Störningar på webbplatsen

Under torsdagen pågår ett planerat tekniskt arbete på webbplatsen. Under arbetet genomförs testsändningar via webb-tv som visas på webbplatsen. Vid frågor kontakta riksdagsinformation

Dokument & lagar (3 738 träffar)

Betänkande 2015/16:KU7

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat den årliga redogörelsen för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2014 till 30 juni 2015. JO registrerade 7358 nya ärenden under året, vilket är något fler än året före. Antalet avgjorda ärenden var 7242. Det är en liten minskning från föregående år. Prövningen av ärenden som rör klagomål tar den största delen av resurserna i anspråk.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-01-14 Debatt: 2016-01-20 Beslut: 2016-01-20

Betänkande 2015/16:KU7 (pdf, 274 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Utlåtande 2015/16:KU3

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen om EU:s agenda för bättre lagstiftning. I meddelandet lyfter kommissionen bland annat fram arbetet för öppenhet och samråd, bättre motiveringar till förslag, nya riktlinjer för bättre lagstiftning och en ny nämnd för lagstiftningskontroll.

Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, välkomnade kommissionens arbete för bättre lagstiftning och ambitionen att införa mer öppenhet i lagstiftningsarbetet. Utskottet uppmärksammade att kommissionen framhåller att varje förslag ska innehålla mer ingående förklaringar av hur de förhåller sig till principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-10 Debatt: 2015-11-26 Beslut: 2015-11-26

Utlåtande 2015/16:KU3 (pdf, 400 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre lagstiftning för bättre resultat - en EU-agenda

Betänkande 2015/16:KU8

Försvarsexportmyndigheten ska avvecklas och upphör som myndighet den 31 december 2015. Därför tas Försvarsexportmyndigheten bort från offentlighets- och sekretesslagen. Det införs också en övergångsbestämmelse i lagen som innebär att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för ärenden där handlingarna har tagits om hand för arkivering innan de nya reglerna börjat gälla.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-10 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:KU8 (pdf, 522 kB)

Betänkande 2015/16:KU2

Den nuvarande radio- och tv-lagen började gälla den 1 augusti 2010. Den innebar bland annat att EU-regler om samordning av audiovisuella medietjänster genomfördes i den svenska lagstiftningen. Hösten 2013 fick Sverige en så kallad formell underrättelse från EU-kommissionen där kommissionen anser att det finns vissa brister i hur Sverige har genomfört EU-reglerna. Därför görs nu några ändringar i radio- och tv-lagen. Bland annat införs nya bestämmelser i radio- och tv-lagen om tv-företagens redaktionella oberoende vid sponsring och produktplacering. En ny bestämmelse som innebär att tv-företag från andra EU-länder ska få rätt att tillhandahålla tjänster i Sverige införs också.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-10-20 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:KU2 (pdf, 1603 kB)

Betänkande 2015/16:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU förordar att en tillträdande minister åtar sig att medverka i KU:s granskning också efter att han eller hon har slutat som minister. Utskottet förväntar sig att statsministern ställer sådana krav vid en regeringsbildning, och att kraven och åtagandena formuleras skriftligt. Utskottet kommer att löpande följa upp detta.

KU har granskat ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade personer utomlands. Enligt KU kan det övervägas om det av UD:s vägledning inte bättre bör framgå vilken ordning som bör gälla för utlandsmyndigheternas kontakt med departementet i de fall det är fråga om utlänningar som är bosatta i Sverige, men som inte är flyktingar eller statslösa.

