Socialförsäkringsutskottets betänkande

2017/18:SfU21

Genomförande av säsongsanställningsdirektivet

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till ny lag om rätt till ersättning när ett tillstånd för säsongsarbete återkallas samt till änd­ringar i utlänningslagen och i lagen om särskild utlänningskontroll. Utskottet föreslår vidare att yrkandena i följdmotionerna avslås.

Regeringens förslag behandlar i huvudsak genomförandet av säsongsan­ställningsdirektivet och innebär att det införs en ordning med tillstånd för säsongs­arbete. Tillstånd ska kunna beviljas utlänningar i tredjeland som har erbjudits anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här. Tillståndet ska beviljas i form av ett arbetstillstånd för säsongs­arbete, om vistelsen i Sverige inte är längre än 90 dagar. För längre vistelser ska ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbete utfärdas.

Regeringen föreslår att bestämmelserna som behövs för att genomföra direk­tivet huvudsakligen ska samlas i ett nytt kapitel i utlänningslagen men föreslår även en ny lag, lag om rätt till ersättning när ett tillstånd för säsongs­arbete återkallas.

Regeringen föreslår vidare att en utlänning som har rätt till fri rörlighet enligt avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer inte ska vara skyldig att lämna fingeravtryck när han eller hon ansöker om uppehållstill­stånd eller när ett bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas av någon annan anled­ning än en ansökan om uppehållstillstånd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2018.

I betänkandet finns två reservationer (SD, V).

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:108 Genomförande av säsongsanställningsdirektivet.

Två yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Tillstånd för säsongsarbete

Reservationer

1.Förutsättningar för tillstånd m.m., punkt 1 (SD)

2.Giltigt anställningsavtal, punkt 3 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Reservanternas lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Förutsättningar för tillstånd m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 5 § samt 6 c kap. 2, 6 och 13 §§.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:108 punkt 2 i denna del och avslår motion

2017/18:4001 av Paula Bieler m.fl. (SD).

Reservation 1 (SD)

2.

Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om rätt till ersättning när ett tillstånd för säsongsarbete återkallas,

2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) utom i de delar som omfattas av utskottets förslagovan,

3. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:108 punkterna 1, 2 i denna del och 3.

3.

Giltigt anställningsavtal

Riksdagen avslår motion

2017/18:3979 av Christina Höj Larsen m.fl. (V).

Reservation 2 (V)

Stockholm den 17 april 2018

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Mathias Tegnér (S), Marie Olsson (S), Maria Ferm (MP), Christina Höj Larsen (V), Paula Bieler (SD), Yasmine Larsson (S) och Johanna Jönsson (C).

Redogörelse för ärendet

Europaparlamentet och rådet antog den 26 februari 2014 direktiv 2014/36/EU om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställ­ning, kallat säsongsanställningsdirektivet. Direktivet trädde i kraft den 29 mars 2014 och skulle ha varit genomfört i medlemsstaterna senast den 30 september 2016.

Justitiedepartementet har arbetat fram departementspromemorian Genom­förande av säsongsanställningsdirektivet (Ds 2017:27). I promemorian finns även ett förslag om utlänningars skyldighet att lämna fingeravtryck. Proposi­tionen innehåller regeringens överväganden och förslag dels för att genomföra säsongsanställningsdirektivet, dels i fråga om vissa utlänningars skyldighet att lämna fingeravtryck. Promemorians förslag om att Migrationsverket ska få ha direktåtkomst till uppgifter från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten, om uppgifterna behövs för handläggning av ansökningar enligt direktivet, krävs inte för ett genomförande av direktivet. Frågan bereds vidare i Rege­ringskansliet.

Regeringens förslag har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter.

En redovisning av följdmotionerna och det riksdagsbeslut som föreslås i propositionen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Reser­vanternas lagförslag finns i bilaga 3.

