Apoteks- och läkemedelsfrågor

Anf. 24 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Då ska vi övergå till debatt med socialutskottet, som behandlar ca 100 olika yrkanden från den allmänna motionstiden rörande apoteksfrågor. Läkemedel är en väldigt viktig del i den svenska hälso- och sjukvården.

Jag skulle vilja börja med att ta oss tillbaka till hur det var att vara läkemedelskund i Sverige före den stora apoteksreformen, som trädde i kraft den 1 juli 2009. Om man blev sjuk och behövde läkemedel en sen kväll var det inte lätt att få tag i något, för det fanns över huvud taget inte många apotek som var öppna. Om mina uppgifter är korrekta fanns det i hela landet ett enda apotek som hade öppet dygnet runt - bara ett stenkast från Sveriges riksdag, ganska nära Centralstationen. Men även om det är många som bor i Storstockholm var det långt ifrån alla invånare i vårt rike som hade möjlighet att få tag i läkemedel en sen kväll. På söndagar fanns det inte ens dagtid många ställen där man kunde få tag i mediciner. Det var otroligt få apotek i landet som hade öppet på söndagar.

Sverige var tillsammans med Kuba och Nordkorea de enda länder i världen som hade apoteksmonopol. Vi var unika, och det var inte något positivt i det här avseendet. Vi hade enormt få apotek jämfört med alla våra europeiska grannländer. Det där är någonting som ännu i dag är en utmaning. Även om vi har förbättrat tillgängligheten och har fått många fler apotek har vi fortfarande bara knappt hälften så många apotek per tusen invånare som våra europeiska grannländer, så nog finns det fortfarande en utvecklingspotential.

Sedan 2009 har antalet apotek ökat med 429. Det är en ökning med 46 procent. De ställen som har den högsta tätheten i landet per tusen invånare är i dag Jämtland, Västerbotten och Gotland. Många gånger när vi diskuterar apoteksfrågor lyfts glesbygdens utmaningar fram. Inget apotek i glesbygd har stängts efter apoteksreformen. Totalt i hela landet har fem apotek stängts, men inget av dem fanns alltså i glesbygd.

Vad gäller de förslag som behandlas i dag är jag som kristdemokrat och företrädare för Alliansen glad att vi i utskottet har fått majoritet för våra förslag om att göra tillkännagivanden till regeringen. Det gäller att lyfta apotekens kompetens och ta vara på den resurs som finns där genom att förbättra samverkan mellan vården och apoteken. Det är viktigt att vi nyttjar den resurs vi har, framför allt när vi vet att vården i övrigt är väldigt ansträngd.

Jag är också glad att vi har fått utskottets majoritet för vårt förslag att se över 24-timmarsregeln. För den som inte vet vad det innebär handlar det om möjligheten för kunder att snabbt få tag i sina läkemedel. När jag kommer in till apoteket ska jag kunna få mina mediciner inom ett dygn. Det är jätteviktigt för den som behöver sin medicin. Men det är också viktigt att det finns en möjlighet för apoteken att få tag på medicinen inom 24 timmar. Det är inte lika starka krav som de i dag kan ställa på leverantörerna. Det är ett viktigt område för att fortsätta att öka kundnöjdheten och säkerheten inom läkemedelsbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Vi har också majoritet för tillkännagivande till regeringen att återkomma om möjligheten för apoteken att returnera läkemedel. Vissa läkemedel säljs det mycket av, och det är en ständig ruljangs. Det finns också en del läkemedel som det är väldigt få patienter som behöver. De är per förpackning extremt dyra. I dag finns inte någon garanti för ett apotek. Om det kommer in en kund och säger: Jag vill ha det här läkemedlet beställer apotekaren mycket riktigt hem det läkemedlet. Men då kanske kunden inte kommer tillbaka och hämtar det.

Det kan röra sig om tiotusentals kronor, kanske 100 000 kronor för ett enda läkemedel som den enskilda apotekaren inte har någon möjlighet att returnera. Det är såklart en stor kostnad som i slutändan drabbar alla andra kunder och oss som skattebetalare. Det är också ett slöseri på ett läkemedel som inte kan användas. Det är viktigt att vi fortsätter att utveckla detta och att regeringen återkommer med förslag till riksdagen som gör att det blir ett mer effektivt användande och i slutändan bättre förutsättningar framför allt för oss som skattebetalare och läkemedelsbehövande.

Förutom de förändringar som innebar att vi har fått många fler apotek har vi fått bättre öppettider på apoteken. Det är otroligt viktigt för oss som är konsumenter på apoteken. Öppettiderna har i genomsnitt ökat med tio timmar. Det kanske inte låter så mycket. Men skulle man omvandla det till hur många nya apotek det skulle vara i förhållande till hur de gamla apoteken hade öppet motsvarar det ytterligare 300 apotek. Det är ganska mycket med 300 apotek med tanke på de 429 extra apotek som också har öppnat.

Vi kristdemokrater har flera reservationer i betänkandet där vi lyfter fram hur vi ytterligare ska fortsätta att förbättra apoteken och förutsättningarna för patienter. Men för tids vinnande, herr talman, yrkar jag enbart bifall till Alliansens reservation nr 1.

(Applåder)

Anf. 25 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Läkemedel och deras distribuering och expediering är, precis som föregående talare sa, mycket betydelsefulla delar av hälso- och sjukvården och tilldrar sig också ett stort intresse och engagemang, vilket antalet motioner och den allmänna debatten visar. Allt fler sjukdomstillstånd kan botas med alltmer effektiva läkemedel, och det är av största vikt att de verksamma läkemedlen kommer alla till del på ett säkert, rättvist och jämlikt sätt.

Många läkemedel är också mycket dyrbara, och det är mycket pengar inblandade i läkemedelsområdet. Jag behöver inte påminna kammaren om att bidrag till läkemedelsförmånerna är vår näst största budgetpost inom vårt utgiftsområde. Hantering av läkemedel är också en mycket grannlaga uppgift såtillvida att det kräver hög kompetens och skicklighet för att garantera säkerhet för patienterna. Om det här handlar motionsyrkandena och vår debatt här i kammaren i dag.

Herr talman! Jag är glad att utskottet har kunnat enas om en uppmaning till regeringen när det gäller att ta fram en nationell läkemedelslista. Det är mycket angeläget att arbetet med en sådan lista påskyndas och intensifieras för att skapa en säkrare och mer effektiv läkemedelshantering samtidigt som en hög integritet för patienten upprätthålls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Jag vill också framhålla det stöd till regeringen som ett enigt utskott uttrycker när det gäller att göra Nalaxon tillgängligt för personer som finns i opiatmissbrukande personers närhet. Det är oacceptabelt, herr talman, att den narkotikarelaterade dödligheten är så hög i Sverige. Det som kan göras för att förhindra dödsfall bland personer med narkotikamissbruk måste också göras. Det är ytterst angeläget att regeringen med förändrad lagstiftning kan lösa frågan långsiktigt. Men ännu viktigare är att man kan utnyttja det utrymme som finns inom gällande regelverk för att de som finns runt personer som riskerar att överdosera kan få tillgång till Nalaxon, som i sin tur kan motverka andningsstopp när det kan uppstå.

Herr talman! En större del av de kloka och välmenande förslag som finns i motionsfloran är antingen genomförda eller ligger för beredning på regeringens bord, och annat är under utredning.

Om precis en vecka från i dag, den 9 mars, överlämnar utredaren Åsa Kullgren sitt delbetänkande från Nya apoteksmarknadsutredningen till regeringen. I direktiven till utredningen står bland annat att utredaren ska

analysera eventuella åtgärder som behövs för att säkerställa en god tillgänglighet till apotekstjänster i hela landet

belysa organisatoriska frågor och frågor som rör kompetensutveckling vid apotek och samtidigt överväga hur ökad följsamhet till nuvarande regelverk kan uppnås

analysera och lämna förslag på åtgärder för att förbättra läkemedelsrådgivningen vid apotek

se över hur apotekens roll för en förbättrad läkemedelsanvändning kan utvecklas.