KU har kartlagt samordnare inom olika politikområden som tillsatts under perioden september 2002-juni 2015. KU konstaterar inledningsvis att det ligger på regeringen att avgöra sådana frågor som utredningsform och att ange riktlinjer för arbetet. Granskningen berör dock enligt KU en rad frågeställningar av konstitutionellt intresse. Utskottet noterar att i drygt en handfull fall har en enskild minister beslutat om samordningsuppdraget. Det kan från konstitutionell synvinkel diskuteras om inte dessa beslut borde ha fattats av regeringen i stället. Vidare uppmärksammar utskottet samordnarnas koppling till Regeringskansliet under pågående uppdrag. Särskilt i de fall en samordnare arbetar utåtriktat och pådrivande kan det diskuteras om uppdraget bör utföras inom Regeringskansliets ram. Det är också viktigt att allmänheten kan hitta information om uppdragen eftersom samordnarna i regel har kontakter med olika delar av samhället. Det är även viktigt att berörda myndigheter får information om beslutade samordningsuppdrag och möjlighet att tycka till inför beslut om uppdrag.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Försvarsdepartementet framhåller KU att det är väsentligt att informella kontakter inriktas mer på information än styrning. Sådana kontakter får inte gå utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet. Utskottet inskärper också vikten av dokumentation.

Granskningen visar också att det har funnits brister i myndigheternas återrapportering från internationella möten. Utskottet menar att det är betydelsefullt att en enhetlig svensk hållning i olika internationella fora säkerställs. KU förutsätter att regeringen genomför åtgärder som behövs gentemot myndigheterna.

KU har även granskat regeringens utnämningar under perioden oktober 2013-september 2015. Av det som framkommit kan KU inte göra någon annan bedömning än att utnämningarna har skett på saklig grund. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer upp och utvärderar nya tillvägagångssätt för rekrytering av myndighetschefer liksom beslut om förflyttningar av myndighetschefer. KU vill också framhålla den positiva utvecklingen när det gäller andelen kvinnor som utnämns.

Slutligen har utskottet granskat regeringens information till och överläggning med Utrikesnämnden de senaste 25 åren. Utskottet har iakttagit en viss tendens över tid som innebär att olika ämnen snarare än att vissa situationer i sig behandlas i Utrikesnämnden. Det regelbundna samrådet mellan regeringen och EU-nämnden kan ha bidragit till en viss minskning av antalet sammanträden med Utrikesnämnden. Utskottet anser att det är angeläget att strategiska diskussioner om viktiga utrikespolitiska frågor och händelser äger rum på en konstitutionellt och politiskt sett hög nivå och pekar på bland annat Utrikesnämndens sammansättning.

Riksdagen lade ärendet till handlingarna, det vi säga avslutade ärendet.


Justering: 2016-01-28 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-25

Betänkande 2015/16:KU10 (pdf, 19901 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2015/16:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag i budgetpropositionen om cirka 12,7 miljarder kronor i anslag till utgiftsområde 1 Rikets styrelse för 2016. Där ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

Riksdagen beslutade vidare om ett par ändringar när det gäller presstödet. Det särskilda extrastödet för storstadstidningar ska avskaffas och stödtrappan för hög-, medel- och lågfrekventa dagstidningar ska förändras. I budgetpropositionen finns även ett antal lagförslag. Bland annat sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag om en ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-02 Beslut: 2015-12-02

Betänkande 2015/16:KU1 (pdf, 3572 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2014/15:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

  • KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
  • Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
  • Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
  • När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
  • Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
  • Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:KU20 (pdf, 2043 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2014/15:KU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ändring i riksdagsordningen, med ett par egna ändringar. Ändringen innebär att statsbudgetens utgiftsområde Integration och jämställdhet byter namn till Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Ändringen i lagen börjar gälla den 1 september 2015 och tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2016.

Riksdagen sa även ja till regeringens förlag om att Statens va-nämnd:s uppgifter samt upphandlingsstödet flyttas till andra utgiftsområden.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda och lämna förslag på en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter. I tillkännagivandet ingår även att låta utreda och lämna förslag på en ändring i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden, som innebär att vissa skulder ska registreras.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU17 (pdf, 827 kB)

Betänkande 2014/15:KU21

Regeringen har redogjort för sitt arbete med skrivelser från riksdagen under 2014. Andelen tillkännagivanden som behandlades färdigt under 2014 minskade jämfört med året före. Samtidigt minskade även den genomsnittliga tiden för behandling av tillkännagivanden.

Konstitutionsutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att vissa ärenden tog lång tid eller inte motsvarade det som riksdagen ville att regeringen skulle göra. I något fall var regeringens redogörelse väl kortfattad och svår att bedöma. Utskottet förutsatte att regeringen tar hänsyn till dessa synpunkter och vidtar åtgärder för att lösa de problem som finns.

Över tid har regeringens redogörelser för skrivelser från riksdagen förbättrats under flera år, vilket utskottet ansåg är positivt. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU21 (pdf, 5477 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2014/15:KU13

Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns i nämndernas instruktioner inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten.

Konstitutionsutskottet konstaterar att alla redogörelser för 2014, förutom Valprövningsnämndens, innehåller uppgifter om ledamöter, om verksamheten, om nämndens arbetsuppgifter och om de beslut som har fattats under året. Valprövningsnämnden har inte redogjort för nämndens arbetsuppgifter.

Vidare konstaterar utskottet att Partibidragsnämnden i år i sin redovisning lämnat uppgifter om partibidragens storlek fördelat på kvinnoorganisationer och politiska partier.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU13 (pdf, 253 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Betänkande 2014/15:KU12

Det statliga presstödet ändras. Syftet är att anpassa reglerna till de förändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar som dagspressen står inför. Bland annat ska alla läsarintäkter från abonnemang, digital försäljning och lösnummer räknas in på ett likvärdigt sätt när stödbeloppen bestäms. För dagstidningar som kommer ut fler än två dagar i veckan ska minst 51 procent av upplagan vara abonnerad för att tidningen ska kunna få rätt till presstöd, jämfört med 70 procent i dag. Presstödsnämnden avvecklas, i stället bör en nämnd för presstöd inrättas inom Myndigheten för radio och tv.

Riksdagen riktade även fem tillkännagivanden till regeringen. De handlar om

  • att öka stödet till en- och tvådagarstidningar
  • försök med samdistribution av dagstidningar och post
  • att påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen
  • att förlänga presstödsförordningens giltighetstid
  • att Presstödskommitténs fyra huvudförslag bör ses som en sammanhållen presstödspolitik.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 3
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:KU12 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens stöd till dagspressen

Betänkande 2014/15:KU19

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. KU konstaterar när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga att det råder jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare konstaterar utskottet att andelen kvinnor ökar.

Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper. Vad gäller åldersfördelningen har regeringen inte lämnat någon redogörelse över ålderssammansättningen. Det är sjätte året i rad som regeringen inte har lämnat en sådan redogörelse.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-04-28 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:KU19 (pdf, 212 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse 2015

Betänkande 2014/15:KU18

Ett fyrtiotal europeiska städer är med i nätverket International Cities of Refuge Network (ICORN), som tar emot författare och konstnärer som behöver skydd. I Sverige finns för närvarande ett tiotal sådana fristäder. Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonade hur viktig yttrandefriheten är och ansåg att det är angeläget att Sverige kan bidra med fristäder åt förföljda konstnärer. När en dom som gäller en kommuns deltagande i fristadssystemet har vunnit laga kraft bör regeringen analysera om det kan behövas en översyn av regelverket, enligt riksdagens beslut.

Riksdagens ställningstagande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlade om kommunal revision, direktvald kommunstyrelse, kommunala folkomröstningar, förtroendevaldas villkor och roll samt representation i nämnder, utskott och styrelser.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 3
Justering: 2015-04-14 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:KU18 (pdf, 551 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2014/15:KU15

Riksdagen uppmanade regeringen att fullfölja en utredning som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. Utredningen tillsattes av alliansregeringen under förra mandatperioden för att se över bland annat skyddet mot spridning av integritetskänsligt material.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om offentlighet, sekretess och integritet.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 6
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:KU15 (pdf, 385 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlighet, sekretess och integritet

Betänkande 2014/15:KU16

Riksdagen uppmanade regeringen att fortsätta arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering. Regeringen bör prioritera följande områden:

