Dokument & lagar (955 träffar)

Betänkande 2018/19:SfU4

Drygt 12,1 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet migration. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Riksdagen sa nu ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 5,5 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande. Migrationsverket får drygt 4,3 miljarder kronor. Knappt 700 miljoner kronor går till domstolsprövning i utlänningsmål. Förslaget innebär att anslagen till Migrationsverket, för domstolsprövning i utlänningsmål och till rättsliga biträden vid domstolsprövningar minskas. För övriga delar inom utgiftsområdet sa riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-15 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:SfU4 (pdf, 542 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2018/19:SfU12

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om riksrevisionens granskning av regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning. Då nya beviljanden av de förmånerna är på väldigt låga nivåer anser regeringen att regelverket bör ses över.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att införa en lagreglerad tidsgräns för prövning av sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att det inte behövs då Försäkringskassan idag genomför så kallade särskilda utredningar i högre utsträckning än tidigare. Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta en ny process för beslut om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att ett sådant uppdrag är en fråga för myndighetens interna styrning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SfU12 (pdf, 340 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning

Betänkande 2018/19:SfU10

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ändra reglerna om förvar och uppsikt av utländska personer. Detta i huvudsak eftersom förslaget baserar sig på en sju år gammal utredning och såväl migrationen till Sverige som migrationspolitiken har förändrats sedan dess.

Regeringens syfte med förslaget är att reglerna ska bli tydligare och mer rättssäkra. Exempelvis genom att en domstol alltid ska pröva om en utländsk person ska få hållas i förvar längre än två veckor. Det ska också bli tydligare vilken myndighet som i olika situationer ska besluta om att ta eller hålla kvar personen i förvar eller besluta att personen ska ställas under uppsikt.

Enligt riksdagen är det också nödvändigt att ta ett helhetsgrepp om regelverket, till skillnad mot förslaget som bara tar sikte på vissa delar av reglerna. Risken är annars stor att den nya lagstiftningen inte kommer att fungera fullt ut.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-20 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SfU10 (pdf, 3315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Moderna och rättssäkra regler för att hålla utlänningar i förvar

Betänkande 2018/19:SfU11

En förälders sambo ska kunna få föräldrapenning och vara föräldraledig, utan krav på tidigare äktenskap eller gemensamma barn med föräldern. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En förälder kan i dag överlåta dagar med föräldrapenning, alltså pengar som en försäkrad person kan få för att vara hemma med barn istället för att exempelvis arbeta eller studera, till en sambo. Detta förutsatt att föräldern och sambon antingen har eller har haft barn tillsammans eller att de har varit gifta. Regeringens förslag innebär att kravet på tidigare äktenskap eller gemensamma barn tas bort i föräldraförsäkringen och att en förälders sambo därmed likställs med en förälder. Även rätten till föräldraledighet från arbetet föreslås anpassas på motsvarande sätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 med vissa övergångsbestämmelser.

Regeringen föreslår också att 90 dagar ska reserveras för vardera föräldern när det gäller föräldrapenning på grundnivå, vilken till exempel betalas ut till föräldrar som saknar eller har låg inkomst. I dag gäller den reserverade tiden endast föräldrapenning på sjukpenningnivå, vilket är den högsta nivån av föräldrapenning. Riksdagen anser att föräldraförsäkringen ska ge utrymme för familjens fria val och tid tillsammans samt vara flexibel och tycker att regeringens förslag går i motsatt riktning. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag och ja till förslag i tre motioner.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:SfU11 (pdf, 625 kB) Webb-tv debatt om förslag: Föräldrapenning för fler familjekonstellationer och reserverad grundnivå

Betänkande 2018/19:SfU9

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om återkrav av bostadsbidrag. Regeringens skrivelse handlar om en rapport som Riksrevisionen har lämnat, där det konstateras att det finns problem med det sätt på vilket bostadsbidraget handläggs. I dag blir ungefär en tredjedel av alla som fått bostadsbidrag återbetalningsskyldiga.

Riksrevisionen menar att det är svårt att komma tillrätta med det här problemet med de nuvarande reglerna för bostadsbidrag

Regeringen tycker att det finns skäl att se över reglerna för bostadsbidrag och meddelar i skrivelsen att en översyn av regelverket pågår för att bland annat minska risken för skuldsättning och krav på återbetalning.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:SfU9 (pdf, 288 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om återkrav av bostadsbidrag

Betänkande 2018/19:SfU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer bosatta inom Europeiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz även i fortsättningen ska kunna få garantipension.

Garantipension är en del av det allmänna pensionssystemet och ger en grundtrygghet för den som saknar eller har låg inkomstgrundad pension. En dom i EU-domstolen har slagit fast att det saknas lagligt stöd för att fortsätta betala ut garantipension vid bosättning i EES eller Schweiz. Det innebär att personer som är bosatta i dessa länder riskerar att bli utan garantipension.

Regeringens förslag innebär att det ska vara möjligt att fortsätta betala ut garantipension fram till dess att en utredning är klar och eventuella lagförslag har börjat gälla. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2018 vilket är tidigare än regeringen föreslagit.

