Finansutskottets betänkande
1999/2000:FIU06
Allmänna pensionsfondens verksamhet 1998 (skr.
1998/99:132)
Innehåll
1999/2000
FiU6
Sammanfattning
Finansutskottet behandlar i detta betänkande
regeringens skrivelse 1998/99:132 Allmänna
pensionsfondens verksamhet år 1998 samt en motion
som väckts med anledning av skrivelsen.
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs
till handlingarna och att motionen avstyrks.
Till betänkandet har fogats en reservation.
Skrivelsen
I regeringens skrivelse 1998/99:132 lämnas en
redovisning och utvärdering av Allmänna
pensionsfondens verksamhet 1998.
Motionen
1998/99:Fi45 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
näringspolitisk utvärdering av AP-fondens årliga
placeringar.
Utskottet
Skrivelsen
Skrivelsen innehåller en redovisning av Allmänna
pensionsfondens (AP-fondens) verksamhet 1998. I
redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av
fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning
av fondstyrelsernas analys av medelsförvaltningen
och regeringens utvärdering av fondernas resultat
och förvaltning. I likhet med i fjol har regeringen
anlitat konsultföretaget William M Mercer AB för att
analysera utvärderingsunderlaget.
AP-fondens sammantagna s.k. marknadsvärderade
resultat (resultatet plus ej realiserade
kursvinster/förluster) under verksamhetsåret 1998
uppgick till 65,9 miljarder kronor, visar
sammanställningen av fondstyrelsernas
årsredovisningar. Skillnaden mellan
pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna - det
s.k. avgiftsunderskottet - blev under året 32,9
miljarder kronor. Detta innebär att det totala
fondkapitalet under 1998 ökade med drygt 33
miljarder kronor till knappt 745 miljarder kronor.
Resultatet motsvarar en nominell avkastning på 8,8 % av
fondkapitalet. Den reala avkastningen blev 9,5 % på grund
av den negativa inflationen. De senaste fem åren - dvs.
åren 1994-1998 vilket är den period som regeringen
använder i sin utvärdering av fonderna - har avkastningen
sammantaget legat på i genomsnitt 10,1 % per år. Den reala
avkastningen var under samma period 8,8 % per år.
Tabell 1. Regeringens bedömning av fondstyrelsernas
verksamhet
-----------------------------------------------------------------------
| | | |
| |Mål och inriktning av |Resultat av förvaltningen |
| |verksamheten | |
-----------------------------------------------------------------------
|Första-tredje| | |
|fondstyrelsen| | |
| | | |
| |Målen för de olika |Resultaten bedöms som|
| |delportföljerna är |tillfredsställande utifrån|
| |välformulerade. Det |uppsatta mål (bristen på|
| |övergripande målet om att |tydligt mål försvårar dock en|
| |realvärdesäkra fondkapitalet |utvärdering). Förvaltningen av|
| |är ej bra. Ett tydligt och |realränteobligationer och|
| |investeringsbart mål för hela |fastigheter har gett ett gott|
| |portföljens avkastning och |resultat under de senaste 5|
| |risk bör tas fram. Styrelsen |åren. Utvärderingen av den|
| |bör snarast övergå till fas- |utländska ränteportföljen|
| |tighetsindex som mål för |försvåras av att andelen|
| |förvaltning av |valutasäkring ändrats under|
| |fastighetsportföljen. |perioden. Avkastningen på den|
| |Regeringen ifrågasätter |inhemska nominella portföljen|
| |värdet av att i så stor |är densamma som fondens interna
|
| |utsträckning som skett |jämförelseindex. Detta väcker|
| |valutasäkra innehaven i |frågan om inte fonderna bör|
| |utländska tillgångar. En |överväga att övergå till en|
| |exponering i utländsk valuta |passiv indexförvaltning av hela
|
| |kan i stället ge fonderna en |eller delar av den inhemska|
| |lägre total risk genom att |ränteportföljen. |
| |den större s.k. | |
| |inflationsrisken sprids. | |
| |Regeringen vidhåller sin | |
| |tidigare kritik att | |
| |riktmärket för den nominella | |
| |räntebärande portföljen bör | |
| |beräknas av en extern part. | |
| | | |
| | | |
-----------------------------------------------------------------------
|Fjärde | | |
|och | | |
|femte | |Den totala förvaltningen har|
|fondstyrelserna|Regeringen noterar att både|inte nått samma resultat
som |
| |fjärde och femte |börsen i genomsnitt under de|
