Dokument & lagar (62 259 träffar)

Betänkande 2017/18:UbU24

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2017 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Enligt Riksrevisionen har varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser revisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören inte har följt stiftelsens stadgar. Motiveringen är att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut utan stöd av den så kallade arvodeslagen. Det gäller bara utbetalningar som har gjorts innan 16 november 2017, då stadgarna ändrades.

Riksdagen noterar att Riksrevisionens uttalande bara gäller de utbetalningar som gjordes innan stadgeändringarna.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:UbU24 (pdf, 298 kB)

Betänkande 2017/18:UFöU4

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att Sveriges deltagande i den pågående FN-insatsen i Mali ska förlängas ytterligare. Sverige ska fram till halvårsskiftet 2019 delta med en väpnad styrka på högst 470 personer i FN-insatsen i Mali. Förslaget gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

FN:s säkerhetsråd slog 2012 fast att situationen i Mali utgjorde ett hot mot internationell fred och säkerhet. Året efter upprättades en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali, en insats som sedan har förlängts. I Sverige fattade regering och riksdag under 2014 beslut om att Sverige skulle delta i FN-insatsen i Mali, efter att ha fått en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:UFöU4 (pdf, 334 kB)

Betänkande 2017/18:SoU36

Utredningsverksamheten när det gäller vissa dödsfall ska bli mer effektiv och ändamålsenlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.

Enligt förslaget ska syftet med utredningsverksamheten vara att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller tidigare närstående person. Utredningsverksamheten ska också utökas till att omfatta fler fall än där barn eller vuxna avlidit. Exempel på fall som ska utredas är grov misshandel av barn samt mord- och dråpförsök mot vuxna om brottet har begåtts av en närstående eller tidigare närstående person. Även mord- och dråpförsök mot barn ska utredas, om barnet varit i behov av skydd. Mot bakgrund av ändringarna ska lagen om utredningar avseende vissa dödsfall byta namn till lagen om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-15 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:SoU36 (pdf, 1465 kB)

Betänkande 2017/18:SoU26

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Målet ska också vara att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Riksdagen godkände regeringens förslag om en omformulering av det övergripande nationella folkhälsomålet och om en ny målstruktur för folkhälsoarbetet.

Syftet med förändringarna är att underlätta folkhälsoarbetet på samtliga samhällsnivåer.

Riksdagen anser också att det är angeläget att fler patienter än i dag får en fast läkarkontakt. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:SoU26 (pdf, 463 kB)

Betänkande 2017/18:SkU26

Det införs nya momsregler för värdebevis, så kallade vouchers. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som grundar sig på tvingande EU-regler.

Idag saknas det gemensamma regler i EU om hur vouchrar ska hanteras momsmässigt. Det har inneburit att olika EU-länderna gjort på olika sätt vilket kan innebära att företag kan drabbas av dubbelbeskattning eller inte betala moms alls. Detta om företagen arbetar över EU:s gränser. Därför införs nu mer enhetliga regler inom EU om när och hur moms ska tas ut. Om momsen ska betalas när vouchern köps eller när den faktiskt används beror på voucherns funktion. Bedömningarna av voucherns funktion ska nu alltså bli likadana i hela EU.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:SkU26 (pdf, 799 kB)

Betänkande 2017/18:NU27

Svensk lagstiftning anpassas till nya EU-regler om naturgasförsörjning. Syftet med EU-reglerna är att säkerställa att medlemsstaterna har en trygg försörjning av gas.

Det som är nytt jämfört med de tidigare reglerna är att det införts ett solidaritetskrav mellan medlemsstaterna. Det innebär att om det inträffar en kris där vissa inte får tillgång till gas så ska de kunna få hjälp från andra stater. Det här nya kravet innebär att det behövs kompletterande bestämmelser i den svenska lagstiftningen.

