Dokument & lagar (31 träffar)

Betänkande 2010/11:KU15

Riksdagsledamöter har en inkomstgaranti. Inkomstgarantin ger ledamöter som lämnat sitt riksdagsuppdrag rätt till en inkomst tills de etablerat sig på arbetsmarknaden eller skaffat sig andra inkomstkällor. Riksdagsstyrelsens vill ha en utvidgad jämkning av inkomstgarantin. En jämkning ska bland annat kunna ske när de som mottar inkomstgarantin redovisar inkomst från aktiv näringsverksamhet och den pensionsgrundande inkomsten minskat genom avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto och expansionsfond. Jämkning ska även kunna ske om den pensionsgrundande inkomsten minskat genom pensionssparavdrag eller som en konsekvens av underskott i en annan verksamhetsgren. Dessutom ska jämkning kunna ske om garantitagaren redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet och det ingår arbetsinkomster i den. I samtliga fall ska det krävas att jämkningen är skälig. Om avsättningar som minskat den pensionsgrundande inkomsten återförs till beskattning, påverkas den pensionsgrundande inkomsten. Då ska frågan om inkomstgaranti kunna prövas på nytt. Förslaget innebär att det införs en uppgiftsskyldighet för garantitagare till Riksdagens arvodesnämnd. Skatteverket ska också lämna uppgifter till nämnden. De nya reglerna om jämkning och uppgiftsskyldighet ska även gälla de garantitagare som tidigare varit Sveriges ledamöter i Europaparlamentet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-12-09 Debatt: 2010-12-15 Beslut: 2010-12-15

Betänkande 2010/11:KU15 (pdf, 77 kB)

Betänkande 2010/11:KU1

Riksdagen har beslutat om att lägga 300 miljoner kronor mindre på Regeringskansliet än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Detta innebär att Regeringskansliet får kosta drygt 6,2 miljarder kronor under 2011 i stället för drygt 6,5 miljarder (som regeringen föreslagit). Utgiftsområde 1 Rikets styrelse får med den beslutade ändringen totalt cirka 11,3 miljarder kronor i anslag för 2011. I utgiftsområdet ingår utöver Regeringskansliet bland annat länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, presstödet och hovet.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 8
Beredning: 2010-11-09 Justering: 2010-12-02 Debatt: 2010-12-09 Beslut: 2010-12-09

Betänkande 2010/11:KU1 (pdf, 553 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2010/11:KU9

Riksdagens myndigheter ska så långt möjligt följa samma bestämmelser som regeringens myndigheter. Därför har riksdagen nu beslutat om ett antal lagändringar för att samma krav på intern styrning och kontroll ska kunna ställas på riksdagens myndigheter som på myndigheterna under regeringen. Beslutet innebär bland annat att ledningens övergripande verksamhetsansvar ska framgå i myndigheternas instruktioner och att bestämmelser som rör Riksbanken samlas i riksbankslagen. Myndigheter som lyder under riksdagen är Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksbanken och Riksdagsförvaltningen. De två förstnämnda utgör en del av riksdagens kontrollmakt. Riksbanken är Sveriges centralbank och Riksdagsförvaltningen har till uppgift att underlätta riksdagens arbete. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-09 Justering: 2010-11-23 Debatt: 2010-12-01 Beslut: 2010-12-01

Betänkande 2010/11:KU9 (pdf, 891 kB) Webb-tv debatt om förslag: Intern styrning och kontroll för riksdagens myndigheter

Betänkande 2010/11:KU2

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen börja gälla den 1 januari 2011. Riksdagen fattade ett första beslut våren 2010. Riksdagen sa nu slutligt ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 4
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-18 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU2 (pdf, 1214 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksrevisionsreformen

Betänkande 2010/11:KU6

Alla myndigheter tar säkerhetskopior på den egna datoriserade informationen för att inte riskera att handlingar försvinner vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. Det är i dag oklart vilka regler som gäller för informationen på dessa säkerhetskopior. Om säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle då kunna begära ut information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som lagstiftaren ansett inte ska vara allmänna, skulle då ändå omfattas av offentlighetsprincipens rätt till insyn. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen för att klargöra att säkerhetskopior inte ska anses vara allmänna handlingar. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Samtidigt har riksdagen beslutat om en ny sekretessbestämmelse för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2004. Sekretessen ska gälla i högst 70 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU6 (pdf, 149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetskopiors rättsliga status (vilande grundlagsbeslut)