Utskottets överväganden

Tillstånd för säsongsarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till genomförande av säsongsanställningsdirektivet och till ändring av skyldigheten att lämna fingeravtryck i vissa fall samt avslår följdmotionerna. Följd­motionerna omfattar frågor om bl.a. grunder för avslag och återkal­lelse av tillstånd samt krav på bindande anställningsavtal och sjuk­försäkring.

Jämför reservation 1 (SD) och 2 (V).

Propositionen

Säsongsanställningsdirektivet

Säsongsanställningsdirektivet utgör ett led i skapandet av en EU-gemensam politik för laglig migration i enlighet med kommissionens strategiska plan för laglig migration och Stockholmsprogrammet. Direktivet ska tillgodose det strukturella behovet av säsongsarbetskraft inom EU, bidra till en effektiv han­tering av migrationsströmmarna och säkerställa rimliga arbets- och levnads­förhållanden för säsongsarbetare. Direktivet innehåller bestämmelser om bl.a. villkor för inresa, förfarandet vid utfärdande av tillstånd och rättigheter för säsongsarbetare.

Tillstånd för säsongsarbete och nationella tillstånd

Med tillstånd för säsongsarbete avses varje tillstånd som utfärdas i enlighet med säsongsanställningsdirektivet. Ett tillstånd för vistelse som inte överstiger 90 dagar ska beviljas i form av ett arbetstillstånd för säsongsarbete. Även en visering ska i dessa fall utfärdas för utlänningen, om inte han eller hon är undantagen från kravet på visering. Om vistelsen överstiger 90 dagar ska ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd beviljas; denna längre typ av till­stånd för säsongsarbete benämns säsongsarbetstillstånd.

Regeringens bedömning är att EU:s medlemsstater inte ska kunna bevilja ett tillstånd enligt allmänna regler om arbetskraftsinvandring om personen i fråga omfattas av direktivet. En sådan möjlighet skulle kunna utnyttjas för att kringgå bl.a. direktivets skyddsregler till förmån för säsongsarbetaren. Rege­ringen föreslår därför att regelverket om säsongsarbetstillstånd ges företräde framför de allmänna reglerna om arbetstillstånd. I de fall då utlänningen tillhör en kategori av personer som är undantagen från möjligheten att beviljas ett tillstånd för säsongsarbete föreslår regeringen dock att tillstånd enligt de all­männa reglerna i förekommande fall ska kunna beviljas. Dessa kategorier är utlänningar som

      är bosatta inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier

      är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller familjemedlem till en sådan person

      bedriver verksamhet på ett i en annan medlemsstat etablerat företags väg­nar inom ramen för tillhandahållande av tjänster enligt fördraget om Euro­peiska unionens funktionssätt.

Regeringen föreslår också att en utlänning som har ett tillstånd för säsongsar­bete ska kunna ansöka om och beviljas nationella uppehållstillstånd och arbetstillstånd efter inresan i Sverige.

Vidare föreslås att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett till­stånd för säsongsarbete utfärdat av Sverige i förening med ett uppehållstill­stånd som är utfärdat med anledning av arbete i Sverige. Regeringen anger att en utlänning i detta hänseende ska behandlas på samma sätt som den som haft uppehållstillstånd för arbete, EU-blåkort utfärdat av Sverige eller ICT-tillstånd (5 kap. 5 § första stycket 1 utlänningslagen [2005:716], förkortad UtlL). Det bör vara möjligt att räkna ihop tiderna för de olika tillståndstyperna vid beräk­ningen av de fyra åren.