 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:SfU8 (pdf, 647 kB)

Betänkande 2018/19:SfU7

Även den förälder som inte är gravid ska få rätt till föräldrapenning för att följa med till mödravården. En förälder ska också alltid få föräldrapenning för att delta vid sitt barns inskolning, även om föräldern inte har barnet i sin vård.

Dessutom förenklas reglerna kring tillfällig föräldrapenning, barnbidrag och bostadsbidrag. Till exempel ska tillfällig föräldrapenning kunna ges till en förälder som deltar i en kurs för att lära sig vårda barnet och anmälningskravet för tillfällig föräldrapenning slopas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:SfU7 (pdf, 1327 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik

Betänkande 2018/19:SfU6

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om en granskning som Riksrevisionen gjort. Revisionen har granskat Försäkringskassans handläggning av föräldrapenningsärenden för egenföretagare.

Enligt Riksrevisionen är det fortfarande svårt för dem med enskild firma att förutsäga hur mycket de kommer få i ersättning. Kvinnor har svårare att förutsäga ersättningen än vad män har. Användningen av föräldrapenningen är lägre bland egenföretagare än anställda och skillnaden är extra stor bland män.

Revisionen anser därför att Försäkringskassan bör utveckla sitt informationsarbete och göra en kvalitetsuppföljning av hur myndigheten arbetar med dessa frågor.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och framhåller också att tydlighet och förutsägbarhet är viktiga aspekter när föräldrar planerar och fördelar föräldraledigheten.

Riksdagen håller med regeringen och betonar också att det är viktigt av att fortsatt följa Försäkringskassans arbete med kvalitetsuppföljning och information till företagare. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:SfU6 (pdf, 279 kB)

Betänkande 2018/19:SfU5

Utlänningsdatalagen ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Utlänningsdatalagen innehåller bestämmelser för hur Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna ska behandla automatiserade personuppgifter när det exempelvis gäller känsliga personuppgifter och om vilka personuppgifter som omfattas av sökförbud.

Ändringarna innebär att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen. Det ska bland annat också bli tydligare i lagen vilka kategorier av personuppgifter som omfattas av sökförbudet, till exempel uppgifter om en persons sexuella läggning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:SfU5 (pdf, 1177 kB)

Betänkande 2017/18:SfU31

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/2019. Det gäller propositionen 2017/18:254 Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning och skrivelsen 2017/18:256 Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialförsäkringsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:SfU31 (pdf, 260 kB)

Betänkande 2017/18:SfU23

Det införs två nya förmåner i socialförsäkringen, det är omvårdnadsbidrag till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning samt merkostnadsersättning till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Merkostnadsersättningen ersätter kostnader som beror på funktionsnedsättningen. När det gäller barn som har funktionsnedsättning betalas ersättningen ut till föräldrarna. De nuvarande förmånerna vårdbidrag och handikappersättning avskaffas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort. Riksdagen beslutade samtidigt om en ändring i regeringens förslag på så sätt att blinda och gravt hörselskadade alltid ska ha rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:SfU23 (pdf, 3962 kB) Webb-tv debatt om förslag: Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning

Betänkande 2017/18:SfU30

Premiepensionssystemet ska göras tryggare och mer hållbart. Pensionsmyndighetens uppdrag görs tydligare. Myndighetens avtal med fondförvaltare, så kallade fondavtal, ska framöver innehålla vissa minimivillkor och fondförvaltare ska ansöka om att få ingå fondavtal med myndigheten. Fondförvaltare måste uppfylla vissa krav för att få ingå fondavtal. Beslut av Pensionsmyndigheten att avslå en ansökan om fondavtal ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Vidare införs ett krav på att pensionssparare själva skriver under vid fondbyte. Marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon kommer att förbjudas.

Förslagen om undertecknande och förbud mot marknadsföring och försäljning via telefon börjar gälla den 1 juli 2018, övriga förslag den 1 november 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU30 (pdf, 2235 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem

Betänkande 2017/18:SfU29

Riksdagen sa ja till att reglerna för underhållsstöd ändras. Det innebär att underhållsstödet höjs och att det införs en ny åldersindelning.

Underhållsstöd ska lämnas med 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 11 år, med 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den månad då barnet har fyllt 11 år och med 2 073 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år.

I dag tar Försäkringskassan självmant upp frågan om högre underhållsstöd när ett barn som har rätt till underhållsstöd har fyllt 15 år. Detsamma ska nu gälla när ett barn har fyllt 11 år.