Betänkande 2010/11:KU5

Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. Under våren 2010 sa riksdagen därför ja till ett förslag om effektivare bekämpning av barnpornografibrott (2009/10:KU34) . Men några av förslagen krävde grundlagsändringar och antogs därför som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Riksdagens beslut innebär en ändring av de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska enligt förslaget inte tillämpas på pornografiska bilder av personer som inte passerat puberteten eller som är under 18 år. En ändring görs i brottsbalken för att bättre skydda barn som passerat puberteten och som förekommer i pornografiska bilder. För straffbar skildring av en fullt pubertetsutvecklad person under 18 år ska det inte längre krävas att åldern framgår av bilden och omständigheterna kring den. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU5 (pdf, 145 kB) Webb-tv debatt om förslag: Barnpornografibrottet (vilande grundlagsbeslut)

Betänkande 2010/11:KU3

Allt fler filmer distribueras och lagras med hjälp av digital teknik, till exempel via satellit eller bredband, istället för analogt. Riksdagen har därför beslutat att digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio ska också kunna förhandsgranskas på samma sätt som traditionell biograffilm. Enligt beslutet blir det också möjligt att ställa krav på att kabel-tv-sändningar utformas så att program blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, med hjälp av till exempel textning, teckenspråkstolkning eller syntolkning. Beslutet innebär också att det tydligt ska framgå i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. Samtidigt införs en straffbestämmelse för allvarligare överträdelser av förbudet mot repressalier. Andra ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen syftar till att förtydliga webbsändnings- och databasreglerna. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU3 (pdf, 1165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (vilande grundlagsbeslut)

Betänkande 2010/11:KU13

Riksdagen har gjort ändringar i grundlagarna. Därför ändras också hänvisningar till grundlagarna i ett antal andra lagar. Dessutom görs en del lagändringar till följd av Lissabonfördraget, eftersom benämningar på vissa av Europeiska unionens institutioner har ändrats. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU13 (pdf, 867 kB)

Utlåtande 2010/11:KU12

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. EU-kommissionen vill stärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten. Kommissionen har bland annat noterat att Sveriges riksdag deltar aktivt i den politiska dialogen, men endast när det gäller handlingar som inte är lagförslag. Konstitutionsutskottet påminner om att det enligt den svenska grundlagen i huvudsak är regeringen som företräder Sverige utåt. Utskottet ser positivt på kommissionens beslut att skicka nya lagförslag och samrådsdokument direkt till de nationella parlamenten. Det här kan bidra till en fördjupad debatt om EU-samarbetet inom medlemsländerna. Men den politiska dialogen mellan Sverige och EU sker via regeringen som i sin tur är ansvarig inför riksdagen, påpekar utskottet. Riksdagen har i uppgift att granska att de lagförslag som kommer från EU inte strider mot närhetsprincipen, den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det är endast i de här frågorna som riksdagen kommunicerar direkt med EU-kommissionen. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Utlåtande 2010/11:KU12 (pdf, 62 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten

Betänkande 2010/11:KU4

Riksdagen har beslutat om att modernisera regeringsformen. Beslutet omfattar även vissa ändringar i vallagen och kommunallagen samt följdändringar i annan lagstiftning. Regeringsformen görs enligt beslutet könsneutral och språket blir enklare. I urval innebär ändringarna i grundlagen också att: Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Statsministern stöd i riksdagen prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell läggning. Statens ansvar för att stödja de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv förtydligas. Ändringarna i vallagen innebär att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Bestämmelserna om personval ändras dessutom så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. Kommunallagen ändras för att bland annat ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Möjligheten att anordna folkomröstning med anledning av folkinitiativ ökar också. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU4 (pdf, 6247 kB) Webb-tv debatt om förslag: En reformerad grundlag (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Betänkande 2010/11:KU11

Genom EU:s Lissabonfördrag utökas antalet ledamöter i Europaparlamentet. Antalet ledamöter ska inte få överstiga 750 plus ordföranden. I dag har parlamentet högst 736 ledamöter. Men under fortsättningen av mandatperioden 2009-2014 har EU enats om att parlamentet temporärt får ha 754 ledamöter. För Sveriges del innebär det två ytterligare platser. EU har därför tagit fram tillfälliga övergångsregler som riksdagen nu sagt ja till. Valmyndigheten ska fördela mandat och utse nya ledamöter och ersättare om Sverige under en pågående valperiod får ytterligare platser i Europaparlamentet. Denna lagändring föreslås börja gälla den 1 december 2010, den tidpunkt då nya ledamöter i Europaparlamentet tidigast kan komma att utses. Rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet kommer att ligga till grund för vilka personer som ska utses till ledamöter och ersättare när de ytterligare mandaten tillsätts.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-09 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:KU11 (pdf, 245 kB) Webb-tv debatt om förslag: Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning
Paginering