Villkoren för tillstånd för säsongsarbete

Anställningsavtal och anställningserbjudande

I säsongsanställningsdirektivet anges att ansökningar om inresa för vistelse som inte överstiger 90 dagar ska åtföljas av ett giltigt anställningsavtal eller –  om det föreskrivs i nationell rätt, administrativa bestämmelser eller praxis – ett bindande anställningserbjudande om att arbeta som säsongsarbetare hos en arbetsgivare som är etablerad i medlemsstaten i fråga. Regeringen anger att enligt de allmänna reglerna om arbetskraftsinvandring får tillstånd ges till den som har erbjudits en anställning (6 kap. 2 § första stycket UtlL). Vidare anger regeringen att blåkortsdirektivet innehåller en likalydande bestämmelse som den i säsongsanställningsdirektivet och när blåkortsdirektivet genomfördes gjordes bedömningen att formuleringen var i överensstämmelse med direkti­vet. Enligt regeringen saknas skäl att nu göra en annan bedömning. Säsongs­anställningsdirektivet skulle ha varit genomfört i svensk rätt den 30 september 2016, och det svenska genomförandet är försenat. Regeringen anför att det mot den bakgrunden är naturligt att välja den lösning som finns i nuvarande regel­verk. Regeringen anger att olika åtgärder övervägs inom Regeringskansliet som syftar till att stärka arbetstagares ställning vid arbetskraftsinvandring generellt och att det därför inte är lämpligt att föregå den beredningen och i detta sammanhang föreslå sådana förändringar.

Försörjning

Enligt regeringen ska anställningen göra det möjligt för utlänningen att för­sörja sig. Kravet bör motsvara det som ställs upp enligt de allmänna reglerna om arbetskraftsinvandring.

Lön och övriga anställningsvillkor

För att ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas ska enligt regeringen lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Även dessa krav bör enligt regeringen motsvara de som ställs upp enligt de allmänna reglerna om arbetskraftsinvandring.

Sjukförsäkring

Utlänningen ska visa att han eller hon har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring för att ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas. Tillstånd för säsongsarbete föreslås gälla i högst sex månader, och utlänningen kommer därför inte att folkbokföras och därigenom omfattas av landstingens skyldighet att tillhandahålla även annan än omedelbar hälso- och sjukvård samt tandvård. Regeringen anser mot denna bakgrund att det bör tas in en bestämmelse i utlänningslagen som innebär att en utlänning ska visa att han eller hon har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring.

Bostad

Ett annat krav som regeringen föreslår för att tillstånd för säsongsarbete ska beviljas är att utlänningen ska visa att han eller hon under vistelsen kommer att ha tillgång till en bostad med lämplig standard. Om arbetsgivaren upplåter eller förmedlar bostaden får tillstånd för säsongsarbete beviljas endast om hyran inte står i missförhållande till utlänningens lön eller boendets standard, hyran för bostaden inte dras från utlänningens lön i andra fall än enligt lagen (1970:215) om arbetsgivarens kvittningsrätt, arbetsgivaren har gett utlän­ningen en skriftlig handling med hyresvillkoren och bostaden uppfyller all­männa hälso- och säkerhetsbestämmelser.

Unionsföreträde

Tillstånd för säsongsarbete ska ges endast om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU. Detta innebär att en prövning ska göras av att rekryteringen är förenlig med principen om unionsföreträde.

Reglerat yrke

Regeringen föreslår vidare att om säsongsanställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige. Med reglerat yrke avses yrkesverksamhet där det krävs bestämda yrkeskvalifikationer för att få tillträde till eller utöva verksamheten eller någon form av denna eller för att använda en viss yrkestitel.

Återvändandeavsikt

En ansökan om tillstånd för säsongsarbete ska enligt regeringens förslag inte beviljas om det finns risk för att utlänningen inte avser att lämna Sverige när tillståndstiden har löpt ut.

Hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa

Enligt regeringens förslag ska ett tillstånd för säsongsarbete inte beviljas en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll ska kompletteras med en hänvisning till utlänningslagens nya bestämmelser om tillstånd för säsongsarbete.

Resehandlingar

Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte få beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller.

Grunder för att avslå en ansökan

Grunderna för att avslå en ansökan om tillstånd för säsongsarbete delas i pro­positionen upp i tvingande och fakultativa. En ansökan ska avslås om utlän­ningen visar upp handlingar till stöd för sin ansökan som förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. En ansökan får avslås bl.a. om arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för odeklarerat arbete eller olaglig anställning, om arbetsgivarens verksamhet har avvecklats genom kon­kurs eller om utlänningen tidigare har haft ett tillstånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det tillståndet.