Herr talman! Vidare kan noteras att utredaren ska

analysera vilka eventuella åtgärder som krävs för att säkerställa att leverans- och tillhandahållandeskyldighet av läkemedel efterlevs. I detta ingår att särskilt analysera åtgärder för att säkra efterlevnaden av den så kallade 24-timmarsregeln.

Inom parentes kan jag säga att detta ska förstås som att det inte finns några begränsningar för att upprätthålla den regeln. Det gäller både distributörer och leverantörer.

Utredaren ska till sist bland annat

kartlägga i vilken mån den existerande branschöverenskommelsen om retur av läkemedel, som föregående talare tog upp, efterlevs. Vid behov bör utredaren överväga om regler om retur av läkemedel bör införas i författning. Utredaren bör i så fall göra en bedömning av om en sådan reglering bör gälla alla läkemedel som marknadsförs i Sverige eller om den bör begränsas till vissa läkemedel.

Herr talman! Det här är i stort sett det som de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna kräver i sina tillkännagivanden. Det är i mitt tycke en oseriös symbolpolitik att inte kunna invänta utredningens förslag utan i stället driva igenom tre tillkännagivanden i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Jag står givetvis bakom våra alla våra reservationer. Men för att spara tid i kammaren föredrar också jag att bara yrka bifall till en reservation, nämligen nr 2 under punkt 3. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 26 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Man brukar använda uttrycket: En dags sol gör ingen sommar. Det är inte så det går, men jag har tappat det på vägen.

(ANNA-LENA SÖRENSON (S): En svala.)

En svala gör ingen sommar, tack så mycket!

På samma sätt är det när det finns en utredning. Socialdemokraterna måste ha en egen uppfattning i frågan. Hur vill Socialdemokraterna lösa problematiken? Att det nu pågår en utredning och att den snart ska komma med sina förslag är ingenting som vi har sett än. Vi hör små inte svalor men andra fåglar viska om att det kommer att finnas förslag på området. Det är någonting vi ser fram mot. Vi hoppas att det är konkreta förslag och att de går att genomföra fort. Men det är viktigt att också regeringen tar sitt ansvar.

Herr talman! Min fråga till Anna-Lena Sörenson är: Vad är Socialdemokraternas ståndpunkt? Hur vill Socialdemokraterna lösa de utmaningar vi fortfarande har och som gör att det finns en del svårigheter som i slutändan får konsekvenser både för den enskilda och för oss som skattebetalare?

Anf. 27 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Det är intressant att Emma Henriksson säger att det finns många utmaningar och kanske till och med problem i den nya reformen. Hon inledde ju sitt anförande tidigare med att hylla reformen som något som är näst intill perfekt. Men det är den inte.

Självklart har vi en uppfattning om de här frågorna. Precis som jag sa i mitt anförande är detta en otroligt viktig del av hälso- och sjukvården. Personligen skulle jag önska att den var mer integrerad i hälso- och sjukvården. Det kanske är det vi har gemensamt: Vi tycker att läkemedel och läkemedelsdistribution ska vara en mer naturlig del av vårdkedjan, inte minst ur patientperspektiv.

Vi vill självklart ha en säkrad tillgång till alla läkemedel, en miljömässigt hållbar hantering av läkemedlen och en utveckling av vårdtjänsterna - om det är detta Emma Henriksson frågar efter. Jag är inte riktigt på det klara med vilka utmaningar hon menar, men vi kan ju börja med detta.

Anf. 28 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Jag efterfrågade inte Anna-Lena Sörensons personliga önskelista på vad man vill ha, utan det jag efterfrågade var detta: Vad är Socialdemokraternas - som ändå är det ledande partiet i regeringen - förslag? Vad är det för konkreta förslag ni kommer att lägga fram för att se till att vi får ännu bättre förutsättningar att följa 24-timmarsregeln? Vad är Socialdemokraternas konkreta förslag för att se till att det som gäller returrätten ska förbättras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Den apoteksreglering som Kristdemokraterna gick i täten för att genomföra har absolut inneburit enorma förbättringar. Man kan bara titta på hur de som är kunder på apoteken upplever det. Det är en enormt stor kundnöjdhet, och detta tack vare att vi har förbättrat öppettiderna och tillgängligheten. Vi har sett till att de som går till apoteken får ett kompetent och vänligt bemötande. Det är de faktorer som man uppskattar mest som kund.

Det finns dock en del saker som det var problem med redan tidigare, men som kanske då överskuggades av att vi hade så mycket större problem. Man kunde som apotekskund få stå i en halvtimme, en timme eller ännu längre i kö för att hämta ut sitt recept. Det var långt till närmaste apotek. De hade inte öppet på de tider då många människor behövde få tag i sina mediciner. Men det är klart att de problem som kvarstår är viktiga, och de måste lösas nu.

Min fråga är fortfarande: Vad är Socialdemokraternas konkreta förslag - inte önskelista - och när kommer de att genomföras?

Anf. 29 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Jag tror att vi gör som Kristdemokraterna gjorde när de var representerade i den förra regeringen: Vi inväntar ett ambitiöst utredningsförslag innan vi lägger fram egna förslag. Det är så procedurerna går till.

Vi utreder i vanlig ordning, vi skaffar oss kunskap och sedan lägger vi fram de förslag som vi tycker är adekvata och bra. Men vår inriktning är självklar: Vi vill ha en jämlik vård. En jämlik vård innebär att alla har en bra tillgång till läkemedel och att alla ska kunna få dem. En jämlik vård innebär att vi har en säker hantering, kompetent och duktig personal och naturligtvis ett vänligt bemötande. Det vill vi självklart allihop ha som kunder.

Det finns dock andra områden, som Emma Henriksson har valt att inte ta upp. Kunden, det vill säga patienten, har en svag ställning på den marknad som Emma Henrikssons parti var med om att införa. Den behöver stärkas, till exempel. Så visst finns det områden att utveckla, men vår inriktning är klar och tydlig. Vi vill ha en väl fungerande apoteksmarknad som gynnar en jämlik hälso- och sjukvård och god tillgång till apotek överallt i Sverige - i hela landet.

Anf. 30 Jenny Petersson (M)

Herr talman! Vi debatterar nu som sagt socialutskottets betänkande som handlar om olika aspekter på apoteks- och läkemedelsfrågor.

Emma Henriksson redogjorde för att det finns 100 yrkanden från de två senaste motionsperioderna. Vi moderater står givetvis bakom stora delar av betänkandet och bakom våra samtliga reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation nr 1.

Som Emma Henriksson sa har socialutskottet föreslagit tre tillkännagivanden till regeringen. Utskottet vill att apoteken och sjukvården ska samarbeta mer. Utskottet vill också att regeringen ska återkomma med förslag på returrätt för läkemedel och att det görs en översyn av 24-timmarsregeln i förhållande till distributörerna. Man kan tycka olika i politiken, och det gör vi. Det är tydligt vad Anna-Lena Sörenson och Socialdemokraterna anser om tillkännagivandena. De tycker att det är oseriöst och att man ska vänta eftersom det ska presenteras en utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Låt mig vara tydlig med att det är riksdagen som är Sveriges lagstiftande församling. Det innebär att alla nya eller ändrade lagar måste stiftas här, i denna församling. Det kan vara utredningar som presenteras, och sedan vattnas de ur. Men det är först när förslagen kommer till riksdagens bord vi kan ta ställning. Och med det tempo som denna regering har haft där ärenden fastnar på departement lär vi få vänta till dess att denna fantastiska utrednings förslag kommer på bordet. Vem vet?

Det ska som sagt presenteras ett delbetänkande den 9 mars. Men om man ska vara seriös ska man tänka på att det är här i riksdagen som beslut fattas - i den lagstiftande församlingen.

Tillgängligheten till apotekstjänster har tydligt förbättrats efter alliansregeringens omreglering av apoteken. Det är viktigt att fortsätta att skapa förutsättningar för apoteken att utveckla ännu högre kvalitet och tillgänglighet angående tjänster och service.

