Dokument & lagar (4 795 träffar)

Betänkande 2017/18:KU43

Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:KU43 (pdf, 353 kB) Webb-tv debatt om förslag: Journalistik i hela landet

Betänkande 2017/18:NU20

Konkurrensmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island ska få ökade möjligheter att samarbeta effektivt om konkurrensfrågor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett nytt avtal om nordiskt samarbete i konkurrensfrågor.

I dag får konkurrensmyndigheterna i flera av länderna bland annat byta information om pågående utredningar. Det nya avtalet innebär att de nu får befogenheter att skaffa information och göra inspektioner hos företag på uppdrag av en annan konkurrensmyndighet. Det kan underlätta utredningar som till exempel rör karteller där leverantörer har verksamhet i olika nordiska länder eller över landsgränserna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-06-05 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:NU20 (pdf, 283 kB)

Betänkande 2017/18:NU21

Regeringen föreslår ändringar i upphovsrättslagen som innebär att personer med syn- eller annan läsnedsättning får framställa tillgänglighetsanpassade böcker, exempelvis talböcker, utan att behöva få godkänt av den som har rättigheterna. Reglerna gäller också den som utför det här arbetet åt personen samt även bibliotek. Biblioteken har rätt att sprida det anpassade formatet av boken inom EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Syftet är att öka utbytet mellan länder samt öka tillgången till böcker i alternativt format. Upphovsmannen till verken ska dock ha rätt till ersättning i vissa fall. Förslaget har sin bakgrund i ett direktiv från EU om genomförandet av FN:s så kallade Marrakechfördrag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 11 oktober 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-06-05 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:NU21 (pdf, 1736 kB)

Betänkande 2017/18:KU28

Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker  riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
  • Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
  • Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
  • Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.

Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 5
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU28 (pdf, 418 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

Betänkande 2017/18:KU16

Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.

Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.

Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.

Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU16 (pdf, 14751 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade mediegrundlagar

Betänkande 2017/18:NU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av det samlade stödet för produktion av solel. Ett stöd är exempelvis investeringsstödet för solceller. Riksrevisionen konstaterar bland annat att de underlag riksdagen har fått för att kunna besluta om effektiva åtgärder saknar analyser. Bland annat saknas ett helhetsgrepp om förnybar elproduktion där solel jämförs med andra tekniker och där kostnader ställs mot varandra.

Regeringen bedömer att riktade stöd behövs för att gynna ny teknik. Risken är liten för att det riktade stödet till solel skulle ge långsiktiga negativa effekter eftersom det är tidsbegränsat. Däremot kommer regeringen att redovisa de långsiktiga statsfinansiella effekterna av stöden till solel och vilka motiv som finns för att ge teknikspecifika stöd.

Riksdagen betonar att Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa och ta ställning till olika förslag som rör energipolitiken. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:NU18 (pdf, 334 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Betänkande 2017/18:NU16

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om förutsättningar för industrin. Regeringen bör utforma politiken så att den ger grundläggande och nödvändiga förutsättningar för att svensk industri ska kunna växa och nå sin fulla potential.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:NU16 (pdf, 303 kB) Webb-tv debatt om förslag: En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri

Betänkande 2017/18:KU39

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2017 tillsattes 71 kommittéer och utgifterna för dem var drygt 500 miljoner kronor.

Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att det råder en jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är könsfördelningen inte jämn även om andelen män i den gruppen har ökat med tre procentenheter till 40 procent under 2017.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 7
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU39 (pdf, 457 kB)

Betänkande 2017/18:KU22

I juli börjar en ny förvaltningslag att gälla, i samband med det behöver ett flertal andra lagar med hänvisningar till den gamla lagen också ändras. Det görs bland annat ändringar i:

  • Föräldrabalken
  • Miljöbalken
  • Socialförsäkringsbalken
  • Fastighetsbildningslagen

Syftet med den nya förvaltningslagen är att enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas arbete ytterligare ska stärka rättssäkerheten för de enskilda medborgarna. Läs mer om lagen i riksdagsbeslutet.

Beslut: Kontakten med myndigheter ska bli enklare med ny förvaltningslag (KU2)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU22 (pdf, 9019 kB)

Betänkande 2017/18:KU21

Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2017. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av de tillkännagivanden, så kallade uppmaningar, som riksdagen riktar till regeringen.

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att själva redogörelsen har förbättrats för varje år. Det ser riksdagen positivt på.

KU tycker också att det är bra att regeringen vill redovisa vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivanden så tidigt som möjligt. Däremot vill KU framhålla att syftet med uttalandet i utskottets betänkande förra året inte var att tillkännagivandena skulle redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar sakfrågor som inte är direkt kopplade till tillkännagivandena.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2017.

Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU21 (pdf, 8222 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2017/18:KU41

Nämndmyndigheterna under riksdagen ska varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Redogörelserna för 2017 har nu granskats av riksdagen.

Alla verksamhetsredogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal samt övriga kostnader. De innehåller även uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och beslut som fattades under året.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU41 (pdf, 318 kB)

Betänkande 2017/18:KU42

Regeringen föreslår två nya lagar samt ändringar i vissa andra lagar som berör statsråd och statssekreterare. Bland annat blir det i vissa fall möjligt att besluta om en karens eller en ämnesrestriktion på upp till tolv månader för statssekreterare och statsråd som exempelvis börjar arbeta inom näringslivet. Ämnesrestriktion innebär att personen under en tid inte får arbeta med vissa frågor. Syftet är att undvika att känslig information används på ett sätt som kan innebära skada för staten eller att en enskild person får obefogade fördelar.