Regeringen anger att direktivets formuleringar av vissa avslagsgrunder, bl.a. de som tar sikte på när arbetsgivaren har påförts sanktioner för odeklarerat arbete eller olaglig anställning och när arbetsgivarens verksamhet har avveck­lats, vid en första anblick framstår som obligatoriska, eftersom det anges att ansökan ska avslås. Eftersom tillämpning ska ske ”i förekommande fall” och ett beslut att avslå en ansökan ska fattas med beaktande av de särskilda omständighe­terna i det enskilda fallet och med respekt för proportionalitets­principen, bedömer regeringen dock att avslagsgrunderna kan anses fakul­tativa.

Grunder för att återkalla ett tillstånd

Även grunderna för att återkalla ett tillstånd delas i förslaget upp i tvingande och fakultativa. Regeringen föreslår att ett tillstånd ska återkallas bl.a. om till­ståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt, ett bevis om tillståndet har förfal­skats eller ändrats i något avseende eller om utlänningen utgör ett hot mot all­män ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Regeringen föreslår att ett tillstånd får återkallas bl.a. om förutsättningarna för att bevilja tillståndet inte är uppfyllda, arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för odeklarerat arbete eller olaglig anställning, arbetsgivarens verksamhet har avvecklats genom konkurs eller om arbetsgivaren inte bedriver någon ekonomisk verk­samhet.

Regeringen anger att, liksom när det gäller avslag på ansökan, direktivets bestämmelser om återkallelse i vissa fall vid en första anblick är utformade som obligatoriska. Eftersom dessa grunder för att återkalla ett tillstånd emel­lertid ska tillämpas ”i lämpliga fall” och ett beslut att återkalla ett tillstånd ska fattas med beaktande av de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet och med respekt för proportionalitetsprincipen, bedömer dock regeringen att dessa återkallelsegrunder kan anses fakultativa. Enligt regeringen bör det väsentliga vara att åtgärden finns tillgänglig i lagstiftningen.

Ansökan om tillstånd, tillståndstid och förlängning av tillstånd

Regeringen föreslår att en utlänning som vill ha ett tillstånd för säsongsarbete ska ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan i EU. En ansökan får dock lämnas in och bifallas efter inresan om utlänningen ansöker om förläng­ning av ett tillstånd för säsongsarbete eller har ett tillstånd för säsongsarbete och ansöker om ett nytt sådant.

Ett tillstånd för säsongsarbete får inte beviljas för längre tid än anställnings­tiden och inte för längre tid än utlänningens pass gäller. Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd för säsongsarbete får inte överstiga sex månader under en tolvmånadersperiod.

Den som inom giltighetstiden för ett tillstånd för säsongsarbete ansöker om förlängning av tillståndet eller om ett nytt sådant tillstånd ska få arbeta som säsongsarbetare till dess tillståndsfrågan har avgjorts.

Tillståndstiden får inte förlängas om förutsättningarna för att bevilja till­ståndet inte är uppfyllda, tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt eller ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende.

En förlängning av tillståndstiden får vägras bl.a. om arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för odeklarerat arbete eller olaglig anställning, arbetsgiva­rens verksamhet har avvecklats genom konkurs, arbetsgivaren inte bedriver någon ekonomisk verksamhet eller om utlänningen tidigare har haft ett till­stånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det tillståndet.

Ersättningsskyldighet vid återkallelse

En utlänning som har haft ett tillstånd för säsongsarbete och som genom ett lagakraftvunnet beslut har fått tillståndet återkallat på grund av brister hos arbetsgivaren ska enligt regeringen ha rätt till ersättning från arbetsgivaren. Ersättningen ska motsvara den lön och annan ersättning från arbetsgivaren som utlänningen skulle ha haft rätt till med anledning av anställningen under tillståndstiden om tillståndet för säsongsarbete inte hade återkallats. Rege­ringen föreslår att bestämmelserna om rätt till ersättning ska införas i en ny lag. Ett avtalsvillkor som i jämförelse med lagen är till nackdel för utlänningen ska vara utan verkan mot honom eller henne.