Förslaget innebär att regeringen får ta fram regler för hur ansvarsfördelningen för olika åtgärder ser ut om det uppstår en sådan typ av kris. Dessutom kommer det behövs göras ändringar i lagen om trygg naturgasförsörjning. Ändringarna innebär att hänvisningar till de gamla EU-reglerna ändras.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-15 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:NU27 (pdf, 934 kB)

Utlåtande 2017/18:MJU25

EU-kommissionen har lämnat förslag på gemensamma EU-regler för att motverka att företag i livsmedelskedjan använder otillbörliga handelsmetoder. Förslaget innebär en gemensam miniminivå för skydd mot dessa handelsmetoder i hela EU. Det innehåller bland annat en kort förteckning över särskilda förbjudna handelsmetoder.

Riksdagen anser att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär i korthet att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Riksdagen anser att de här problemen hanteras bäst på nationell nivå och att det är viktigt att värna den svenska avtalsfriheten. Riksdagen anser också bland annat att kommissionen och regeringen inte har gjort det tillräckligt tydligt på vilket sätt förslaget ska lösa gränsöverskridande problem på EU:s inre marknad.

Riksdagen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Utlåtande 2017/18:MJU25 (pdf, 304 kB)

Betänkande 2017/18:MJU24

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 26
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:MJU24 (pdf, 4588 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny djurskyddslag

Betänkande 2017/18:MJU23

Viss hantering av invasiva främmande arter ska bli straffbar och kunna leda till böter eller fängelse i högst två år. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, få ta beslut om regler och åtgärder för att förebygga att främmande invasiva arter sprids och hotar den biologiska mångfalden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna har att göra med bindande EU-regler och börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:MJU23 (pdf, 1003 kB)

Betänkande 2017/18:KU47

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte. Det gäller redogörelse 2017/18:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017 och regeringens förslag 2017/18:260 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:KU47 (pdf, 262 kB)

Betänkande 2017/18:KU46

Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:KU46 (pdf, 1009 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

Betänkande 2017/18:KU40

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom godkände riksdagen Konstitutionsutskottets förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2018.

Riksdagen uppmanade även riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:KU40 (pdf, 4183 kB) Webb-tv debatt om förslag: Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess

Betänkande 2017/18:JuU39

En ny lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I förslaget finns bestämmelser om att lufttrafikföretag ska överföra så kallade PNR-uppgifter, alltså passageraruppgifter om till exempel namn, resedatum, resväg, bagage och betalningssätt, till en ny nationell enhet för passagerarinformation inom Polismyndigheten. Förslaget innehåller också regler om behandlingen av sådana uppgifter i brottsbekämpningen för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.

Syftet är att bekämpa terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet genom tillgång till PNR-uppgifter och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandlingen av uppgifterna.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018 och innebär att bindande EU-regler genomförs i svensk lagstiftning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:JuU39 (pdf, 2408 kB)

Betänkande 2017/18:JuU38

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas av Kriminalvården när det gäller genomförande av frihetsberövanden och vissa transporter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny kriminalvårdsdatalag.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. För delar av Kriminalvårdens verksamhet behövs dock kompletterande bestämmelser. Det gäller bland annat när Kriminalvården transporterar personer som ska utvisas eller när myndigheten transporterar patienter som är intagna för psykiatrisk tvångsvård. Därför behövs alltså en kompletterande kriminalvårdsdatalag som reglerar hur personuppgifter får användas i denna typ av ärenden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:JuU38 (pdf, 707 kB)

Betänkande 2017/18:JuU37

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas och utbytas mellan myndigheter när det behövs för att förebygga, förhindra eller avslöja brott liksom att se till att straff verkställs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny brottsdatalag.

Syftet med den nya lagen är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att myndigheter kan utbyta personuppgifter med varandra när det är nödvändigt.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till de särskilda förutsättningar som gäller för personuppgiftsbehandling när det gäller brott och straff. Därför införs nu en ny brottsdatalag som kompletterar EU:s dataskyddslag.

Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:JuU37 (pdf, 3948 kB)

Betänkande 2017/18:JuU35

Nästan alla straffbestämmelser i de tre lagarna om terrorism utvidgas. Det innebär bland annat att:

  • Grovt dataintrång ska under vissa förutsättningar kunna räknas som terroristbrott.
  • Självstudier inom exempelvis vapen- och sprängämnestekniker ska bli straffbart.
  • Terrorismresor till det land en person är medborgare i ska bli straffbara, med undantag för svenska medborgare som reser till Sverige.
  • Svenska domstolar ska i fler fall kunna döma över terrorismrelaterade brott som begåtts utomlands.

Syftet med ändringarna är i huvudsak att genomföra ett direktiv från EU om bekämpande av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 42 Reservationer: 43
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:JuU35 (pdf, 3814 kB) Webb-tv debatt om förslag: En mer heltäckande terrorismlagstiftning

Betänkande 2017/18:FiU50

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller:

  • proposition 2017/18:263 Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument
  • skrivelse 2017/18:255 Riksrevisionens rapport om finansiell stabilitet
  • skrivelse 2017/18:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017
  • redogörelse 2017/18:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2018.

Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till finansutskottet under resten av riksmötet 2017/18 får skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:FiU50 (pdf, 261 kB)

Betänkande 2017/18:FiU48

En emittent är exempelvis ett företag som ger ut en aktie. Emittenter har en skyldighet att regelbundet ge en finansiell rapportering. Börserna har så kallad redovisningstillsyn över detta, det vill säga övervakar att det verkligen görs på ett korrekt sätt.

Regeringen föreslår nya regler för redovisningstillsyn som innebär att kontrollen av rapporteringen i stället kan göras av ett organ med representativa företrädare på redovisningsområdet. Organet ska tillämpa vissa regler i förvaltningslagen och får även ta ut avgifter av de övervakade emittenterna för att bekosta övervakningen. Finansinspektionen har kvar det yttersta ansvaret för tillsynen och har fortsatt rätt att besluta om åtgärder om reglerna inte följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:FiU48 (pdf, 969 kB)

Betänkande 2017/18:FiU46

Riskdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om statens upplåning och skuldförvaltning under åren 2013-2017.

Det övergripande målet för statsskuldspolitiken är att de långsiktiga kostnaderna för skulden ska minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen beaktas. Förvaltningen styrs av regeringens årliga riktlinjer och utförs av Riksgäldskontoret.

Riksdagen anser att regeringens riktlinjer legat i linje med det övergripande statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontoret har bedrivit sin verksamhet i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:FiU46 (pdf, 906 kB)

Betänkande 2017/18:FiU24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2015-2017. Sett till den internationella ekonomiska utvecklingen så stabiliserades denna under 2017 jämfört med utvecklingen under 2015 och 2016. Uppgången i världsekonomin blev tydligare och inflationen ökade, även om det internationella inflationstrycket fortfarande var lågt.

Finansutskottet konstaterar att Riksbanken under 2017 fortsatte att föra den historiskt extremt expansiva penningpolitik som banken beslutade om under 2015 och 2016 för att få upp den svenska inflationen mot målet.

Utskottet konstaterar att priserna mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, steg med i genomsnitt 2 procent under 2017. Det innebär att Riksbanken för första gången på sju år klarade av att nå inflationsmålet på 2 procent. Hösten 2017 ändrade Riksbanken den så kallade målvariabeln i inflationsmålet från konsumentprisindex, KPI, till KPIF. Mätt enligt KPI steg priserna med 1,8 procent, vilket är under men ändå väldigt nära inflationsmålet. Det är den högsta KPI-inflationen som noterats sedan 2011. Sett över hela utvärderingsperioden låg dock inflationen en bra bit under inflationsmålet, oavsett inflationsmått.

Tillväxten i den svenska ekonomin fortsatte att vara hög under 2017 till följd av den expansiva penningpolitiken och den stigande internationella efterfrågan. Antalet sysselsatta fortsatte att stiga starkt samtidigt som arbetslösheten sjönk ytterligare.

Riksdagen godkände vad finansutskottet sagt om penningpolitiken för perioden 2015-2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:FiU24 (pdf, 3638 kB)