Höjningen av underhållsstödet för barn som är 15 år eller äldre börjar gälla den 1 augusti 2018 och används första gången för underhållsstöd som gäller september 2018. Höjningen av underhållsstödet för barn som är 11-14 år börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången för underhållsstöd och betalningsskyldighet som gäller februari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU29 (pdf, 549 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny åldersdifferentiering inom underhållsstödet

Betänkande 2017/18:SfU26

Polismyndigheten får större möjlighet att göra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Arbetsplatsinspektionerna ska begränsas till branscher där Polismyndigheten har bedömt att det finns en särskild risk för sådana anställningar. Avgiften som en arbetsgivare kan bli skyldig att betala om denne har en anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska också höjas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och samtidigt nej till de två motioner som har lagts med anledning av förslaget. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU26 (pdf, 684 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökade möjligheter till arbetsplatsinspektioner

Betänkande 2017/18:SfU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar. Denna typ av utredningar görs när Försäkringskassan behöver en mer fördjupad beskrivning av en försäkrads funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Detta för att kunna bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

Syftet med lagen är att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och att stärka de försäkrades integritet och säkerhet. Enligt dagens regler får landstingen välja om de vill göra de försäkringsmedicinska utredningarna själva eller om de vill upphandla tjänsten. Enligt den nya lagen får landstingen också sluta avtal med ett annat landsting att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. I lagen anges bland annat att försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos vårdgivaren samt att ett landsting har rätt till ersättning från staten för kostnader för utförda utredningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU22 (pdf, 1490 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lag om försäkringsmedicinska utredningar

Betänkande 2017/18:SfU27

Reglerna för den retroaktiva period ett barn kan ansöka om ekonomiskt stöd om barnets förälder eller föräldrar gått bort ändras. I dag betalas stödet ut retroaktivt för en period upp till två år efter att ansökan lämnades in. Nu ändras den perioden till sex månader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett barn har rätt till ekonomiskt stöd om barnets ena förälder eller båda föräldrar har avlidit, eller tros vara avlidna. Det här efterlevandestödet finns för att hjälpa barnet att ha en rimlig levnadsstandard och lämnas vanligtvis från och med den månad då föräldern eller föräldrarna avlidit. I vissa fall kan ett barn behöva ansöka om att få ekonomiskt stöd och det är de fallen som ändringen gäller.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2018 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att komma med ett förslag om skärpta regler för efterlevandestödet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:SfU27 (pdf, 363 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Betänkande 2017/18:SfU25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat att även personer som studerar på eftergymnasial nivå utan studiemedel ska få rätt till skydd för sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det gäller också dem som går i grundskola eller gymnasium, då från det andra kalenderhalvåret det år som personen fyller 20 år.

För den som startar upp ett aktiebolag så ska SGI beräknas på samma sätt som när en person startar upp en enskild firma. Tiden för hur länge bolaget räknas vara under uppbyggnad förlängs också från 24 till 36 månader.

Lagändringarna för företagares SGI börjar gälla 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:SfU25 (pdf, 819 kB)

Betänkande 2017/18:SfU24

Karensdagen ersätts med ett så kallat karensavdrag. Tanken med ändringen är att ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ska bli mer rättvist. Karensavdraget är 20 procent av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning.

För den med arbetstidsberäknad sjukpenning utgör karensavdraget 20 % av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning. Detta har betydelse för den som exempelvis jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk. Förslaget gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och sa samtidigt nej till en motion som lagts med anledning av regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:SfU24 (pdf, 2208 kB) Webb-tv debatt om förslag: Karensavdrag – en mer rättvis självrisk

Betänkande 2017/18:SfU28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp en rapport från Riksrevisionen om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut.

Riksrevisionen anser att konsekvensanalyserna oftast inte uppfyller de krav som finns på att vara dynamiska, långsiktiga och heltäckande samt att endast enstaka analyser uppfyller kraven på ändamålsenlighet. Sammanfattningsvis anser Riksrevisionen att konsekvensanalyserna bör vidareutvecklas. Riksrevisionen lämnar rekommendationer till Regeringskansliet att se till att analyserna tas fram enligt förordning och stöddokument, utveckla kvaliteten i analyserna och överväga att utveckla stödet till utredningarbetet. Regeringen anser att arbetet med konsekvensanalyser har förbättrats de senaste åren, men delar Riksrevisionens bedömning att kvaliteten på analyserna inför migrationspolitiska beslut bör höjas ytterligare.

Riksdagen håller med regeringen i bedömningen av de slutsatser som Riksrevisionen drar i sin rapport. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-04-24 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:SfU28 (pdf, 295 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut

Betänkande 2017/18:SfU21

Personer från länder som inte är medlemmar i EU eller EES som har blivit erbjudna anställning som säsongsarbetare i Sverige ska kunna få ett så kallat tillstånd för säsongsarbete. Ett sådant tillstånd ska en person kunna få för som längst sex månader under en tolvmånadersperiod. Den som har haft ett tillstånd för säsongsarbete och som har fått tillståndet återkallat på grund av brister hos arbetsgivaren ska ha rätt till ersättning från arbetsgivaren.

Regeringens förslag innebär att Sverige genomför det så kallade säsongsanställningsdirektivet. Det är en EU-lag som reglerar villkoren för säsongsanställning för medborgare från ett land som inte är medlem i EU eller EES.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:SfU21 (pdf, 1714 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av säsongsanställningsdirektivet