Dokument & lagar (5 931 träffar)

Betänkande 2018/19:SoU17

Enligt EU:s tobaksproduktdirektiv ska styckförpackningar med tobaksvaror märkas med en unik identitetsmärkning och transporten av tobaksvarorna ska registreras för att kunna spåras i hela unionen. Eftersom bestämmelserna har kompletterats med fler detaljer om spårbarhet föreslår regeringen att den svenska lagen om tobak och liknande produkter kompletteras.

Regeringen bedömer att Folkhälsomyndigheten bör få möjlighet att lämna över sin uppgift som id-utfärdare till en enskild aktör. Detta eftersom uppgiften att vara id-utfärdare kräver teknisk kompetens och resurser som Folkhälsomyndigheten inte har. Regeringens förslag är därför att den myndighet som regeringen bestämmer ska få överlämna uppgiften att vara id-utfärdare till en enskild aktör. Vidare ska regeringen kunna ge föreskrifter om de avgifter som id-utfärdaren får ta ut för de unika identitetsmärkningarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:SoU17 (pdf, 437 kB)

Utlåtande 2018/19:NU10

Alla EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge är med i EU:s inre marknad. Inom den ska det vara fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras. Kommissionen konstaterar att betydande resultat har uppnåtts på den inre marknaden, men att den kräver och kommer att fortsätta kräva ansträngningar för att kunna upprätthållas och förbättras. Den behöver också anpassas till ny utveckling och nya utmaningar.

Riksdagens näringsutskott har granskat kommissionens meddelande och gett ett utlåtande. Utskottet framhåller bland annat att målsättningen för en väl fungerande inre marknad måste vara att olika typer av hinder avvecklas, att nya hinder inte skapas och att den inre marknadens potential utnyttjas fullt ut. Andra frågor som utskottet lyfter fram är betydelsen av att effektivisera marknaden för tjänster och att man fortsätter anpassningen av den inre marknaden till den digitala ekonomin. Näringsutskottet anser även att det är viktigt att en omställning till en klimatneutral ekonomi inte sker för sent eller görs i otillräcklig omfattning. Det skulle riskera att påverka konkurrenskraften negativt.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Utlåtande 2018/19:NU10 (pdf, 493 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

Utlåtande 2018/19:KU23

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat rapporter från EU-kommissionen om subsidiaritet, proportionalitet och förbindelserna med de nationella parlamenten samt Europaparlamentets rapport om förbindelserna med de nationella parlamenten.

KU betonar vikten av att de nationella parlamenten använder sin rätt att pröva förslag från EU-kommissionen utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Sammanlagt har riksdagen prövat 876 förslag och lämnat 74 invändningar i så kallade motiverade yttranden. Det betyder att riksdagen haft invändningar mot 8 procent av alla förslag. KU anser att det skulle vara en förbättring om perioden över jul och nyår inte räknades in i åttaveckorsfristen för att lämna invändningar mot förslag. En förlängning av tidsfristen från åtta till tolv veckor bör övervägas.

KU anser också att det är viktigt med samarbete mellan de nationella parlamenten. Det finns enligt KU skäl att fundera på hur de nationella parlamenten ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för ett så kallat gult kort förbättras. Om ett förslag får gult kort måste EU-kommissionen ompröva det.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Utlåtande 2018/19:KU23 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av rapporter och meddelande om subsidiaritet och proportionalitet m.m.

Betänkande 2018/19:KU15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.

Drygt hälften av Sveriges utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) har migrationsverksamhet som handlägger ansökningar om visering och uppehållstillstånd i Sverige. Riksrevisionen konstaterar dels att det finns en risk att myndigheterna utsätts för påtryckningar, dels att antalet anmälningar om oegentligheter vid myndigheterna ökade kontinuerligt mellan 2014 och 2017. Enligt Riksrevisionen är ansvarsfördelningen ibland otydlig mellan de aktörer som har ansvar för utlandsmyndigheterna. Det saknas också tillräckliga krav på intern styrning.