Omregleringen av apotek har som sagt medfört att tillgängligheten till apotek har ökat i hela landet men även att vissa receptfria läkemedel kan säljas i detaljhandeln. För en småbarnsförälder som jag är det fantastiskt att kunna springa ut till bilen och köra till närmaste butik för att inhandla något febernedsättande till min sjuka son. Det gör som sagt stor skillnad i vardagen, och det underlättar. I dag är det många som tar detta för givet, men som Emma Henriksson exemplariskt redogjorde för var det inte så länge sedan det såg helt annorlunda ut.

Även om Läkemedelsverket har begränsat försäljningen av vissa receptfria läkemedel i detaljhandeln förutsätter jag att detta följs upp och utvärderas.

Anna-Lena Sörenson och Socialdemokraterna försvarade länge apoteksmonopolet och påstod att det garanterade god tillgänglighet och bra service. Socialdemokraterna gjorde under många år egentligen ingenting för att förbättra tillgängligheten till apotek och receptfria läkemedel.

Ett av syftena med omregleringen av den svenska apoteksmarknaden var att öka tillgängligheten till läkemedel för alla i vårt land. Ett antal år har nu passerat sedan omregleringen av apoteksmarknaden. I dag finns det drygt ca 1 400 apotek i Sverige, vilket är en ökning sedan omregleringen. Vi ser att det har skett en ökning på landsbygden och i glesbygdslän, och framför allt kan man alltså numera få tag på receptfria läkemedel i detaljhandeln. Till de socialdemokrater som nu höjde på ögonbrynen kan jag nämna att före apoteksreformen 2009 var Sverige sämst i klassen i Europa beträffande apotekstäthet.

Apoteken har en viktig roll i hälso- och sjukvårdskedjan. Den kan utvecklas ytterligare, och det finns olika förslag i betänkandet från Moderaterna. Bland annat finns ett förslag om möjligheter för ytterligare stärkt egenvård med hjälp av apotekens farmaceuter. Det finns en utvecklingspotential här när det gäller att komma in i vårdkedjan genom att få möjlighet att erbjuda mer genomgripande läkemedelsrådgivning och avlasta primärvården genom enklare vårdtjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Betänkandet tar som sagt upp olika frågor inom området apoteks- och läkemedelsfrågor. Läkemedel kan rätt använda göra att människor blir både friskare och mer arbetsföra, och de hindrar därmed även en negativ utveckling och onödiga socialförsäkringsutgifter. Det är bra både för den enskilde och för samhället. Vi kan se att läkemedel har en annan roll i dag. De tar över rollen som olika behandlingsmetoder har haft, och det är därför viktigt att bejaka att nya läkemedel tillkommer och att de som redan finns förbättras i sin effektivitet och säkerhet. Det är naturligt att sträva efter det.

Läkemedelsstrategin tog allianspartierna och SKL fram tillsammans med en rad olika aktörer på läkemedelsområdet. Det är tryggt och säkert att den är kvar och att den utvecklas, och det känns betryggande att regeringen bygger vidare på den och att det finns en samsyn. Men det finns som sagt fortfarande stora behov, och det finns patientgrupper som är eftersatta på området.

Jag ska nämna en trend inom antibiotikaanvändningen innan jag avslutar, herr talman. Jag ser att talartiden rinner iväg. Regeringen säger att man vill minska utveckling och spridning av antibiotikaresistens och har tagit fram olika strategier för det. Tittar man på siffrorna från 2016 ser man att användningen minskade. Dock ökade försäljningen med 4,5 procent för åldersgruppen 0-6 år. I åldersgruppen 7-19 ökade försäljningen med 1,5 procent. Den ökade antibiotikaanvändningen hos barn rimmar illa med regeringens strategi för att bekämpa antibiotikaresistensen.

Herr talman! Det finns mycket att göra på det här området. Vi står bakom betänkandet, men jag yrkar bifall bara till reservation nr 1.

(Applåder)

Anf. 31 Per Ramhorn (SD)

Herr talman! Vi ska i dag debattera apoteks- och läkemedelsfrågor. Jag kommer främst att fokusera på de tillkännagivanden som vi och Alliansen har ställt oss bakom.

En av de frågor som berörs i det första tillkännagivandet är förslaget om att utveckla en modell för att öka samarbetet mellan vården och apoteken. Vi anser att det är viktigt att de olika aktörerna så långt som möjligt hjälper till med att lotsa patienterna genom vårdkedjan. Man ska komma ihåg att ett ökat samarbete mellan vården och apoteken kan spela en avgörande roll för att hjälpa patienterna till rätta när det gäller deras användning av läkemedel. Därför står vi bakom detta förslag som innebär att det kommer att finnas ett helhetsperspektiv på patientens bästa genom att man sätter patientens hälsa i fokus genom hela vårdkedjan.

Det andra tillkännagivandet handlar om att regeringen bör se över 24timmarsregeln i förhållande till distributörerna. 95 procent av receptkunderna får sina läkemedel direkt när de kommer till apoteket, enligt statistik från Sveriges Apoteksförening. När det gäller de resterande 5 procenten beställs i stället läkemedlet med avsikten att kunna leverera det till kunden inom 24 timmar, enligt den så kallade 24-timmarsregeln.

Det är dock inte ovanligt att väntan för dessa kunder kan bli längre än 24 timmar. Det kan finnas olika anledningar till det, men apoteken är ändå skyldiga att leverera inom 24 timmar. Deras förutsättningar att kunna leva upp till denna leveranstid ligger helt i händerna på de beställnings- och leveranstider som läkemedelsdistributörerna har bestämt sig för gentemot apoteken. Med andra ord kan apoteken alltså inte själva påverka dessa leveranstider. Därför menar vi att 24-timmarsregeln måste gälla i hela läkemedelsdistributionskedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Det handlar alltså om att patienter inte ska drabbas av att vissa delar i den här kedjan inte levererar i tid. Utifrån ett patientperspektiv är det helt oacceptabelt att behöva vänta längre än 24 timmar på att få sin medicin. Mot denna bakgrund ställer vi oss bakom tillkännagivandet vad gäller 24timmarsregeln.

Herr talman! Det tredje tillkännagivandet är ett förslag om returrätt av läkemedel. Att vi stöder detta förslag beror på flera olika aspekter. Det beror först och främst på att vi anser att det är ett slöseri att fullt dugliga mediciner kasseras i stället för att returneras tillbaka till distributören. Detta sker på grund av att apoteken i dagsläget inte har en formell returrätt gentemot distributören. Det finns förvisso riktlinjer inom branschen för retur, men de följs tyvärr inte alltid. Frånvaron av en formell returrätt gör att apoteken ständigt måste göra bedömningar utifrån risken att ett läkemedel förblir osålt. Detta går i förlängningen ut över tillgängligheten av läkemedel på apoteken.

Vi tror att det här förslaget om en mer formaliserad rätt för apoteken att kunna returnera läkemedel skulle leda till att apoteken vågade ha fler läkemedel i lager och därmed till en ökad tillgänglighet till läkemedel för kunderna.

Till sist, herr talman, yrkar jag bifall till vår reservation nr 15.

Anf. 32 Jan Lindholm (MP)

Herr talman! Åhörare, tittare och lyssnare! Den rödgröna feministiska regeringen arbetar långsiktigt och målmedvetet med välfärdspolitiken. Socialutskottets betänkande 6 om apoteks- och läkemedelsfrågor är ett motionsbetänkande som, vilket ni har hört tidigare talare säga, hanterar drygt 100 motionsyrkanden.

Att den omreglering av apoteksmarknaden som allianspartierna genomförde under sin tid vid makten skulle ställa till många problem var uppenbart redan från början. Det är väl därför som vi år efter år ser det återspeglas i ett stort antal motioner med förslag till förändringar av apoteksmarknaden, inte minst från borgerliga ledamöter som själva ser de problem som har uppstått och vill rätta till dem, och det är ju bra. Vi ser alla det här, och vi jobbar med det.

Trots att handelsmarginalen höjdes när man omreglerade apoteksmarknaden för att locka privata investerare in på apoteksmarknaden har många företag i dag problem, och vi har sett en snabb koncentration till ett litet antal stora företag. Det finns ingenting i dag som tyder på att strukturförändringarna på apoteksmarknaden skulle leda till någonting annat än att vi får allt färre aktörer - från monopol till oligopol.