  • Satsningar för att bekämpa antiziganism och diskriminering, bland annat i form av ett kraftigt agerande mot hatbrott.
  • Vitboken om övergreppen mot romerna bör spridas även i fortsättningen.
  • De metoder som fem pilotkommuner utvecklat i sitt arbete med romsk inkludering bör spridas mer.
  • Verksamheten med så kallade brobyggare, alltså personer som har romsk språk- och kulturkompetens, bör utvecklas och spridas till fler kommuner och myndigheter.
  • Fortsatta åtgärder behövs för att öka jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor och pojkar.
  • Utveckling och produktion av lärverktyg på samtliga språkliga variationer av romani chib bör främjas.
  • De åtgärder som vidtagits inom ramen för strategin för romsk inkludering bör utvärderas under 2015.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-08 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:KU16 (pdf, 447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Minoritetsfrågor

Utlåtande 2014/15:KU9

Riksdagen har behandlat två rapporter från EU-kommissionen som handlar om dels förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten, dels subsidiaritet och proportionalitet i EU:s lagstiftningsarbete. Rapporterna gäller år 2013. I rapporterna framhåller kommissionen bland annat att alla institutioner som deltar i lagstiftningsarbetet aktivt har kontrollerat subsidiaritetsprincipen, inte minst de nationella parlamenten.

Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhöll i sin granskning att 24 procent av alla förslag som subsidiaritetsprövades i riksdagen under 2013 saknade subsidiaritetsmotiveringar. Det är en svaghet i unionens lagstiftningsarbete. Utskottet betonade även att det är viktigt att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan göras innan förhandlingar om förslagen inleds. Riksdagen lade rapporterna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-03-24 Debatt: 2015-04-08 Beslut: 2015-04-08

Utlåtande 2014/15:KU9 (pdf, 287 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m.

Betänkande 2014/15:KU8

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om allmänna helgdagar. Motionerna handlar om flaggdagar och flaggning, Sveriges nationalsång, minnet av Harry Nordlund samt offentliga belöningssystem.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2015-03-03 Debatt: 2015-03-11 Beslut: 2015-03-12

Betänkande 2014/15:KU8 (pdf, 243 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

Betänkande 2014/15:KU11

Riksdagen har behandlat Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2013-30 juni 2014. I samband med detta uppmanar riksdagen regeringen att utreda vad som kan göras för att möta utmaningar som uppstår när personer gör många och mycket omfattande framställningar om att få ta del av allmänna handlingar.

Flera andra frågor som tas upp i Justitieombudsmännens redogörelse är redan föremål för utredningar eller andra åtgärder. Riksdagen tog därför inte ytterligare initiativ gällande dessa utan lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-05 Beslut: 2015-03-11

Betänkande 2014/15:KU11 (pdf, 1660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2014/15:KU6

Riksdagen sa nej till olika motioner från allmänna motionstiden 2014 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas arvoden, utskottens utrikesresor, ledamöternas placering i kammaren, register över lobbyister som kontaktar riksdagens ledamöter, motioner, utskotten och EU-nämnden samt riksdagens krigsdelegation.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 2
Justering: 2015-01-22 Debatt: 2015-01-28 Beslut: 2015-01-28

Betänkande 2014/15:KU6 (pdf, 290 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer m.m.

Betänkande 2014/15:KU5

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2013. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 123 subsidiaritetsprövningar under 2013 och funnit att 14 EU-förslag strider mot principen. Riksdagen har skickat 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2013 utfärdades ett gult kort.

KU konstaterar att en majoritet av lagförslagen syftade till att stärka den inre marknaden, samt rörde områdena jordbruk, fiske, transportpolitik och miljöpolitik.

Utskottet konstaterar dessutom att 24 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2013 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. KU tycker att riksdagen i sin kommunikation med kommissionen bör betona vikten av att lagförslag ska motiveras utförligt.

Konstitutionsutskottet tycker det är bra att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagförslag antas.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2014-12-16 Debatt: 2015-01-21 Beslut: 2015-01-21

Betänkande 2014/15:KU5 (pdf, 6299 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen