Anf. 4 Heléne Björklund (S)
Fru talman! Jag är nöjd och stolt över att vi äntligen har ett färdigt förslag till en ny kustbevakningslag. Försvarsutskottet ställer sig enigt bakom det, och jag vill börja med att yrka bifall till förslaget.
I över 300 år såg kustbevakningen i stort sett likadan ut. Den bestod av två strandridare som hade till uppgift att förhindra smuggling och vrakplundring längs med Sveriges ostkust.
Mycket har hänt sedan dess. I dag spelar Kustbevakningen en viktig roll i svensk brottsbekämpning. Den övervakar och kontrollerar sjötrafiken och fisket, värnar miljön och hjälper människor till sjöss. Den medverkar i internationella samarbeten för att utveckla gränskontrollen, brottsbekämpningen till sjöss, miljöskyddet och annan sjöövervakning.
Den nuvarande regleringen är dock utspridd i ett flertal lagar, och befogenheterna har inte ändrats sedan Kustbevakningen blev en myndighet 1988. Detta gör det svårt att få en samlad överblick, och det påverkar också hur lagen används och tolkas. Därför är det hög tid att lagen anpassas efter vår tid.
Därför känns det bra att regeringen nu föreslår en ny kustbevakningslag som innehåller alla befogenheter och regler som rör Kustbevakningen.
Jag har tagit del av många kloka synpunkter från remissinstanser och Lagrådets yttrande, och jag kan konstatera att det är ett väl genomarbetat förslag som ligger framför oss. Kustbevakningen själv är positiv och framhåller i sitt remissyttrande bland annat att förslagen ger förutsättningar för att effektivare förebygga, förhindra och upptäcka brott till sjöss och i kustnära områden.
Detta handlar inte bara om att samla regleringarna på ett och samma ställe. Den kanske allra viktigaste förändringen är att regeringen föreslår att Kustbevakningen får utökade befogenheter för brottsbekämpning och ordningshållning till sjöss. Kustbevakningen kommer nu på egen hand att kunna utreda vissa brott. Myndigheten kommer att få bedriva visst förundersökningsarbete. Den kommer också att få utökade möjligheter att stödja polisens arbete med brottsbekämpning som inte är direkt sjörelaterad, till exempel våldsbrott som begås till sjöss. Detta kommer att öka tryggheten vid våra gränser, vid våra kuster och till sjöss.
Samtidigt stärker förslaget också polisens befogenheter till sjöss. Polisen ska nu få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål under samma förutsättningar som i dag gäller för genomsökning av fordon. Det har faktiskt blivit vanligare att personer med koppling till organiserad brottslighet använder sig av båtar. Det finns risk att illegala vapen förvaras på dessa båtar när polisen inte har haft samma befogenhet. En polismans möjligheter att ta hand om dessa vapen har varit begränsade.
Självklart har Polismyndigheten huvudansvaret för brottsbekämpningen. Men vi har alla mycket att vinna på att Kustbevakningen får ett utökat och mer självständigt ansvar för brottsbekämpning.
Förslaget ger också tydligare geografiska ramar. Men lagen ska ändå få tillämpas i andra geografiska områden om Polismyndigheten, Tullverket eller någon annan myndighet behöver hjälp. Ett sådant exempel kan vara att Polismyndigheten begär biträde av Kustbevakningen på grund av ordningsstörningar på en ö. Jag tänker till exempel på Ungskär i Blekinge skärgård, där Kustbevakningen kan finnas snabbare på plats än Polismyndigheten. De nya geografiska ramarna innebär också att Kustbevakningen nu ska få göra ingripanden på land om själva brottet har begåtts till sjöss.
Fru talman! En utökad, enhetlig och mer samlad reglering av Kustbevakningens uppgifter och befogenheter kommer att ge en effektivare brottsbekämpning. Dessutom kommer den nya lagen att främja samverkan mellan de olika myndigheterna, och detta kommer också att ge Polismyndigheten välbehövlig avlastning.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)