Regeringen delar överlag Riksrevisionens iakttagelser och UD (Utrikesdepartementet) har initierat ett arbete för att säkerställa att skyddet mot oegentligheter omedelbart stärks. UD har även vidtagit flera åtgärder före granskningen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:KU15 (pdf, 2785 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna

Betänkande 2018/19:SoU7

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att överväga om det går att tidigarelägga datumen för när lagen om en nationell läkemedelslista ska börja gälla. Riksdagen bedömer att läkemedelslistan kommer att förbättra patientsäkerheten och arbetet med att förskriva läkemedel. Därför är det viktigt att det inte dröjer längre än nödvändigt att införa en sådan lista. Riksdagens tillkännagivande lämnades när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag om apoteks- och läkemedelsfrågor. Detta eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om gemensamma läkemedelsrekommendationer, utveckling av apotekens tjänster, returrätt, läkemedel till unga, läkemedel till äldre och generisk förskrivning.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 15
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:SoU7 (pdf, 694 kB) Webb-tv debatt om förslag: Apoteks- och läkemedelsfrågor

Betänkande 2018/19:NU4

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i de statliga företagen under 2017 och fram till maj 2018. Bland annat redogör regeringen för hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2017.

Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen och understryker vikten av att det arbetet fortsätter. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner om statliga företag från allmänna motionstiden 2018/19. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 9
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:NU4 (pdf, 783 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statliga företag

Betänkande 2018/19:KU19

Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner om trossamfund och frågor som rör begravningar. Riksdagen har tidigare år sagt nej liknande förslag och tycker inte heller nu att det finns ett behov av att ändra i befintliga lagar och regler. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, kyrkoavgiften och begravningsavgiften.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU19 (pdf, 374 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trossamfund och begravningsfrågor

Betänkande 2018/19:KU18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om allmänna helgdagar. Det som föreslogs i motionerna var bland annat införandet av nya eller förändring av befintliga helgdagar, förändrade regler om flaggning, regler om nationalsången och en minnesdag tillägnad kommunismens offer. Andra förslag är att det inrättas riksdagens hedersmedaljer och ökad användning av nationella symboler.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU18 (pdf, 404 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

Betänkande 2018/19:KU16

En ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter införs och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. Lagen införs eftersom en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya säkerhetsskyddslagen innehåller regler som innebär att den nuvarande lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter behöver ändras och anpassas. Det är främst fråga om att föra in begrepp som är centrala för säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet med den nya säkerhetsskyddslagstiftningen är att stärka säkerhetsskyddet.

Med några ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Den nya lagen och en följdändring i säkerhetsskyddslagen börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU16 (pdf, 1240 kB)

Betänkande 2018/19:NU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om så kallad geoblockering. Geoblockering uppstår bland annat när företagare blockerar eller begränsar åtkomsten till sin näthandel för kunder från andra länder inom EU.

Syftet med EU-reglerna är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förhindra diskriminering som grundar sig på kunders nationalitet vid handel på nätet och i fysiska butiker.

Företagare som bryter mot de nya bestämmelserna ska betala en så kallad sanktionsavgift. Regeringen ska enligt den nya lagen utse en eller flera myndigheter som ska kontrollera att de nya reglerna följs.

Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-07 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:NU6 (pdf, 513 kB)

Betänkande 2018/19:SoU16

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, justeras. Lagändringarna innebär bland annat att några tidigare felaktiga hänvisningar i lagtexten korrigeras. Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla 15 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-05 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:SoU16 (pdf, 310 kB)

Betänkande 2018/19:KU14

Riksdagens styrning av Riksrevisionen förstärks. Riksrevisionens parlamentariska råd byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen och får ett utökat ansvar. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, men har inte befogenhet att fatta beslut. Sådana beslut fattas av konstitutionsutskottet och finansutskottet. Konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i verksamheten. Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad revisor tills en ordinarie väljs.

Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag till lagändringar i stort, med undantag för tre delförslag. De föreslagna ändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-01-24 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:KU14 (pdf, 4111 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av Riksrevisionen - vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m.

