miljarder kronor. 32,8 miljarder kronor går till barnbidrag och drygt 7,3 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:SfU3 (pdf, 393 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2018/19:SfU2

Knappt 35 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13,2 miljarder kronor. Drygt 10,3 miljarder kronor går till efterlevandepensioner och drygt 9,5 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också nej till övriga motioner. Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag att regeringen får befogenhet att se till att Pensionsmyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna handla med fondandelar.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:SfU2 (pdf, 480 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2018/19:SfU1

Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-20 Beslut: 2018-12-20

Betänkande 2018/19:SfU1 (pdf, 497 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2018/19:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2018. Förslaget innebär att 15 utgiftsområden höjs och att tre utgiftsområden sänks.

22 anslag ökas med totalt 7,5 miljarder kronor. 7 anslag minskas, vilket innebär en total minskning på 300 miljoner kronor.

Regeringen får också rätt att inrätta tre jubileumsfonder, syftet med fonderna är att främja ett mellanfolkligt utbyte mellan Sverige och Estland, Lettland respektive Litauen. Regeringen får rätt att besluta om kapitaltillskott till fonderna på högst 10 miljoner kronor till respektive fond.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-10 Debatt: 2018-12-12 Beslut: 2018-12-12

Betänkande 2018/19:FiU11 (pdf, 571 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höständringsbudget för 2018

Betänkande 2018/19:SfU12

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om riksrevisionens granskning av regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning. Då nya beviljanden av de förmånerna är på väldigt låga nivåer anser regeringen att regelverket bör ses över.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att införa en lagreglerad tidsgräns för prövning av sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att det inte behövs då Försäkringskassan idag genomför så kallade särskilda utredningar i högre utsträckning än tidigare. Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta en ny process för beslut om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att ett sådant uppdrag är en fråga för myndighetens interna styrning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SfU12 (pdf, 340 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning

Betänkande 2018/19:SfU10

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ändra reglerna om förvar och uppsikt av utländska personer. Detta i huvudsak eftersom förslaget baserar sig på en sju år gammal utredning och såväl migrationen till Sverige som migrationspolitiken har förändrats sedan dess.

Regeringens syfte med förslaget är att reglerna ska bli tydligare och mer rättssäkra. Exempelvis genom att en domstol alltid ska pröva om en utländsk person ska få hållas i förvar längre än två veckor. Det ska också bli tydligare vilken myndighet som i olika situationer ska besluta om att ta eller hålla kvar personen i förvar eller besluta att personen ska ställas under uppsikt.

Enligt riksdagen är det också nödvändigt att ta ett helhetsgrepp om regelverket, till skillnad mot förslaget som bara tar sikte på vissa delar av reglerna. Risken är annars stor att den nya lagstiftningen inte kommer att fungera fullt ut.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-20 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SfU10 (pdf, 3315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Moderna och rättssäkra regler för att hålla utlänningar i förvar

Betänkande 2018/19:FiU29

Svenska banker och andra finansiella företag ska kunna delta i system för finansiella transaktioner, så kallade avvecklingssystem, i länder utanför EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, och som inte omfattas av EU:s regler. Sådana system ska kunna ha samma skydd mot rättsliga risker som EU:s regelverk ger system inom EU. Syftet med regeringens förslag till lagändringar är att möjliggöra för svenska banker att fortsätta att delta i vissa internationella system för finansiella transaktioner även om Storbritannien lämnar EU utan att ansluta sig till EES.

Regeringens förslag omfattar också vissa ändringar i svensk lag för att Finansinspektionen enligt gällande EU-regler ska kunna besluta om produktingripanden, alltså ingripanden mot riskfyllda och svårbedömda produkter på finansmarknaden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna om system för finansiella transaktioner börjar gälla den 1 januari 2019. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FiU29 (pdf, 2103 kB)

Betänkande 2018/19:FiU18

Den nuvarande lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden upphävs och ersätts med en ny lag. Syftet är att anpassa den svenska lagstiftningen till ändrade EU-regler och att EU:s förordning om referensvärden ska kunna tillämpas i Sverige. Flera andra lagar, som till exempel lagen om handel med finansiella instrument, ska också ändras för att anpassas till EU-reglerna.

Syftet med EU:s förordning är att säkerställa att de index som används som referensvärden för finansiella instrument och avtal, eller för att mäta investeringsfonders resultat, är rättvisande och inte har manipulerats.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FiU18 (pdf, 3238 kB)

Betänkande 2018/19:SfU11

En förälders sambo ska kunna få föräldrapenning och vara föräldraledig, utan krav på tidigare äktenskap eller gemensamma barn med föräldern. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En förälder kan i dag överlåta dagar med föräldrapenning, alltså pengar som en försäkrad person kan få för att vara hemma med barn istället för att exempelvis arbeta eller studera, till en sambo. Detta förutsatt att föräldern och sambon antingen har eller har haft barn tillsammans eller att de har varit gifta. Regeringens förslag innebär att kravet på tidigare äktenskap eller gemensamma barn tas bort i föräldraförsäkringen och att en förälders sambo därmed likställs med en förälder. Även rätten till föräldraledighet från arbetet föreslås anpassas på motsvarande sätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 med vissa övergångsbestämmelser.

Regeringen föreslår också att 90 dagar ska reserveras för vardera föräldern när det gäller föräldrapenning på grundnivå, vilken till exempel betalas ut till föräldrar som saknar eller har låg inkomst. I dag gäller den reserverade tiden endast föräldrapenning på sjukpenningnivå, vilket är den högsta nivån av föräldrapenning. Riksdagen anser att föräldraförsäkringen ska ge utrymme för familjens fria val och tid tillsammans samt vara flexibel och tycker att regeringens förslag går i motsatt riktning. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag och ja till förslag i tre motioner.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:SfU11 (pdf, 625 kB) Webb-tv debatt om förslag: Föräldrapenning för fler familjekonstellationer och reserverad grundnivå

Betänkande 2018/19:FiU28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om värdepapperisering.

Värdepapperisering sker när ett kreditinstitut eller ett bolag omvandlar en uppsättning lån eller fodringar till värdepapper som kan säljas vidare till exempelvis investerare. Kompletteringen som nu görs innebär bland annat att Finansinspektionen blir ansvarig myndighet för ramverket och att inspektionen får ta ut avgifter för att pröva olika ansökningar med koppling till värdepapperisering. Kompletteringarna krävs för att de tvingande EU-reglerna ska kunna börja gälla i Sverige den 1 januari 2019.

De tvingande EU-reglerna syftar till att skapa ett EU-övergripande ramverk för värdepapperisering. Under finanskrisen utgjorde brister på värdepapperinseringsmarknaden ett betydande hot mot det finansiella systemet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya bestämmelser i försäkringsrörelselagen som berör så kallade volalitetsjusteringar. Volalitetsjusteringar syftar till att motverka att företag gör investeringar som späder på en lågkonjunktur eller förstärker en högkonjunktur på ett sätt som blir problematiskt för det finansiella systemet.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU28 (pdf, 550 kB)

Betänkande 2018/19:SfU9

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om återkrav av bostadsbidrag. Regeringens skrivelse handlar om en rapport som Riksrevisionen har lämnat, där det konstateras att det finns problem med det sätt på vilket bostadsbidraget handläggs. I dag blir ungefär en tredjedel av alla som fått bostadsbidrag återbetalningsskyldiga.

Riksrevisionen menar att det är svårt att komma tillrätta med det här problemet med de nuvarande reglerna för bostadsbidrag

Regeringen tycker att det finns skäl att se över reglerna för bostadsbidrag och meddelar i skrivelsen att en översyn av regelverket pågår för att bland annat minska risken för skuldsättning och krav på återbetalning.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:SfU9 (pdf, 288 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om återkrav av bostadsbidrag

Betänkande 2018/19:FiU16

Lagar som rör förmånsrätt och turordning vid konkurser ändras för att anpassas till EU:s krishanteringsdirektiv. Förslaget innebär att en ny fordringsklass införs i förmånsrättsordningen, och i vilken ordning den kommer. Dessutom blir det tydligare hur skuldnedskrivningsverktyget ska användas och vilka skulder som ska prioriteras när det gäller så kallade kvalificerade skulder.

Syftet med EU-direktivet är att öka bankernas motståndskraft, minska riskerna för framtida finanskriser och minska kostnaderna för skattebetalarna i händelse av en finanskris.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 29 december 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU16 (pdf, 860 kB)