| |fondstyrelserna förbättrat |senaste fem åren. Avkastningen|
| |sina målformuleringar sedan |på aktieportföljen motsvarar i|
| |utvärderingen av 1997 års |stort sett jämförelseindex 94-|
| |verksamhet. De nya målen |98. Men för 1998 visar båda|
| |bedöms som väl avvägda och |fonderna ett betydligt svagare|
| |innebär att förvaltningen kan |resultat än index. Skälen till|
| |utvärderas på ett bra sätt. |att målen inte nåtts totalt|
| | |sett har varit den tidigare|
| | |höga likviditetsandelen och det
|
| | |svaga resultatet på aktiesidan|
| | |under 1998. Totalt bedöms|
| | |resultatet senaste|
| | |femårsperioden som mindre|
| | |tillfredsställande. Regeringen|
| | |konstaterar dock att åtgärder|
| | |vidtagits som på sikt bör leda|
| | |till en bättre|
| | |resultatutveckling. |
| | | |
| | | |
-----------------------------------------------------------------------
|Sjätte | | |
|fondstyrelsen| | |
| | | |
| |Målen för verksamheten är |Eftersom verksamheten pågått|
| |uppföljningsbara och väl |under så kort tid är det svårt|
| |formulerade. Förvaltningen av |att utvärdera resultatet.|
| |de noterade aktierna bör dock |Jämförs fondens avkastning på|
| |kunna kompletteras med ett |placeringarna med lämpliga|
| |mål för portföljens risk. |index förefaller dock|
| | |avkastningen ha varit|
| | |tillfredsställande. |
| | | |
| | | |
| | | |
| | | |
-----------------------------------------------------------------------
Det marknadsvärderade resultatet för första-tredje
fondstyrelsen uppgick under 1998 till knappt 57,5
miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på
nominellt 10 % och realt 10,6 % av fondkapitalet. Under de
senaste fem åren har avkastningen i genomsnitt varit 9,1 %
per år i nominella termer och 7,8 % per år i reala termer.
Fjärde fondstyrelsens marknadsvärderade resultat för 1998
blev 7 miljarder kronor, vilket ger en nominell avkastning
på 9 % och en real avkastning på 9,7 %. De senaste fem
åren har den årliga nominella avkastningen varit drygt 20
%. Det marknadsvärderade resultatet för femte
fondstyrelsen under 1998 blev 0,8 miljarder kronor. Det
motsvarar en nominell avkastning på 6,7 % och en real
avkastning på 7,3 %. Under den senaste femårsperioden har
femte fondstyrelsen gett en avkastning på i genomsnitt
drygt 20,5 % per år. Resultatet för den sjätte
fondstyrelsen uppgick till 0,9 miljarder kronor i fjol.
Det ger en nominell avkastning på 8,4 % och en real
avkastning på 9 %. Eftersom sjätte fondstyrelsen endast
varit verksam sedan slutet av 1996 finns inga uppgifter om
avkastningen i ett femårsperspektiv.
Regeringens bedömning och utvärdering av fondstyrelsernas
resultat, mål, och placeringsinriktning sammanfattas i
tabellen ovan.
Motionen
I motion Fi45 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anförs att AP-
fondstyrelsernas placeringsregler helt är dikterade av
krav på hög avkastning, riskspridning och hög
betalningsberedskap. Några andra motiv finns inte.
Motionärerna anser att AP-fondsmedlen i betydligt större
utsträckning bör utnyttjas för att möjliggöra en högre och
uthållig tillväxt i svensk ekonomi. Det förutsätter en
mindre snäv fokusering på avkastningsmålen. AP-fondsmedlen
bör inte utnyttjas i snävt spekulativa syften utan i
stället förvaltas utifrån samhällsekonomiska
utgångspunkter, för att tillgodose sysselsättnings- och
tillväxtmål. Den nya fempartiöverenskommelsen om AP-
fondens organisation och placeringsregler innebär bl.a.
att en betydande del av AP-fondens medel kommer att
placeras i börsnoterade och icke-noterade bolag. Därför
förutsätter motionärerna att fondstyrelsernas
årsredovisningar i fortsättningen även kommer att omfatta
en näringspolitisk bedömning av placerings- och
investeringsverksamheten. Nästa års utvärdering av AP-
fondens verksamhet bör också omfatta ett näringspolitiskt
avsnitt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har granskat regeringens skrivelse. Utskottet
noterar att både fjärde och femte fondstyrelserna har
reviderat sina verksamhetsmål efter de påpekanden som
framfördes i bl.a. förra årets utvärdering. De nya målen
förefaller vara väl avvägda och innebär bl.a. att
möjligheten att utvärdera förvaltningen har förbättrats.