Skyldighet att lämna fingeravtryck

Utöver regler för att genomföra säsongsanställningsdirektivet föreslår rege­ringen i propositionen även att schweiziska medborgare och deras familjemed­lemmar som har rätt till fri rörlighet inte längre ska vara skyldiga att lämna fingeravtryck till sina uppehållstillståndskort. Sedan 2002 gäller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer (SÖ 2001:68). Enligt avtalet får schweiziska medborgare som arbetar eller på annat sätt kan försörja sig vistas i en annan avtalsslutande stat. Ett uppehållstillstånd ska utfärdas som bevis för rätten till fri rörlighet, och i dag utfärdas s.k. uppehållstillståndskort. Skyldig­heten i svensk rätt att lämna fingeravtryck följer i dag av 9 kap. 8 a § UtlL, och den kan ytterst anses grundad på förordningen (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland. Som skäl för förslaget att göra ett undantag från denna skyldighet anger regeringen i huvudsak följande. Det kan diskuteras om förordningen fortfarande är till-lämplig på schweiziska medborgare. Förordningen är en del av Schengenre­gelverket, och Schweiz anslöt sig till Schengensamarbetet efter att förord­ningen antogs. I andra rättsakter i Schengenregelverket anses schweiziska medborgare som har rätt till fri rörlighet inte som tredjelandsmedborgare. Ett flertal av EU:s medlemsstater har i dag inte krav på att schweiziska medbor­gare med rätt till fri rörlighet ska lämna biometriska uppgifter vid vistelse. Vidare följer av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz att de avtalsslutande parterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla forma­liteterna och förfarandena för erhållande av uppehållstillstånd.

Ett uppehållstillståndskort innehåller även ett fotografi. Regeringen anger att om ett kort inte skulle innehålla ett fotografi skulle kortet avvika markant från hur andra uppehållstillståndskort ser ut. Detta skulle leda till problem när personerna behöver visa att de har uppehållstillstånd i Sverige, t.ex. vid kon­takt med Försäkringskassan och Skatteverket. Regeringen anser därför att schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar även fortsättningsvis bör vara skyldiga att låta sig fotograferas för utfärdande av uppehållstillstånds­kort.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2018.

Motionerna

I kommittémotion 2017/18:4001 av Paula Bieler m.fl. (SD) begärs att riksda­gen antar regeringens proposition 2017/18:108 Genomförande av säsongsan­ställningsdirektivet med de ändringar som framgår av motionens bilaga 1. De ändringar motionärerna föreslår är att säsongsarbete inte ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd och att försäkringskravet inte ska anses uppfyllt när utlänningen har ansökt om sjukförsäkring; en sådan försäkring ska innehas. Vidare ska inte arbetsgivare som tidigare kringgått eller missbrukat regler för anställning av utländsk arbetskraft enligt motionärerna kunna anlita utländsk arbetskraft på nytt. Inte heller ska den som tidigare kommit för säsongsarbete men inte följt reglerna få en ny möjlighet. Samtliga avslags­grunder bör vara tvingande, liksom samtliga grunder för återkallelse. Motio­närerna anför att de anställningar som är aktuella inte är av nyckelkaraktär varför verksamheten inte riskeras, och det rör sig ofta om branscher där utsatt­heten för de anställda är stor.

I kommittémotion 2017/18:3979 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) begärs ett tillkännagivande om att ett giltigt anställningsavtal eller ett bindande anställningserbjudande bör ligga till grund för ett tillstånd för säsongsarbete. Motionärerna ser i huvudsak positivt på förslagen för att skydda säsongsarbe­tare men anger att rekrytering i dag sker arbetsgivarens villkor och att miss­bruket av regelverket är omfattande. Oseriösa arbetsgivare anger lön och vill­kor som sedan inte gäller. Ett bindande avtal är därför avgörande för att arbetstagaren dels ska få den lön och de villkor som utlovats av arbetsgivaren, dels ska kunna kräva sin rätt gentemot arbetsgivaren vid en tvist. Regeringen bör utnyttja möjligheten att bestämma att ett bindande anställningserbjudande eller ett giltigt anställningsavtal ska krävas för att tillstånd för säsongsarbete ska kunna beviljas.

