Dokument & lagar (62 259 träffar)

Betänkande 2018/19:JuU6

Regeringen föreslår ändringar i lagen om skiljeförfarande. Skiljeförfarande är en form av privat rättskipning för tvister där parterna kan förlikas, alltså komma överens med varandra, och syftar till att snabbt avgöra tvister utan insyn utifrån.

Syftet med ändringarna är att modernisera lagen så att skiljeförfarande även fortsättningsvis ska vara en effektiv och rättssäker form av tvistlösning. Moderniseringen syftar även till att lagen ska vara lättillgänglig, även för utländska tillämpare, och till att attrahera internationella skiljeförfaranden till Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:JuU6 (pdf, 2388 kB)

Betänkande 2018/19:KU9

Sametingslagen och bestämmelserna om val till sametinget ska ändras. Det innebär bland annat vissa förändringar i sametingets organisation och att säkerhetskontroller ska få genomföras vid möten i Sametinget. Det ska inte längre vara nödvändigt med svenskt medborgarskap för att kunna bli valbar till sametinget.

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:KU9 (pdf, 1397 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet

Betänkande 2018/19:JuU7

Möjligheten att kombinera ordningsböter med förverkande och andra liknande åtgärder återinförs. Lagändringen innebär att den ordning som gällde före den 1 juli 2018 återställs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:JuU7 (pdf, 408 kB)

Betänkande 2018/19:FiU28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om värdepapperisering.

Värdepapperisering sker när ett kreditinstitut eller ett bolag omvandlar en uppsättning lån eller fodringar till värdepapper som kan säljas vidare till exempelvis investerare. Kompletteringen som nu görs innebär bland annat att Finansinspektionen blir ansvarig myndighet för ramverket och att inspektionen får ta ut avgifter för att pröva olika ansökningar med koppling till värdepapperisering. Kompletteringarna krävs för att de tvingande EU-reglerna ska kunna börja gälla i Sverige den 1 januari 2019.

De tvingande EU-reglerna syftar till att skapa ett EU-övergripande ramverk för värdepapperisering. Under finanskrisen utgjorde brister på värdepapperinseringsmarknaden ett betydande hot mot det finansiella systemet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya bestämmelser i försäkringsrörelselagen som berör så kallade volalitetsjusteringar. Volalitetsjusteringar syftar till att motverka att företag gör investeringar som späder på en lågkonjunktur eller förstärker en högkonjunktur på ett sätt som blir problematiskt för det finansiella systemet.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU28 (pdf, 550 kB)

Betänkande 2018/19:SoU5

Idag krävs det minst 18 månaders praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, efter läkarexamen för att få en läkarlegitimation. Regeringen föreslår att detta krav tas bort. Förslaget har samband med ett förslag om en ändrad läkarutbildning som just nu bereds av regeringen. Förslaget om ändrad läkarutbildning innebär att utbildningen förlängs med en termin och att läkarlegitimationen ges direkt efter avslutad utbildning. Därefter ska ges möjlighet till en bastjänstgöring om cirka ett år, som en introduktion till den nu gällande specialiseringstjänstgöringen. För att möjliggöra förslaget om ändrad läkarutbildning måste först kravet på allmäntjänstgöring tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ta bort kravet på allmäntjänstgöring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att det utbildningssamarbete Sverige har i dag med Åland när det gäller allmäntjänstgöringen ska fortsätta när det gäller bastjänstgöringen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-22 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SoU5 (pdf, 1011 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bastjänstgöring för läkare

Betänkande 2018/19:SfU9

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om återkrav av bostadsbidrag. Regeringens skrivelse handlar om en rapport som Riksrevisionen har lämnat, där det konstateras att det finns problem med det sätt på vilket bostadsbidraget handläggs. I dag blir ungefär en tredjedel av alla som fått bostadsbidrag återbetalningsskyldiga.

Riksrevisionen menar att det är svårt att komma tillrätta med det här problemet med de nuvarande reglerna för bostadsbidrag

Regeringen tycker att det finns skäl att se över reglerna för bostadsbidrag och meddelar i skrivelsen att en översyn av regelverket pågår för att bland annat minska risken för skuldsättning och krav på återbetalning.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:SfU9 (pdf, 288 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om återkrav av bostadsbidrag

Betänkande 2018/19:CU4

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna kring utländska barnäktenskap.  Idag kan utländska barnäktenskap erkännas i Sverige om ingen av parterna hade anknytning hit när äktenskapet ingicks. De nya reglerna innebär ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap, oavsett vilken anknytning till Sverige som personerna hade när äktenskapet ingicks eller hur gamla de är när frågan prövas av en myndighet. Om minst en av personerna fortfarande är ett barn vid prövningen ska det aldrig gå att göra undantag från förbudet.

Riksdagen håller med regeringen om att barnäktenskap är en skadlig sedvänja och anser att det är av stor vikt att alla som befinner sig i Sverige har samma rättsliga skydd mot sådana äktenskap.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

 

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:CU4 (pdf, 593 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap

Betänkande 2018/19:SkU4

De så kallade CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) ska anpassas för att leva upp till kraven i EU:s direktiv, alltså bindande EU-regler, mot skatteundandraganden. CFC-reglerna möjliggör en löpande beskattning av svenska delägare i utländska bolag för deras utländska lågbeskattade inkomster. CFC-reglerna är en central del i organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings, OECD:s, projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. För att implementera och samordna OECD:s rekommendationer har EU-kommissionen antagit ett direktiv mot skatteundandraganden.

Riksdagen har gjort bedömningen att det är nödvändigt att ändra lagstiftningen för att de svenska reglerna ska leva upp till kraven i EU:s direktiv och sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:SkU4 (pdf, 2613 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden

Betänkande 2018/19:KU8

Offentlighets- och sekretesslagen justeras. Ändringen innebär att en hänvisning till den gamla förvaltningslagen istället ska ersättas av en hänvisning till den nya förvaltningslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:KU8 (pdf, 373 kB)

Betänkande 2018/19:FiU16

Lagar som rör förmånsrätt och turordning vid konkurser ändras för att anpassas till EU:s krishanteringsdirektiv. Förslaget innebär att en ny fordringsklass införs i förmånsrättsordningen, och i vilken ordning den kommer. Dessutom blir det tydligare hur skuldnedskrivningsverktyget ska användas och vilka skulder som ska prioriteras när det gäller så kallade kvalificerade skulder.

Syftet med EU-direktivet är att öka bankernas motståndskraft, minska riskerna för framtida finanskriser och minska kostnaderna för skattebetalarna i händelse av en finanskris.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 29 december 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU16 (pdf, 860 kB)

Betänkande 2018/19:FiU13

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken. Affärsverk är statliga verksamheter som exempelvis ansvarar för att bygga ut och underhålla infrastruktur. Det finns tre affärsverk: Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av affärsverken. Enligt Riksrevisionen bör regeringen låta se över regelverket för affärsverken för att säkerställa att det är relevant och aktuellt. Bland annat bör regeringen utarbeta kriterier för när affärsverksformen är lämplig för verksamheten. Sådana kriterier finns exempelvis för statligt ägda bolag. Dessutom bör regeringen utveckla och redovisa motiven till affärsverkens ekonomiska mål. Enligt skrivelsen håller regeringen inte med om Riksrevisionens sammanfattande slutsats att regeringen inte i tillräcklig utsträckning har utvecklat och anpassat styrningen av affärsverken. Samtidigt anser regeringen att Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer är värdefulla och kan komma att ingå i underlaget för framtida beslut.

Riksdagen välkomnar granskningen och tycker att det är viktigt med öppenhet när det gäller regeringens styrning av affärsverken. Riksdagen har inga invändningar mot regeringens bedömningar och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU13 (pdf, 297 kB)

Betänkande 2018/19:FiU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av arbetet med finansiell stabilitet och hur statens makrotillsyn har fungerat. Granskningen handlar om åren 2007-2017 och berör både regeringens och Finansinspektionens arbete.

Enligt Riksrevisionen fungerar makrotillsynen i allt väsentligt så som det är tänkt, men med vissa undantag. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förtydligar målet för Finansinspektionens makrotillsynsuppdrag. När makrotillsynsåtgärder kräver regeringens medgivande borde regeringen också redovisa sina ställningstaganden skriftligt, anser revisionen. Det samarbete som finns mellan berörda myndigheter om sårbarheter och risker för den finansiella stabiliteten fungerar väl.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens synpunkter. Regeringen tycker inte att målen för makrotillsynen är otydliga men håller med revisionen om vikten av transparens. När det gäller de makrotillsynsåtgärder som kräver regeringens medgivande kommer regeringen därför framöver även redovisa sina ställningstaganden skriftligt.

Riksdagen instämmer i vikten av transparens och tydlighet i genomförandet av makrotillsynen. Riksdagen utgår ifrån att regeringen kontinuerligt ser över hur den styr sina myndigheter så att det riksdagsbundna målet om finansiell stabilitet kan uppnås. I det arbetet är det rimligt att regeringen tar till sig det som Riksrevisionen säger om ett tydligare mål för Finansinspektionens makrotillsynsuppdrag. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU12 (pdf, 329 kB)

Betänkande 2018/19:UbU4

Regeringen har i en skrivelse tagit fram en nationell strategi med mål för Sveriges deltagande och värdskap vid den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS). ESS håller på att byggas utanför Lund och väntas vara i full drift år 2025. Den nationella strategin omfattar både ESS och den befintliga forskningsanläggningen MAX IV samt den kunskapsmiljö som håller på att bildas runt dessa anläggningar.

Riksdagen välkomnade regeringens strategi för Sveriges arbete med ESS och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:UbU4 (pdf, 425 kB) Webb-tv debatt om förslag: En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön

Betänkande 2018/19:SkU2

Olika lagar som gäller punktskatter ändras. Bland annat ändras reglerna som gäller skatt på kemikalier i elektronik och punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.

Beskattningen av varor som omfattas av punktskatter får skjutas upp av exempelvis registrerade avsändare och varumottagare inom det så kallade uppskovsförfarandet. Vissa delar inom uppskovsförfarandet ska framöver kunna användas i minst sex månader efter att ett godkännande att använda uppskovsförfarandet har slutat gälla.

En ny typ av skattskyldig för skatt på kemikalier i elektronik införs, som kallas registrerad mottagare.

Energiskatt ska kunna återbetalas vid viss lagring av el och skattskyldighet för energiskatt på el ska inte inträda i vissa situationer när skattskyldighet redan har börjat gälla.

De flesta av de nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:SkU2 (pdf, 3735 kB)

Betänkande 2018/19:KrU2

Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Beslutet innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en public service-avgift som är individuell. Avgiften ska betalas av den som är obegränsat skattskyldig, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Juridiska personer omfattas inte av beslutet. Skatteverket får ansvar för att ta in avgiften.

Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 kommer avgiften maximalt att vara drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift.

Regeringen har också lämnat förslag om längden på de sändningstillstånd som ska finansieras av public service-avgiften. Riksdagen delar inte regeringens bedömning att den första tillståndsperioden ska vara i tio år. Istället vill riksdagen att de sändningstillstånd som programföretagen får närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år, med start från 2020. De nya åttaåriga sändningstillstånden ska därmed gälla från den 1 januari 2026 och inte från 2030 som regeringen föreslagit.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med ändringen ovan.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KrU2 (pdf, 1706 kB) Webb-tv debatt om förslag: Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Betänkande 2018/19:KU12

I val- och röstningslokaler ska det finnas avskilda platser, så kallade valskärmar, där väljarna kan rösta utan insyn. Det ska också finnas en plats där valsedlar kan läggas ut. Framöver kommer det att ställas högre krav på att den plats där valsedlarna läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare.

Det ska också bli möjligt för väljare att personrösta på en kandidat för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält alla kandidater genom att skriva namnet på en partimarkerad valsedel eller en blank valsedel. Förutsättningen är att kandidaten är anmäld för partiet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången i valet till Europaparlamentet 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:KU12 (pdf, 771 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt skydd för valhemligheten

Betänkande 2018/19:KU7

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar av riksdagens arbete med EU-frågor. Ändringarna gäller riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en följdmotion.

Ändringarna innebär bland annat att riksdagen inte längre ska vara tvungen att granska så kallade grön- och vitböcker, dokument om EU-kommissionens idéer, tankar och kommande åtgärder, som överlämnas till riksdagen från EU-kommissionen.

En annan innebörd är att om ett utskott kommit fram till att ett utkast till ny EU-lag inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska ett protokollsutdrag från utskottet tas upp på föredragningslistan till ett sammanträde i kammaren. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt och värnar på så sätt EU-ländernas möjlighet till egna nationella beslut.

Det ska också införas en bestämmelse att riksdagen väljer en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol).

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU7 (pdf, 836 kB) Webb-tv debatt om förslag: EU-arbetet i riksdagen

Betänkande 2018/19:SkU3

Momsreglerna ändras för telekommunikationstjänster, elektroniska tjänster samt radio- och tv-sändningar. Det innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler.

Huvudregeln är att elektroniska tjänster ska anses vara omsatta i det land där köparen av tjänsten finns. Det införs ett tröskelvärde på 99 680 kronor för att bestämma beskattningsland för elektroniska tjänster. Det betyder att en person som levererar elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder för mindre än 99 680 kronor per år kan välja att beskattas i Sverige och använda svenska momsregler i stället.

Reglerna som gäller fakturering i mervärdesskattelagen ska gälla för personer som är etablerade i Sverige. Ett företag i ett land utanför EU som av någon anledning är registrerat för att betala moms i ett EU-land ska kunna använda en av de särskilda ordningarna för redovisning och betalning av moms.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:SkU3 (pdf, 957 kB)

Betänkande 2018/19:CU3

Det blir fartygets ägare som blir skadeansvarig om en transport av vissa farliga och skadliga ämnen leder till skada. Fartygsägaren ska även vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring.

Om fartygsägaren inte kan betala alla de skador som uppkommit ska den som lider skada ha möjlighet att få ersättning från en internationell fond. Det införs också sanktioner som gäller när vissa skyldigheter inte följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de flesta förändringar ska börja gälla. Vissa förändringar börjar gälla den 1 januari.

Riksdagen godkände samtidigt den internationella konventionen om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:CU3 (pdf, 10266 kB)

Betänkande 2018/19:KU4

Riksdagen har slutligt antagit vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Det handlar bland annat om att reglerna om hur många riksrevisorerna ska vara flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen. Syftet är att antalet riksrevisorer, vid behov, ska kunna ändras snabbare.

Förändringen innebär vidare att det införs krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget och att ge justitieombudsmännen, JO, i uppdrag att biträda utskottet med en sådan utredning. Vidare flyttas en bestämmelse om samverkans- och uppgiftsskyldighet från vanlig lag till regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Den 11 april 2018 antog riksdagen förslagen om grundlagsändringar som vilande. Nu har riksdagen slutligt antagit grundlagsändringarna. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU4 (pdf, 848 kB)