Många av de förslag som finns i motionerna är sådana som rör problem som är direkta konsekvenser av den här illa genomtänkta omregleringen, exempelvis den osäkra tillgången till läkemedel.

Självklart vill inte någon kommersiell företagare bli sittande med Svarte Petter, så alla hoppas att någon annan ska lagerhålla de sällsynta preparaten. Att bli stående med dyrbara, sällsynta och dessutom kanske utgångna läkemedel är ingen höjdare för den som måste tjäna pengar på sin verksamhet. Det är ganska uppenbart att apoteksverksamhet egentligen inte lämpar sig särskilt väl för kommersiell hantering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

De stora volymerna av icke receptbelagda läkemedel som får säljas i handeln fungerar däremot uppenbarligen mycket bra för kommersiell hantering. Men det man kan fundera över är om det bara är fördelar med en ökad tillgänglighet, eftersom även användningen av icke receptbelagda läkemedel kan leda till beroende. De kan i längden kanske göra mer skada än nytta. Det är en risk som den ökade läkemedelskonsumtionen medför och som jag tycker att vi pratar alldeles för lite om.

När det gäller tillgång till läkemedel i hela landet är det tur att vi fortfarande har det statligt ägda Apoteket AB som har åtagit sig att fortsätta bedriva verksamhet med apoteksombud. Trots att staten ger bidrag till den verksamheten är det knappast en lönsam historia. Det står i betänkandet att man har gett löfte om att bedriva sådan verksamhet fram till halvårsskiftet. Sedan får vi se hur det går.

Vi vet inte hur länge det här kan fungera, om de stora bolagen - flera av dem har utländskt kapital bakom sig - skulle plocka russinen ur kakan, vilket vi har sett i andra sammanhang, på de mer lukrativa områdena och inom de mer lukrativa nischerna. Om man vill hålla ihop ett land och så långt som möjligt ha samma standard i hela landet när det gäller de grundläggande samhällsfunktionerna, dit apoteksverksamhet hör - det är nästan som en infrastrukturliknande verksamhet - är det svårt att kombinera med kortsiktiga ekonomiska intressen.

Att allianspartierna valde att höja handelsmarginalen för att locka ut investerare på en tidigare oprövad privat apoteksmarknad innebar också direkt ökade läkemedelskostnader för samhället.

Det är naturligt att kommersiella aktörer genom marknadsföring gör vad de kan för att öka volymerna. Och trots att vi har en kompetent läkarkår, som självklart inte ska vara mottaglig för marknadskrafter, går det inte att utesluta att en del av förklaringen till den ökade läkemedelsanvändningen är att marknadskrafterna ändå har påverkat förskrivningen. Även det är kostnadsdrivande.

När samhällsproblem av olika slag uppstår, oavsett om de förorsakats av externa händelser eller dåligt underbyggda politiska reformer, måste politiken självklart ta sitt ansvar och agera. Därför pågår det ett arbete. Det har pågått ständigt sedan omregleringen.

Just nu har vi till exempel den så kallade Nya apoteksmarknadsutredningen, som ska lägga fram ett antal förslag i delbetänkanden och slutbetänkande innan året är slut. De har till uppgift att titta på alla aspekter och konsekvenser av de förändringar som har skett på apoteksmarknaden efter omregleringen. De ska till exempel titta på ökat behov av inspektioner, arbeta med kompetensfrågor och titta på hur rådgivning och expediering fungerar. Det har nämligen kommit en del uppgifter om att kommersialiseringen av verksamheten till exempel har inneburit att farmaceuterna inte har fått tillräcklig tid för fortlöpande utbildning så att kvaliteten på informationen till kunderna har försämrats.

Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har bidragit med material till Nya apoteksmarknadsutredningen.

Herr talman! Jag har tidigare uppfattat att det har rått en sorts samstämmighet mellan partierna i kammaren när det gäller det fortlöpande arbetet, som fortgår, för att få en fungerande apoteksmarknad att så långt som möjligt fungera bättre. Jag har uppfattat det som att alla tycker att det är viktigt och att det egentligen har funnits ett ganska brett stöd för det.

Apoteks- och läkemedelsfrågor

Att det skrivs många motioner om apoteksfrågor är självklart. Det är ett område som engagerar många eftersom det kommer nära inpå oss alla. Och det är en viktig samhällsfunktion. Men det är märkligt att det finns så många reservationer i betänkandet. Nästan allt som föreslås i reservationerna är nämligen sådant som har föreslagits förut och som det jobbas med. Det är inga okända saker, och det finns pågående arbeten i alla dessa frågor. Det känns alltså lite onödigt.

Det kan tyckas att utskottet borde ha inväntat förslagen från det arbete som pågår innan de här frågorna togs upp. Alla motionsyrkandena kommer inte från den senaste allmänna motionstiden, utan de kommer från två allmänna motionstider. Man hade kanske kunnat jobba på lite mer i stället. Det känns som en lite märklig hantering.

Jag avslutar med att säga att jag för tids vinnande yrkar bifall till bara reservation 2 och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.

(forts. § 6)

Anf. 123 Emma Henriksson (KD)

Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Det var en dryg timme sedan Jan Lindholm höll sitt anförande, så alla som lyssnar nu hörde kanske inte det som sas då. Men det var några saker jag reagerade på och som förvånar mig.

Tidigare har Miljöpartiet varit ett parti som står för människors frihet att välja och som ser tillgången i att det finns olika aktörer i många verksamheter. Men om man lyssnar på Jan Lindholm i dag har Miljöpartiet helt och hållet bytt fot i denna fråga.

Vi fick höra att apotek är ett område där andra inte ska göra sig besvär. Det är uppenbart att Miljöpartiet nu vill återförstatliga apoteken.

Min konkreta fråga till Miljöpartiet och Jan Lindholm är: Är detta Miljöpartiets nuvarande politik - att alla andra aktörer ska bort och staten återta alla apotek?

Vi är helt överens när det gäller att det ska finnas hög standard och god tillgänglighet och att det ska komma alla invånare i landet till del. Detta gäller både apotek och hälso- och sjukvården i stort.

När Jan Lindholm pratar om samma standard och vill tillbaka till den tid vi hade före apoteksreformen, menar han då att alla ska ha samma låga standard, lika dålig tillgänglighet, lika korta öppettider och lika långt till apoteken? Är det så vi ska förstå Miljöpartiets nuvarande politik?

Vi kristdemokrater är stolta över att vi har genomfört en reform som kraftigt har ökat tillgängligheten och gjort det mycket lättare för många fler att komma till ett apotek när de behöver sina mediciner, med bibehållen kvalitet och med ökad kundnöjdhet. Är detta något som Miljöpartiet är emot?

Anf. 124 Jan Lindholm (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Inte med ett enda ord har jag antytt att Miljöpartiet skulle vilja tillbaka till tiden före omregleringen av apoteken.

Att man kritiserar en reform eller ett system som finns nu betyder inte att man vill tillbaka till läget innan. Ni kritiserar själva genom alla era motioner, Emma Henriksson, och ni har ända sedan omregleringen vidtagit ett antal åtgärder för att reglera och lösa de problem som ni upptäckte att omregleringen innebar.

Jag var väldigt tydlig i mitt anförande. Jag talade om att jag har uppfattat att vi tidigare har varit överens här i kammaren om det arbete som har pågått ända sedan omregleringen för att försöka hantera och lösa alla de problem som uppstod då. Detta har vi varit överens om - det är min uppfattning - och jag tror att vi egentligen är det fortfarande.

Jag har inte på något som helst sätt antytt att vi ska tillbaka till tiden före omregleringen. Däremot ser jag alla problem som vi har och som vi måste göra något åt, och jag redovisade många av dem. Vi arbetar med detta.

Jag redovisade att det pågår utredningar och att det kommer förslag. Det kommer till och med förslag på detta område om en vecka, och regeringen kommer utifrån dessa att lägga fram propositioner och förslag om hur vi ska gå vidare med arbetet.