Utskottets ställningstagande

Europaparlamentet och rådet antog i februari 2014 det s.k. säsongsanställ­ningsdirektivet (2014/36/EU) om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning. Direktivet är bindande för Sverige och fastställer villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning samt definierar säsongsarbetares rättigheter. I proposi­tionen lämnar regeringen förslag på hur direktivet ska genomföras i svensk rätt.

Regeringen föreslår två olika typer av tillstånd för säsongsarbete. Den ena ska tillämpas om vistelsen inte ska överstiga 90 dagar. Då ska ett arbetstill­stånd för säsongsarbete utfärdas. Utlänningen behöver även en visering vid denna typ av vistelse, om inte han eller hon är undantagen från viseringskravet. Den andra typen av tillstånd är ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd, som ska utfärdas när vistelsen kommer att överstiga 90 dagar. Denna typ av tillstånd för säsongsarbete benämns säsongsarbetstillstånd. Utskottet har inget att invända mot den ordning för tillstånd som regeringen föreslår.

Utskottet har heller inget att invända mot regeringens bedömning att ett flertal av direktivets bestämmelser inte kräver författningsändringar, huvud­sakligen med motiveringen att direktivets bestämmelser tillgodoses av gäl­lande svensk rätt. Dessa bestämmelser rör bl.a. förenklade klagomålsförfaran­den, rätt till inresa och vistelse, fri tillgång till svenskt territorium samt rätt att utföra arbetsuppgifter.

I säsongsanställningsdirektivet anges att en ansökan ska åtföljas av antingen ett giltigt anställningsavtal eller om det föreskrivs i nationell rätt, administrativa bestämmelser eller praxisett bindande anställningserbju­dande. Ett arbetstillstånd enligt de allmänna bestämmelserna om arbetskrafts­invandring i utlänningslagen får ges till den som erbjudits en anställning. När blåkortsdirektivet, som innehåller en bestämmelse som är likalydande med den i säsongsanställningsdirektivet, genomfördes gjordes bedömningen att detta var i överensstämmelse med det direktivet. Utskottet kan konstatera att säsongsanställningsdirektivet skulle ha varit genomfört i svensk rätt den 30 september 2016 och att det svenska genomförandet således är försenat. Rege­ringen pekar också att det mot bakgrund av det sena genomförandet är naturligt att välja den lösning som finns i nuvarande regelverk och att det sak­nas underlag för regeringen att nu göra en annan bedömning. Utskottet delar regeringens bedömning att kravet bör vara att utlänningen har erbjudits en anställning. Utskottet noterar också att det inom Regeringskansliet för närva­rande övervägs olika åtgärder som syftar till att stärka arbetstagares ställning vid arbetskraftsinvandring generellt och att det därför inte är lämpligt att i detta sammanhang införa andra regler för säsongsarbetare än de som gäller för övriga tillstånd för arbete. Enligt utskottet är det av största vikt att utnyttjande av utländsk arbetskraft motverkas. Utskottet kan också konstatera att ett av säsongsanställningsdirektivets uttalade syften är att säkerställa rimliga arbets- och levnadsförhållanden för säsongsarbetare. Utskottet noterar i samman­hanget departementspromemorian Konsekvenser för arbetsgivare vid återkal­lelse av uppehållstillstånd för arbete (Ds 2018:7). I promemorian föreslås en ny lag om rätt till ersättning när ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete återkallas m.m. Vidare innehåller promemorian överväganden om sanktioner mot arbetsgivare.