När det gäller första-tredje AP-fonderna anser utskottet,
liksom regeringen, att fondstyrelserna bör presentera ett
tydligare och mer investeringsinriktat mål för den totala
förvaltningen. Dagens mål att realvärdesäkra fondkapitalet
är inte funktionellt och försvårar en utvärdering av
verksamheten. Med det ovan anförda föreslår utskottet att
regeringens skrivelse läggs till handlingarna.
När det gäller motionens förslag om en näringspolitisk
bedömning av fondstyrelsernas placerings- och
investeringsverksamhet vill utskottet hänvisa till
kommande förslag om AP-fondernas mål, organisation och
placeringsregler. I en departementspromemoria från juli
1999 (Ds 1999:38) beskrivs de förslag till ny organisation
och nya placeringsregler som de fem partier som står bakom
det nya pensionssystemet - Socialdemokraterna, Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet liberalerna - kom överens om i juni 1999.
Promemorian har varit ute på remiss och enligt planen
skall propositioner angående sjunde och första-femte
fondstyrelserna lämnas till riksdagen under hösten. Vad
gäller den sjätte AP-fondstyrelsen, som ligger utanför
fempartiöverenskommelsen, anger regeringen i promemorian
att den avser att återkomma med förslag som innebär en
viss anpassning av sjätte AP-fondstyrelsens regelverk till
de förslag som framförs i departementspromemorian.
Proposition om sjätte AP-fondstyrelsen är enligt uppgifter
från Finansdepartementet planerad till mars år 2000. Mot
bakgrund av att förslag om nya verksamhetsmål, ny
organisation och nya placeringsregler för AP-fonden inom
en snar framtid lämnas till riksdagen anser utskottet att
det saknas skäl att nu föreslå någon riksdagens åtgärd.
Motion Fi45 (v) avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1998
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1998/99:132 till
handlingarna,
2. beträffande näringspolitisk utvärdering av
Allmänna pensionsfondens årliga placeringar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi45.
res. (v, mp)
Stockholm den 12 oktober 1999
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan
Bergqvist (s), Gunnar Hökmark (m),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner
(s), Johan Lönnroth (v), Lennart
Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),
Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg
(s), Sven-Erik Österberg (s), Siv Holma
(v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c),
Karin Pilsäter (fp) och Göran Hägglund
(kd).
Reservation
Näringspolitisk utvärdering av Allmänna
pensionsfondens årliga placeringar (mom.2) (v,
mp)
Johan Lönnroth (v), Siv Holma (v) och Matz Hammarström
(mp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande på s. 4
som börjar med "När det gäller motionens" och slutar med
"Motion Fi45 (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:
De regler som styr AP-fondens placeringar är helt
dikterade av kravet på hög avkastning. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att medlen i AP-fonden i större
utsträckning bör utnyttjas för skapa en högre och mer
uthållig tillväxt i den svenska ekonomin. Det förutsätter
att dagens fokusering på målet om hög avkastning blir
mindre snäv.
För att vi skall klara framtidens pensionskostnader måste
sysselsättningen i samhället vara hög och arbetslösheten
låg. Det förutsätter i sin tur att det finns många
framgångsrika små och stora företag och att utvecklingen
mot en kunskapsintensiv och högförädlande produktion
fortsätter. Vidare krävs även en väl fungerande offentlig
sektor. Ett starkt svenskt näringsliv förutsätter också en
aktiv och målmedveten näringspolitik. Enligt utskottets
mening bör AP-fonderna, vars tillgångar i slutet av 1998
uppgick till omkring 745 miljarder kronor, i större
utsträckning kunna användas för att skapa en sådan
näringspolitik.
Överenskommelsen mellan Socialdemokraterna och de fyra
borgerliga partierna i somras om bl.a. AP-fondens
placeringsregler innebär att en ökad andel av AP-
fondmedlen kommer att placeras i både börsnoterade och
icke börsnoterade aktier. Enligt utskottets mening bör
detta även leda till att de olika fondstyrelserna i sina
årsredovisningar genomför en näringspolitisk bedömning av
aktie- och företagsplaceringarna. En sådan saknas i
dagsläget. Vidare bör nästa års skrivelse från regeringen
till riksdagen om Allmänna pensionsfondens verksamhet
innehålla ett näringspolitiskt avsnitt.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi45 (v) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande näringspolitisk utvärdering av
Allmänna pensionsfondens årliga placeringar
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi45 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.