Det som är lite konstigt för mig är att ni inte verkar se problemen, fast ni skriver motioner om dem. När vi står här och debatterar är det precis som om de inte fanns. Vi har ju problem med apoteksverksamheten så som den är i dag. Vi har problem med tillgängligheten till läkemedel. Vi har problem med kompetensen på alla de apotek som vi har. Det finns mycket kvar att göra.

Anf. 125 Emma Henriksson (KD)

Fru talman! Ja, det finns fortfarande utmaningar när det gäller tillgängligheten till läkemedel och att hålla nere kostnaderna för läkemedel, både för den enskilde och för oss som skattebetalare.

De flesta av problemen har dock inget att göra med vilka aktörer som driver de enskilda apoteken utan gäller andra delar - hur våra prismodeller ser ut, vilka krav vi ställer och var någonstans i läkemedelskedjan vi ställer dessa krav.

De förslag vi för fram handlar framför allt om begränsningarna för apotek när det gäller att få vara med i vårdkedjan tidigare på ett bättre sätt. Där skulle vi behöva öppna större möjligheter. Det handlar om distributörer av läkemedel och deras möjligheter.

Oavsett om det är det statliga Apoteket AB eller en annan aktör behöver alla apotek tillgång till läkemedel för att sedan kunna ge denna tillgång till patienten. Möjligheten att skicka tillbaka läkemedel som inte blir uthämtade och som är väldigt dyra gäller alla aktörer.

Frågan till Miljöpartiet kvarstår. Jan Lindholm uppfattade att han var tydlig, och de som är intresserade får väl läsa protokollet i efterhand. Jag hörde det dock tydligt sägas att Miljöpartiet menar att det inte lämpar sig att ha andra aktörer på detta område. Jag kan inte tolka det som något annat än att man vill tillbaka till hur det var innan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Ska Sverige fortsätta att vara ett av tre länder i världen, med Nordkorea och Kuba som de enda andra länderna, som har ett apoteksmonopol? Det måste det betyda om man säger att detta inte lämpar sig för andra aktörer. Då vill man ha ett statligt monopol. Den tiden hoppas jag att ingen av oss vill tillbaka till, därför att det innebar att vi hade absolut sämst tillgänglighet till apotek - dåliga öppettider och långt till apotek för många konsumenter.

Anf. 126 Jan Lindholm (MP)

Fru talman! Jag tycker att Emma Henriksson är skyldig mig en ursäkt. Den debattmetod som hon använder, att lägga ord i mun på folk, smutskasta, förtala, påstå saker och hitta på åsikter från sin debattmotståndare, är väl det dummaste man kan ägna sig åt? Man bör väl debattera det som man faktiskt har att säga varandra och inte bara komma med fantasier?

Jag har i mitt anförande mycket tydligt talat om vilka problem som finns. Många av dessa problem kräver ytterligare styrning från samhällets sida för att vi ska få kompetens på apoteken och för att vi ska klara av kostnadsutvecklingen, som Emma Henriksson nu tog upp. Det behövs faktiskt många åtgärder från samhället för att klara kostnadsutvecklingen. Därför behövs det fler regleringar för att detta ska fungera och för att vi ska få en bra marknad. För att vi ska få en väl fungerande kommersiell marknad krävs det ett starkt samhälle.

Därför är detta i grund och botten en verksamhet som inte lämpar sig för kommersiella aktörer. Men vi vill ha kommersiella aktörer här. Då måste vi se till att skapa förutsättningar för det. Det gjorde inte ni i en ganska ogenomtänkt omreglering, Emma Henriksson. Ni skapade inte förutsättningar för kommersiella aktörer. Det är beklagligt, och det tror jag att ni har förstått. Ni har ägnat tiden sedan dess åt att försöka hantera detta problem, och vi fortsätter att hantera detta problem. Förmodligen kommer vi så småningom att lyckas skapa en ordning på apoteksmarknaden så att vi kan ha många aktörer.

Tyvärr är utvecklingen fortfarande sådan att vi får färre och färre aktörer på apoteksmarknaden. Det ville varken ni eller vi ha när detta skedde. Förhoppningsvis kan vi komma dithän att nya aktörer kan komma in på marknaden, så att vi kan få en mångfald i stället för en ökad brist på mångfald.

Jag tror att vi har samma mål. Men jag tycker att det är mycket fult att påstå någonting som jag inte har sagt i debatten.

(Applåder)

Anf. 127 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Det är en mycket spännande debatt som vi har här i kammaren och som rör mycket viktiga frågor, nämligen apoteken och läkemedlen. Detta är en debatt som vi som har varit med ett tag har haft ett antal gånger sedan den beryktade omregleringen av apoteksmarknaden som skedde i slutet av 2008 och i början av 2009.

Historien är den att i början av 90-talet fanns det tre länder, frånsett Kuba och Nordkorea, som hade ett apoteksmonopol. Det var Island, Norge och Sverige. Island var först ut och omreglerade sin marknad i mitten av 90-talet. Det var oerhört framgångsrikt. Man fick fler apotek, ökad tillgänglighet och bättre service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Norge följde efter vid millennieskiftet. Även där var det en mycket framgångsrik reform. Norrmännen var här i riksdagen och beskrev för oss att man måste gå länge på Karl Johans gate och fråga innan man hittar någon som vill ha det som det var förr. Det var norrmännens klara besked.

Till slut kunde vi också i Sverige genomföra denna reform 2008-2009. Detta beskrevs då från alla tre vänsterpartier som katastrofen. Det var en formidabel katastrof när det gällde läkemedelsförsörjningen i landet. Apotek på landsbygden skulle stängas ned. Ingenstans skulle det finnas apotek. Man gjorde till och med skyltar och ordnade demonstrationer utanför apoteken där det stod: Rör inte mitt apotek!

Fru talman! Då är det roligt att kunna se hur denna debatt har utvecklats, och framför allt att Socialdemokraterna i dag kan föra en seriös diskussion om hur vi kan utnyttja och vidareutveckla apoteksmarknaden. I dag ser vi nämligen att detta har varit en formidabel framgång även i Sverige, precis som i Norge och precis som på Island. Vi har gått från att ha varit det apoteksglesaste landet i Europa med 10 apotek per 100 000 personer till att bli ett betydligt apotekstätare land med uppåt 14 apotek per 100 000 personer. Öppettiderna har i snitt ökat med tio timmar per apotek. Det är en helt annan servicenivå.

Därför är det också glädjande att se att debatten nu kan handla om hur vi kan vidareutveckla apoteksservicen i Sverige.

Utskottsmajoriteten har ställt sig bakom de tre förslagen, nämligen att man ska titta vidare på 24-timmarsregeln, att man ska titta på hur man kan utveckla kontakten mellan apotek och sjukvård och att man dessutom ska se över hur man kan gå igenom returrätten för apotek.

Jag tycker att Socialdemokraterna och Anna-Lena Sörenson borde ta detta som ett stöd från kammaren, alltså att det här finns en tydlig politisk vilja att utveckla apoteksmarknaden, och inte rösta emot. Detta är en tydlig viljeinriktning som kan vara ett stöd i det fortsatta reformarbetet.

När man lyssnar på Miljöpartiet är det som att förflytta sig tillbaka till 2008-2009. Det talas om att utländskt kapital inte passar in och att det inte är bra att det finns en vilja att investera utländskt kapital och så vidare.

Det finns också andra delar i detta betänkande som jag tycker är viktiga att lyfta fram. Jag tänker då förstås på Naloxon. I Sverige har vi en överdödlighet bland dem som är fast i ett heroinberoende. En del av förklaringen till detta är att vårt land, till skillnad från de flesta andra länder, inte har haft en bred tillgång till Naloxon. Naloxon är ett motgift som gör att man kan rädda livet på de män och kvinnor som tar en överdos av heroin.

Centerpartiet väckte en motion om detta under förra årets allmänna motionstid. Vi trodde att detta skulle kunna lösas på annat sätt, beroende på att vi visste att det fanns ansökningar till Läkemedelsverket. Vi utgick från att Läkemedelsverket skulle bevilja dem. Därför blev besvikelsen ännu större när det i slutet av januari meddelades att Läkemedelsverket utifrån nuvarande lagstiftning inte kan göra det. Dessutom upptäckte vi att det fanns en besvärande passivitet från Socialdepartementets sida.

Därför är det glädjande att socialutskottet nu har kunnat enas i mycket tydliga skrivningar, där vi ställer krav på Socialdepartementet att se till att åtgärda detta illa kvickt. Det är inte acceptabelt att människor dör i detta land på grund av att vi inte har tillgång till detta motgift som kallas Naloxon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

I utskottets betänkande står det också mycket tydligt att vi inte kommer att acceptera att detta drar ut vecka efter vecka, månad efter månad, utan i maj 2017 vill vi ha en återredovisning från sjukvårdsministern om vad man har gjort. Vi får aldrig glömma att den heroinmissbrukare som dör denna vecka också är någons son eller någons dotter.

Detta är en oerhört viktig fråga för en mycket utsatt grupp. Därför känns det bra att den motion som Centerpartiet väckte faktiskt har resulterat i ett tydligt ställningstagande från utskottets sida där vi driver regeringen framför oss i en så viktig fråga.

Jag står självfallet bakom alla reservationer från Centerpartiet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

(Applåder)

Anf. 128 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Är apoteken vilka diversebutiker som helst? Den före detta Alliansen sålde ut Apoteket AB. Vi tycker att förändringarna var mycket ideologiskt motiverade och byggde på utgångspunkten att läkemedel är en detaljhandelsfråga mer än en del av hälso- och sjukvården.

När det gäller denna reform ser det lite olika ut i landet. Det har blivit fler apotek i storstäderna. Tittar man på hur det ser ut i glesbygden ser det inte lika bra ut. Jag återkommer till det.

Beträffande konkurrensen hade Centerpartiet den stora drömmen att det skulle finnas enormt många små apotek som skulle konkurrera med den stora jätten Apoteket AB. Så blev det inte. Marknaden funkar på ett sådant sätt att de stora jättarna käkar upp de små aktörerna. Så funkar oftast marknaden.

Nu står vi här med exempelvis Apotek Hjärtat AB med en länk in till Ica - jag ska inte förklara hur; det blir för långrandigt - och som har 25 procent av marknaden. Det är mer ett oligopol nu. De små apoteken försvinner tyvärr i snabb takt.

När det sedan gäller apotek är det ju så att den som bor i stan, som jag gör, har massor av apotek i närheten. Ibland saknas tyvärr medicinerna eftersom apoteken inte kan lagerhålla dem, men det tänker jag inte heller gå in på i denna diskussion. Bor du på landsbygden, alltså i ren glesbygd, får du dock använda din list för att hitta ett apoteksombud, och det finns en risk att antalet apoteksombud också kommer att minska. Jag talar då om ren glesbygd.

De nya apoteken har etablerats i storstad. Där har antalet apotek ökat med 356 stycken, vilket motsvarar 39 procent. Det är ingen dålig ökning. Inget apotek har etablerats i direkt glesbygd, men däremot finns det sex nya apotek i tätortsnära landsbygd - det är många olika delar av landet som här beskrivs. Enligt Statskontoret, som har tittat på det här, finns det en viss osäkerhet gällande vad som ska hända med de olika apoteken i glesbygd. Tittar man på antalet apoteksombud ser man att det nämligen har minskat med 23 procent sedan 1999. Det kan man fundera på.

Det är statliga Apoteket AB som i dag driver apoteksombuden i glesbygd. Läkemedelsverket har som ni alla vet för några år sedan lämnat ett förslag om att det även skulle finnas möjlighet för privata aktörer att gå in på marknaden för ombud. Intresset har dock varit ganska litet. Vi kan fundera på vad det beror på, men det handlar väl om att detta kostar pengar. Man får inte ut några vinster, och det här är ju en marknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Vi hoppas att Apoteket AB ändå kan driva apoteksombuden vidare på precis det sätt som man gör nu. Enligt bolagsstämman förlängdes också uppdraget till och med den 30 juni 2017. Vi anser att regeringen bör ge Apoteket AB i uppdrag att tillsammans med de andra statliga servicebolagen utveckla sin service på landsbygden i hela landet - och då talar jag om glesbygd.

Nu lämnar jag apoteken och ska tala om något annat, nämligen förskrivning av psykiatrisk medicin. Statistik visar att kvinnor förskrivs mer antidepressiva läkemedel och sömnmedel än män; det finns tydligt belagt i olika undersökningar. När antidepressiv medicin skrivs ut till unga anser vi att det måste vara mycket kort tid mellan förskrivningen av medicin och återbesöket, så att man följer upp. Det är oerhört viktigt.

När man förskriver antidepressiva läkemedel måste det också alltid kombineras med uppföljning. Så är det inte alltid. Det är jättebra att vi i dag har många olika mediciner mot olika psykiatriska tillstånd. Det är guld värt. Så var det inte för 20 år sedan, och då såg det mycket värre ut. Men uppföljning är absolut A och O.

Tittar man i statistiken - och det gör jag gärna - ser man att andelen unga i åldrarna 16-24 som hade sömnproblem och olika typer av ångestproblem enligt SCB låg på 7-8 procent på 1980-talet, och nu är siffran ungefär 20 procent. Det är en väsentlig ökning, och man kan se att förskrivningen av medicin mot ångest, oro och så vidare har ökat.

Någonting annat man kan se i dessa studier är att unga som får ångestdämpande läkemedel löper upp till tolv gånger större risk att hamna i missbruk jämfört med dem som inte har fått medicin förskriven. Det är väldigt oroande. Det handlar om ett slags skörhet som måste följas upp.

Det är viktigt att professionen får styra över vilken medicinering och vård som är lämplig, men det är också viktigt att utreda om det finns någon annan bakgrund till att flickor och unga kvinnor oftare hänvisas till medicinering än pojkar och unga män. Mot bakgrund av detta bör regeringen initiera en utredning av läkemedelsförskrivningarna till unga, med ett genusanalytiskt uppdrag. Det tycker vi förstås att riksdagen ska ställa sig bakom och rösta för.

Jag går nu in på den tredje delen i mitt anförande, och den handlar om Naloxon. Regeringen har tillsatt en snabbutredning angående Naloxon, och det är vi väldigt glada för. Utskottet är enigt om detta, och det är bra. Det finns ju hjärtstartare lite varstans i samhället, att använda om folk faller omkull, och det borde på samma sätt finnas även Naloxon ute i samhället. Det gör det inte.

Sverige kommer som sagt att vara nästan sist på den här bollen, men vi tror ändå att regeringen kommer att fixa detta och föra det i hamn. Vi kommer att följa upp det. Därmed vill jag också säga att den här regeringen har gjort betydligt mer för människor med beroende och följderna av det än vad den förra regeringen gjorde.

För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 16, men jag står förstås bakom alla våra övriga reservationer. Jag yrkar avslag på övriga motioner.

Anf. 129 Anders W Jonsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Det gläder verkligen mitt centerpartistiska hjärta att Karin Rågsjö från Vänsterpartiet äntligen går utanför tullarna och tittar på hur det ser ut ute på det hon kallar landet, och att hon är engagerad i att se till att vi har bra apotekstjänster runt om.

Fru talman! Låt mig ta med Karin Rågsjö till Dalarna! I Dalarna har apoteksomregleringen inneburit att landsbygden har fått ett nytt apotek, i Insjön. Där har det aldrig tidigare i modern tid funnits ett apotek, men nu har man öppnat ett. Men i Lima har faktiskt ett apotek i glesbygden stängts, vilket är djupt olyckligt.

Varför har det då stängts? Jo, det beror på att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Landstinget i Dalarna bestämde sig för att lägga ned hälsocentralen i just Lima. Den fick inte finnas kvar. I ett läge där den enda hälsocentralen i byn läggs ned är det klart att det blir svårt för det privata apoteksföretaget att fortsätta driva apoteket. Åker människor till det större samhället för att gå till doktorn där är det nämligen klart att de också väljer apoteket som ligger nästdörrs.