Ett av säsongsanställningsdirektivets villkor för tillstånd för säsongsarbete är att sökanden innehar eller har ansökt om sjukförsäkring som täcker alla de risker som medborgarna i den berörda medlemsstaten normalt försäkras mot. Regeringen föreslår att det ska vara tillräckligt att sökanden har ansökt om sjukförsäkring. Enligt utskottet är det mycket angeläget att den som kommer till Sverige för att arbeta har en fullgod sjukförsäkring under vistelsen här. Vad gäller den som avser att säsongsarbeta i Sverige kan utskottet dock se att tiden från ett beslut om att resa till Sverige för att arbeta till anställningens början kan bli kort. Det kan därmed uppstå svårigheter att hinna få en sjukförsäkring i tid. Att ställa krav på att försäkringen ska innehas vid tidpunkten för prövning av ansökan skulle då kunna hindra potentiella arbetstagare från att komma till Sverige. Utskottet anser att regeringens föreslagna lösning är en godtagbar avvägning mellan de båda intressena. Utskottet förutsätter samtidigt att rege­ringen snarast återkommer med ett nytt förslag i frågan om det skulle visa sig att säsongsanställda vistas och arbetar i Sverige utan att vara försäkrade.

Utskottet delar regeringens bedömning att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas den som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett uppehållstillstånd för säsongsarbete i förening med ett uppehållstill­stånd för arbete i Sverige. Utskottet kan konstatera att en motsvarande möjlig­het finns för utlänningar som har beviljats ett EU-blåkort eller ett ICT-tillstånd. Vid bedömningen av om permanent uppehållstillstånd ska beviljas får också i det enskilda fallet avgöras om sökandens bidrag till samhällsutvecklingen och koppling till Sverige påverkats av att han eller hon har haft ett tillstånd för säsongsarbete som enbart kan beviljas för en begränsad tid.

Utskottet delar regeringens bedömning att en tvingande grund för avslag ska gälla om handlingar som åberopas till stöd för ansökan har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. När det gäller propositionens förslag om fakultativa avslagsgrunder menar regeringen att det väsentliga bör vara att möjligheten att avslå finns tillgänglig i lagstiftningen och kan användas mot en arbetsgivare som t.ex. har ålagts sanktioner för odeklarerat arbete eller olaglig anställning. Även när det gäller återkallelse av tillstånd för säsongsarbete föreslår rege­ringen av samma skäl att vissa grunder för återkallelse kan anses fakultativa. Utskottet delar regeringens bedömning.

Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag till genomfö­rande av säsongsanställningsdirektivet är väl avvägda. Utskottet tillstyrker därför proposition 2017/18:108 och avstyrker motionerna 2017/18:4001 (SD) och 2017/18:3979 (V).

Reservationer

1.

Förutsättningar för tillstånd m.m., punkt 1 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar reservanternas förslag i bilaga 3 till lydelse av 5 kap. 5 § samt 6 c kap. 2, 6 och 13 §§ lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4001 av Paula Bieler m.fl. (SD) och

bifaller delvis proposition 2017/18:108 punkt 2 i denna del.

Ställningstagande

De föreslagna lagändringarna innebär att säsongsanställningar kommer att omfattas av delvis skärpta regler jämfört med i dag. Propositionen som helhet innebär därmed en positiv förändring. I vissa delar bör dock förslaget ändras. För det första bör tillstånd för säsongsarbete, som avser tillfälliga arbeten, inte kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd. För det andra bör det ställas krav på att den som ansöker om tillstånd har en sjukförsäkring – det ska inte vara tillräckligt att personen har ansökt om en sådan. För det tredje bör samtliga grunder för att avslå en ansökan om tillstånd för säsongsarbete och för att återkalla ett sådant tillstånd vara tvingande. Arbetsgivare som har kring­gått eller missbrukat regler för anställning av utländsk arbetskraft bör inte kunna anlita utländsk arbetskraft på nytt. Inte heller bör den som fått tillstånd för säsongsarbete men inte följt villkoren på nytt kunna få ett sådant tillstånd. Tidigare lagstiftningsarbete på arbetskraftsinvandringsområdet har visat att problem knutna till återkallelse av tillstånd inte löses genom fakultativ lagstift­ning. Vidare är de arbeten som är aktuella vid säsongsanställningar inte av nyckelkaraktär, och det rör sig ofta om branscher där utsattheten för de anställda är hög och arbetsvillkoren sällan lämnar marginal för smärre fel utan stora konsekvenser. Inte heller bestämmelserna om återkallelse bör därför vara fakultativa.

Regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) bör därmed ändras i enlighet med förslaget i bilaga 3.

2.

Giltigt anställningsavtal, punkt 3 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3979 av Christina Höj Larsen m.fl. (V).

Ställningstagande

I regeringens proposition lämnas flera förslag som medför ett relativt bra skydd för säsongsarbetare från tredjeland mot att utnyttjas av oseriösa arbets­givare. Det är också positivt att ett arbete pågår inom Regeringskansliet för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning generellt. Regeringen borde dock utnyttja den möjlighet som säsongsanställningsdirektivet ger att bestämma att ett bindande anställningserbjudande eller ett giltigt anställningsavtal ska krä­vas för att ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas. Att ett anställningserbju­dande inte är juridiskt bindande gör det möjligt för oseriösa arbetsgivare att ange lön och villkor som sedan inte gäller när anställningen i Sverige påbörjas. Detta förekommer regelbundet i dag. Regeringen bör återkomma med ett för­slag i enlighet med det anförda.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:108 Genomförande av säsongsanställningsdirektivet:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rätt till ersättning när ett tillstånd för säsongsarbete återkallas.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Följdmotionerna

2017/18:3979 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett giltigt anställningsavtal eller ett bindande anställningserbjudande bör ligga till grund för ett tillstånd för säsongsarbete och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:4001 av Paula Bieler m.fl. (SD):

Riksdagen antar regeringens proposition 2017/18:108 Genomförande av säsongsanställningsdirektivet med de ändringar som framgår av bilaga 1 i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

Reservation 1 (punkt 1)

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

5 kap.

5 §

Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i samman­lagt fyra år under de senaste sju åren har haft

1. uppehållstillstånd för arbete eller ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete, eller

1. uppehållstillstånd för arbete eller ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd eller ICT-till­stånd för rörlighet för längre vistelse, eller

2. uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå.

Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Om utlänningen ska bedriva näringsverk­samhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten.

6 c kap. Tillstånd för säsongsarbete

Förutsättningar för tillstånd

2 §

Ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas om

1. anställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig,

2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,

3. utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,

3. utlänningen kan visa att han eller hon har en heltäckande sjukför­säkring som gäller i Sverige,

4. utlänningen kan visa att han eller hon under sin vistelse kommer att ha tillgång till en bostad med lämplig standard, och

5. rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Euro­peiska unionen.

Om säsongsanställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.

Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas om

1. det finns risk för att utlänningen inte har för avsikt att lämna Sverige när tillståndstiden har löpt ut, eller

2. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller all­män folkhälsa.

6 §

Ett tillstånd för säsongsarbete får vägras om

Ett tillstånd för säsongsarbete ska vägras om

1. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,

2. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och upp­gifterna rör redovisning av arbete,

3. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att inte ha uppfyllt sina skyldigheter i förhållande till utlänningar som har beviljats tillstånd för säsongsarbete,

4. arbetsgivaren inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter, arbetsvillkor eller anställ­ningsvillkor, eller

5. arbetsgivarens verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.

Ett tillstånd för säsongsarbete får även vägras om utlänningen tidigare har haft ett tillstånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det till­ståndet.

Ett tillstånd för säsongsarbete ska även vägras om utlänningen tidigare har haft ett tillstånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det till­ståndet.

Återkallelse av tillstånd

13 §

Ett tillstånd för säsongsarbete får återkallas om

Ett tillstånd för säsongsarbete ska återkallas om

1. förutsättningarna i 1–4 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är upp­fyllda, i andra fall än som anges i 12 § 4, eller

2. det finns grund för avslag enligt 6 § första stycket.