Betänkande 2018/19:KU13

Regeringen har lämnat en skrivelse om minoritetspolitiken till riksdagen. Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjlighet till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I skrivelsen redogör regeringen för nuläget inom minoritetspolitikens tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.

Regeringen bedömer att arbete återstår för att de nationella minoriteternas rättigheter ska kunna säkerställas. Ett långsiktigt arbete för de nationella minoriteternas språk och kultur krävs, bland annat genom ett handlingsprogram för bevarande av språken. Kopplingen mellan hälso- och sjukvården och minoritetspolitiken beskrivs också samt behovet av kunskap om de nationella minoriteternas hälsosituation. Regeringen gör bedömningen att ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning är nödvändigt för att komma tillrätta med bristen på utbildad personal.

Slutligen bedömer regeringen att kunskapen om och synligheten för de nationella minoriteterna behöver öka i samhället.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse och betonar vikten av det beslutade målet för minoritetspolitiken. Riksdagen vill också framhålla betydelsen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen välkomnar redogörelsen och det viktiga arbete som görs.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-01-17 Debatt: 2019-01-23 Beslut: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU13 (pdf, 321 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nystart för en stärkt minoritetspolitik

Betänkande 2018/19:KU11

Justitieombudsmannen (JO) har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2017 - 30 juni 2018. JO granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 8 979 nya ärenden hos JO. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med året innan. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör polis, socialtjänst, socialförsäkring samt miljö- och hälsoskydd. För att klara av den ökande mängden ärenden under de senaste åren har JO utvecklat sina rutiner och arbetssätt. Som exempel utreder inte JO inte alltid ärenden individuellt i de fall där många klagomål riktas mot samma förhållande hos en myndighet. I stället utreds de aktuella förhållandena på ett mer övergripande plan i ett enda ärende.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-01-17 Debatt: 2019-01-23 Beslut: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU11 (pdf, 543 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2018/19:KU5

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2017. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om ett förslag till åtgärd bör vidtas på EU-nivå eller av medlemsländerna själva.

Riksdagen gjorde 90 subsidiaritetsprövningar under 2017. Det var en minskning jämfört med 2016 då 101 förslag granskades. Riksdagen lämnade 3 motiverade yttranden till EU:s institutioner 2017. Det var en kraftig minskning jämfört med 2016 då 13 motiverade yttranden lämnades. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Under 2017 fick inte något förslag tillräckligt många invändningar från EU-ländernas nationella parlament för att få ett så kallat gult kort. Att ett förslag får gult kort innebär att EU-kommissionen måste ompröva det. KU anser att det finns anledning att fundera på hur de nationella parlamenten i EU-länderna ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för gult förbättras.

De nationella parlamentens planering av subsidiaritetsprövningarna skulle enligt KU underlättas om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och pålitlig information om planeringen av ärenden.


Justering: 2019-01-17 Debatt: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU5 (pdf, 9757 kB)

Betänkande 2018/19:SoU1

Ungefär 81,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, knappt 27,8 miljarder kronor. Knappt 24,8 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning, drygt 8,9 miljarder går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och knappt 6,8 miljarder går till tandvårdsförmåner. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
  • Regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att den så kallade fritidspengen återinförs.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny cancerstrategi, i enlighet med ett tidigare tillkännagivande som riksdagen gjorde år 2018.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-20 Beslut: 2018-12-20

Betänkande 2018/19:SoU1 (pdf, 848 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2018/19:NU3

Cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet energi. Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. 535 miljoner kronor går till satsningar på energiteknik och drygt 317 miljoner kronor går till Statens energimyndighet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-14 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:NU3 (pdf, 578 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

Betänkande 2018/19:NU1

Drygt 7,4 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, drygt 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. Drygt 900 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och drygt 750 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-12-14 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:NU1 (pdf, 672 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2018/19:NU2

3,5 miljarder ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, drygt 1,6 miljarder kronor. Drygt 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och ca 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-12 Debatt: 2018-12-14 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:NU2 (pdf, 490 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Betänkande 2018/19:KU17

Lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen ändras. Ändringarna innebär att en brist i en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen åtgärdas.

Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:KU17 (pdf, 303 kB)