Regeringen föreslår bland annat också att en särskild nämnd ska inrättas för att pröva frågor om karens och ämnesrestriktion.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men med några justeringar när det gäller ändringar i riksdagsordningen. Justeringarna handlar bland annat om hur valet av ledamöter till prövningsnämnden ska gå till.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-14 Debatt: 2018-05-22 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:KU42 (pdf, 1818 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa villkor för statsråd och statssekreterare

Betänkande 2017/18:KU30

Kommuner och landsting ska få möjlighet att komma överens med andra kommuner eller landsting om att de ska utföra vissa uppgifter åt dem. Det kallas för avtalssamverkan.

I dag kan kommuner och landsting samarbeta genom att bland annat utse en gemensam nämnd. Men det kan vara en tidskrävande process med mycket administration. Ett syfte med regeringens förslag är att det ska bli enklare för kommunerna och landstingen att samarbeta.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-14 Debatt: 2018-05-22 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:KU30 (pdf, 1168 kB) Webb-tv debatt om förslag: En generell rätt till kommunal avtalssamverkan

Betänkande 2017/18:KU14

Regeringen har föreslagit att könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken, samt i bestämmelserna om olaga diskriminering i brottsbalken. På så sätt ska brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering även omfatta att hota, uttrycka missaktning eller diskriminera transpersoner. Det blir tydligare att det vid bedömningen av straff ska försvåra om ett motiv för ett brott har varit att kränka personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck.

Riksdagen sa ja till de ändringar i brottsbalken som bland annat innebär att

  • könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering
  • det blir tydligt att det vid bedömningen av straff ska försvåra om ett motiv för ett brott har varit att kränka personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck.

Dessa ändringar börjar gälla den 1 juli 2018.

Ändringarna som gäller hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen tas samordnat i ett annat ärende och delarna som gäller hets mot folkgrupp i brottsbalken skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna som gäller hets mot folkgrupp föreslås börja gälla den 1 januari 2019.

Riksdagen sa även nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:KU14 (pdf, 2336 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner

Betänkande 2017/18:NU13

Det blir inte längre möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att utvinna uran. Det blir inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets egenskaper som kärnbränsle.

Uran kommer inte heller längre att klassas som ett så kallat koncessionsmineral enligt minerallagen. Det betyder att det inte längre kommer att gå att bevilja undersökningstillstånd eller tillstånd att bearbeta uran, så kallad bearbetningskoncession.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:NU13 (pdf, 609 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbud mot utvinning av uran

Betänkande 2017/18:KU26

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om några ändringar i riksdagsordningen. Bland annat innebär förslaget att om det bara finns en nominerad kandidat i valet av talman så kan valet ske med så kallad acklamation. Acklamation innebär att ledamöter i kammaren svarar ja eller nej med utrop eller att det bara frågas om någon är emot förslaget. Reglerna ändras också när det gäller andra talares möjlighet att anmäla sig till interpellationsdebatterna. Utöver det tydliggör förslaget att det inte ska utses ersättare för de ledamöter som sitter i Riksdagens arvodesnämnd. Riksdagens arvodesnämnd bestämmer hur höga riksdagsledamöternas månadsarvoden ska vara. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:KU26 (pdf, 903 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några ändringar i riksdagsordningen

Betänkande 2017/18:NU14

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om förstärkt följerätt. Bland annat ändras bestämmelserna om redovisningsskyldighet för att möjliggöra bättre kontroll av vilka ersättningsgrundande försäljningar som har skett. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ersättningssystemet för privatkopiering ska ses över. Riksdagen anser att den tekniska utvecklingen har ändrat förutsättningarna för det nuvarande ersättningssystemet och att det är osäkert och otydligt. Regeringen bör därför tillsätta en utredning, där möjligheten att införa ett system där staten har ansvaret ska övervägas.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2017, med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:NU14 (pdf, 698 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt följerätt

Betänkande 2017/18:NU15

Det svenska regelverket anpassas till EU:s nya energimärkningsförordning. Anpassningen sker genom att svenska bestämmelser som reglerar samma sak som EU-förordningen slutar att gälla och två nya lagar med de kompletterande bestämmelser som krävs i Sverige införs.

Syftet med energimärkning är att göra det möjligt för slutanvändare av energirelaterade produkter att välja de mest effektiva produkterna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2018-04-26 Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:NU15 (pdf, 768 kB)

Betänkande 2017/18:KU45

Samma typ av sekretess som gäller när en person rapporterar in flygrelaterade händelser och avvikelser till vissa myndigheter ska gälla även hos Sjöfartsverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Om till exempel en pilot eller en flygledare vet med sig att hen inte följt regelboken till punkt och pricka så kan hen rapportera in det och det omfattas då av sekretess. Det vill säga att det inte går att ta reda på vem som rapporterat in händelsen. Det gäller hos Luftfartsverket och vissa andra myndigheter men inte hos Sjöfartsverket. Men nu ska alltså samma typ av sekretess gälla även hos Sjöfartsverket.

Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-24 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:KU45 (pdf, 372 kB)

Betänkande 2017/18:KU34

Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.

Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 22
Justering: 2018-04-24 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:KU34 (pdf, 1163 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fri- och rättigheter, m.m.