Fru talman! Min fråga till Karin Rågsjö är: Varför är man från Vänsterpartiets sida så fruktansvärt upprörd över att det privata, vinstdrivna apoteksföretaget lägger ned apoteket i Lima men inte på samma sätt upprörd över att Vänsterpartiet i majoritetsställning stänger hälsocentralen på samma ort - vilket indirekt gör det omöjligt att driva ett apotek där?

Anf. 130 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Tack för frågan, Anders! Du har väldiga fördomar om mig. Jag är urstockholmare, vilket verkligen hörs, men jag har rest runt ganska mycket sedan jag hamnade i riksdagen. Jag tycker att det ingår, faktiskt - det vore ju trist om jag bara satt på Kungsholmen och kollade på Karlbergskanalen. Det vore tråkigt, tycker jag.

Jag tänker inte svara på detaljfrågorna, men jag åker gärna till Dalarna och kollar läget på diverse orter med dig, Anders. Vad jag är bekymrad över är dock att det har blivit 356 nya apotek i städer, vilket är en ökning med 39 procent, medan antalet apoteksombud i glesbygd har minskat. Det tycker jag är ett problem. Som man säger: Hur ska vi lösa det tillsammans? Centerpartiet säger sig väl ändå vara glesbygdens företrädare, vad jag förstår. Då borde ju detta oroa ganska mycket, inte sant? Men jag ser inte det någonstans.

När det gäller de stora apoteken är det klart att jag precis som Centerpartiet - detta var ju lite grann er bebis tillsammans med KD - tycker att det hade varit jättebra om vi hade fått småapotek. Men nu har det ju inte blivit så, utan det är de stora apoteken som äter upp de små - som alltid på en marknad. Så funkar marknaden. Vi har det statliga Apoteket AB och exempelvis Apotek Hjärtat, som dominerar marknaden. Det blev inte de små apoteken som ni drömde om, utan det blev de stora jättarna i stället. Jag tycker att man kan fundera på hur det blev så.

Min talartid är snart slut, men jag önskar att man såg till att glesbygden har ombud på en rimlig nivå. Det är det vi har lämnat reservationer om på olika sätt. Självklart ska människor ha tillgång till apotek oavsett var man bor, nära och effektivt. Bor de i glesbygd har de det genom ombuden.

Anf. 131 Anders W Jonsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Jag fick inte riktigt svar på min fråga. Det är alltså ett apotek som har lagts ned i landsbygden i Dalarna, och det är apoteket i Lima. Det har lagts ned på grund av att Vänsterpartiet och Socialdemokraterna stängde hälsocentralen. Varför tycker man från Vänsterpartiets sida att det är helt okej att stänga en landstingsdriven hälsocentral medan man blir väldigt upprörd i ett läge där ett privat företag som en konsekvens av detta faktiskt måste lägga ned sitt apotek?

Tittar man runt om i Sverige ser man att alla län har fått betydligt fler apotek. Nio av tio kommungrupper har fått fler apotek. På landsbygden är det lika många apotek i dag - eller till och med något fler - än före omregleringen. Det är så bilden ser ut.

Den stora marknaden för apoteksombud var tidigare att man hade rätt att sälja hela det receptfria sortimentet. I dag är det inte bara apoteksombuden som har den möjligheten - alla bensinmackar och livsmedelsaffärer har det också. I det läget är det klart att det inte finns samma intresse för att vara apoteksombud.

Dessutom har vi fått en otroligt spännande utveckling tack vare omregleringen. I dag finns det möjlighet att beställa läkemedel och få dem hemsända direkt till postlådan, vilket naturligtvis förändrar marknaden för apoteksombud helt och hållet. Varför ska jag gå till ett apoteksombud i grannbyn när jag kan få läkemedlet försänt direkt till min by?

Jag kan trösta Karin Rågsjö med att den här reformen har inneburit att även landsbygden i Sverige har fått en betydligt bättre service. Vi har fått längre öppettider. Vi har kunnat se till att de apotek som fanns tidigare fortfarande finns kvar. Vi har dessutom fått nya möjligheter att distribuera läkemedel.

Detta var en framgång, Karin Rågsjö! Men svara gärna på varför det är okej att lägga ned en hälsocentral medan man upprörs över att privata företag lägger ned apotek.

Anf. 132 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Jag ska vara helt ärlig: Jag har ingen koll på vad som händer i Lima. Jag vet inte om du skulle kunna svara på frågor från mig som rör orter runt om i Sverige, där du inte har varit eller där du inte har kontakter, Anders. Jag lovar dock att jag omedelbart ska ta kontakt med mina landstingskompisar angående det här och undersöka hur de tänkte. Det är självklart.

Jag tycker att det är väldigt signifikant att det har tillkommit 356 nya apotek. Det har skett en ökning av antalet apotek i större städer - specifikt i storstadsregionerna, där det har skett en ökning med 39 procent. Detta kanske är jättebra - vi kanske behöver massor med apotek här. Och det är väl jättebra att tillgängligheten är god och att apoteken är öppna på kvällar och helger - det är vansinnigt bra.

Om man hade gett statliga Apoteket AB i uppdrag att fixa detta hade de säkert också gjort det. Det var dock inte er mission, utan ni ville få ut det här på marknaden, för sådan är hela er grundfilosofi. Ni tycker att marknaden fixar den här typen av frågor - hälso- och sjukvård - bättre än det offentliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Jag måste säga att det är märkligt, Anders: Ett misslyckande för er borde vara att de stora jättarna har tagit över de små. Det måste väl ändå vara ett misslyckande - ni pratade ju om att det skulle finnas små apoteksverksamheter runt om. Så blev det inte, utan det blev i stället ett antal jätteaktörer som tog över - som vanligt, för så funkar marknaden. Det är inte deras fel, utan det beror på den politiska styrningen, där man inte har gör någon konsekvensanalys av de reformer man genomför.

Jag tror att väldigt många kunde räkna ut att det skulle bli så här, eftersom marknaden ser en möjlighet att tjäna så mycket pengar så möjligt. De är säkert superbra, men det blev inga små apotek, utan det blev stora apotek.

Anf. 133 Emma Henriksson (KD)

Fru talman! Det lät nästan som att Karin Rågsjö i sitt anförande beklagade sig över att det har tillkommit så många apotek i Stockholmsområdet. Det är sant - det är framför allt i storstadsområden som antalet apotek har ökat. Men antalet har inte minskat i andra områden, och förbättringen har inte varit störst i Stockholm.

Skälet till att det är storstadsområdena som har fått den största förbättringen är att det var i dessa områden som det tidigare var sämst. När man hade fått sitt recept från läkaren och skulle gå till apoteket möttes man av en lång, lång kö. Det fanns så få apotek att dessa inte riktigt klarade av att serva det kundunderlag som de hade.

I dag är det Sörmland som har lägst andel apotek per 100 000 invånare - 11,6 stycken. Genomsnittet i Europa är 31 apotek per 100 000 invånare. Jämtland, som kanske inte är känt för att vara den mest tätbebyggda delen av vårt land, har högst andel i Sverige - 19,6. Till och med Jämtland ligger alltså en bra bit efter resten av Europa.

Men omregleringen har sett till att tillgängligheten har blivit bättre i alla landsting i vårt land. Det kan väl inte vara någonting att beklaga.

Karin Rågsjö nämnde att det är Apoteket AB som står för apoteksombud. Så är det, därför att de andra i praktiken är förhindrade att bedriva ombudsverksamhet. Läkemedelsverket har också föreslagit att man ska ta bort detta.

Min fråga till Karin Rågsjö är: Stöder Vänsterpartiet att fler ska få möjlighet att bedriva ombudsverksamhet?

Anf. 134 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Jag går till den sista frågan: Tror du på fullt allvar att det finns ett stort intresse hos exempelvis Apotek Hjärtat att driva apoteksombud när man inte kan tjäna pengar på det? En marknad funkar ju lite så. Statskontoret säger också i sina utredningar att de inte tror att det kommer att bli någon kö av privata aktörer som vill ge sig in på denna marknad. Det är lättare att ge sig in på marknaden i storstadsregionerna.

Jag håller med dig - det finns en fantastisk tillgång till apotek. Jag bor, som sagt, mitt i stan, på Kungsholmen. Jag tror att jag har fem apotek inom 200 meters radie. Snacka om tillgänglighet! Dessutom har alla samma öppettider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Däremot har jag varit med om att springa runt och försöka att få tag i en ögonsalva på tre av de här apoteken, vilket tog precis 24 timmar. Tillgänglighet behöver alltså inte betyda att servicen är på topp, av olika anledningar.

Din andra fråga, Emma Henriksson, handlade om ombuden. Antalet ombud har gått ned. Jag tycker att det är ett problem när antalet apoteksombud minskar med 23 procent. Då måste man kunna göra analyser - vilket Anders W Jonsson från Centerpartiet var inne på - om vad det här handlar om. Sitter 89-årige Olle och kollar på paddan och försöker att beställa, eller hur förhåller det sig? Vi kan inte riktigt se de svaren i dag.

Många pratar om landsbygden i dag, som en paroll. Om man ska tala om en service för hela landet ska man göra någonting på riktigt. Därför tycker vi att man ska försöka att göra en analys av de olika apoteksombuden, hur man ska utvidga detta och hur det ser ut i glesbygden. Man bör göra en ordentlig utredning.

Anf. 135 Emma Henriksson (KD)

Fru talman! Det finns en hel del kunskap om vad det är som har gjort att antalet apoteksombud har minskat. Apoteksombudet fanns många gånger på bensinmacken, som har lagt ned. Det finns ingen kvar som kan bedriva apoteksombudsverksamheten. Det fanns i den lokala lilla livsmedelsbutiken, men den har också lagt ned.

Förklaringarna finns där. Det beror på att den verksamhet som fanns inte längre finns kvar, och då kan man inte längre vara ombud. Det är ingen som bara öppnar ombudsverksamhet, utan den sker i förening med annan verksamhet som finns.

Det viktiga för mig när jag behöver medicin är att jag har möjlighet att få tag i den. Tack vare att nya aktörer har kommit in finns det i dag helt nya sätt att få tag i mediciner. Detta är självklart inte lika enkelt tillgängligt för alla. Den som är 93 år och aldrig har använt en dator kan inte enkelt gå in och beställa mediciner. Men det finns också ganska många vitala 93åringar som kan göra detta och som tack vare att det i dag finns möjlighet att på nätet beställa mediciner har fått en mycket bättre tillgänglighet.

Dessutom är det så att många fler apotek har öppnat. Det finns fler apotek, och tillgängligheten till apotek har ökat i alla landsting i hela landet. Framför allt har öppettiderna förbättrats - man behöver inte längre stå så länge i kö för att få sina mediciner.

Vi vet att det finns kunder som i dag kommer in och behöver en medicin men som inte får den, men så var det före avregleringen också. När man tittar på vad det är som gör att man inte får sin medicin ser man att det många gånger handlar om att den är slut hos leverantören. Då spelar det ju ingen roll hur många apotek man går runt till, eller om de är statliga eller privat drivna, utan det beror på att medicinen helt enkelt inte finns att uppbåda.

Frågan till Vänsterpartiet kvarstår: Är ni beredda att göra det möjligt - och att fortsätta att göra det möjligt - för fler att vara med och utveckla apoteksmarknaden?

Anf. 136 Karin Rågsjö (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Det är intressant att diskutera den här reformen. När man diskuterar tillgången till apotek låter det som om man diskuterar brödköer någon gång runt 1915 och hur det då såg ut på stan. Det är alltså en mytbildning att folk fick stå i dagar för att få ut sin Kåvepenin. Riktigt så är det inte.

Hade ni haft lite koll på läget - ni hade ändå Socialdepartementet - kanske ni hade testat att först ge Apoteket AB större befogenheter att hitta andra vägar, som längre öppettider. Ni kunde ha gjort en lista över vad de skulle göra. Nu gjorde ni inte det utan sålde ut det, och det kommer förstås aldrig tillbaka igen - det fattar ju vem som helst. Det är för dyrt, för det här handlar om marknadsandelar.

Samtidigt tycker jag att det ibland finns en oärlighet från den före detta Alliansen när man säger att det är en fantastisk tillgänglighet i hela Sverige. Riktigt så är det inte. Det finns otroligt många delundersökningar som visar att man får vänta på mediciner något längre. Det är typ 4 procent som får vänta längre i dag med 24-timmarsregeln än tidigare.

Nej, det blev inte de små familjedrivna myspysapoteken, utan det blev de stora drakarna som tog över apoteken, precis som vi sa i debatten inför den så kallade reformen. Detta bemöter ni inte. Ni tycker att det är helt okej att det är en oligopolmarknad i Sverige nu med apoteken. I stället borde ni säga att det här inte blev bra. Tänk om vi kunde ha en sådan politisk debatt i stället för att säga att allting är nästan fantastiskt, till och med längst ute i glesbygden.

Anf. 137 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till reservation 1. Vi liberaler står bakom våra övriga reservationer men avstår för tids vinnande från att yrka på dem. Gårdagens votering förskräckte.

En utredning kommer nästa vecka som tar upp många av de frågor som vi behandlar här i dag. Det har då sagts från regeringssidan: Varför kunde ni inte vänta med att ta upp allt det här tills utredningen kommer?

Jag har suttit i riksdagen i totalt 20 år och vet att om man ska få fart på frågor måste man tjata och tjata och ta upp dem här i kammaren.

Om vi hela tiden påminner om dem, som vi gör i dag, kanske remissbehandlingen går kvickt, och sedan tar man hand om remissvaren kvickt och återkommer kvickt till riksdagen med proposition, för det är angeläget i alla de frågor som vi diskuterar i dag.

Samarbetet mellan vården och apoteken tas upp. Ja, apoteken är sjukvårdens frontlinje. Det är dit människor går i första hand för att få råd. Därför är det så viktigt att de råd man får där är samordnade med de råd som ges av vården i övrigt. Här finns bra modeller, faktiskt redan från tiden före Apoteksbolagets tillkomst 1971. De privata apoteken samarbetar bra med vården, och det gjorde man också under apotekets tid. Det är erfarenheter att bygga vidare på.

Den nationella ordinationsdatabasen brådskar. Vi trodde 2005 att vi skulle få den när vi fick ett individbaserat receptregister. Det är nu tolv år sedan, och nu sker en utlokalisering av E-hälsomyndigheten. Blir det mer fördröjning här eller hålls tidsschemat, så att vi inom ett år får se den nationella ordinationsdatabasen för patienternas säkerhet och effektiv läkemedelsbehandling och för att komma undan problemen som vi har med generikautbyte och annat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

24-timmarsregeln ska också gälla tillverkarna. Med godkännande av ett läkemedel borde det också följa ett krav på att de har läkemedel i lager, så att man kan få ut dem till patienterna inom 24 timmar.

Sedan vill jag ta upp en hjärtefråga, nämligen särläkemedel för människor med sällsynta diagnoser. EU har satsat stora pengar för att det ska tas fram läkemedel för de sällsynta diagnoserna. Man har snabbat på godkännandeprocessen i den europeiska läkemedelskontrollen. Sedan har läkemedlen kommit ut till patienter i olika länder inom EU, men i Sverige är det inte säkert, eftersom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket tittar på priset och man ute i landstingen säger: Nej, det är för dyrt att behandla en del av de här personerna med dessa sällsynta diagnoser. Det är medicinsk-etiskt väldigt stötande. Vi måste få fram en modell där dessa läkemedel kan finansieras på nationell nivå. Jag förstår att en enskild klinik har svårt att betala miljonbelopp för en behandling. Men vi borde ha en nationell pott. Vi borde också ha en bra och transparent priskontroll. Det har vi inte för några läkemedel i dag. I samband med att man söker om registrering borde det redovisas vilka kostnader man har haft för att ta fram läkemedlet i fråga.

Jag tror att jag hinner ta upp en fråga till, nämligen returrätten för läkemedel. Den kommer att revolutionera vardagen för många. Då vågar apoteken ta in läkemedel och ha i lager, inte minst de dyra särläkemedlen, därför att man vet att om de inte förskrivs kan man skicka tillbaka dem.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)