Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner

Finansutskottets betänkande 2016/17:FiU33

Alla ska få tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (FiU33)

Alla konsumenter som lagligen är bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, ska kunna få ett bankkonto med grundläggande funktioner. Grundläggande funktioner innebär att konsumenten ska kunna placera pengar på kontot, ta ut kontakter och kunna överföra pengar. Konsumenters möjlighet att få insyn i och kunna jämföra de avgifter som tas ut för deras betalkonton ska dessutom öka. Det ska också bli enklare att byta betalkonton mellan olika banker eller andra betaltjänstleverantörer.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Förändringarna innebär att den svenska lagen anpassas till tvingande EU-regler.

Planerat beslutsdatum: 27 april 2017
Nästa händelse: Bordläggning 26 april 2017

Hela betänkandet

Betänkande 2016/17:FiU33 (pdf, 2 MB)

Finansutskottets betänkande 2016/17:FiU33

Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lagändringar som syftar till att genomföra betalkontodirektivet i svensk rätt.

Propositionen innehåller lagförslag på tre materiella områden: regler om avgiftsinformation, regler som underlättar för byte av betaltjänstleverantör, och regler om tillhandahållande av betalkonto med grundläggande funktioner.

Lagändringarna föreslås huvudsakligen i lagen om betaltjänster men även i marknadsföringslagen, där en ändring föreslås.

De lagändringar som avser information och redovisning föreslås träda i kraft det datum som regeringen bestämmer, medan övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.

En följdmotion har väckts med anledning av propositionen. Vidare har Riksbanken lämnat in en skrivelse i ärendet.

Utskottet avstyrker den motion som har väckts med anledning av propositionen.

I betänkandet finns en reservation (V) och ett särskilt yttrande (M, C, L, KD).

Behandlade förslag

Proposition 2016/17:129 Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner.

Tre yrkanden i en följdmotion.

1

2016/17:FiU33

Innehållsförteckning  
Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3
Redogörelse för ärendet .................................................................................. 4
Ärendet och dess beredning.......................................................................... 4
Utskottets överväganden................................................................................. 5
Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner ............................... 5
Kontanthantering ....................................................................................... 11
Reservationer ................................................................................................ 14
Kontanthantering , punkt 2 (V)................................................................... 14
Särskilda yttranden ....................................................................................... 16
Kontanthantering , punkt 2 (M, C, L, KD) ................................................. 16
Bilaga 1  
Förteckning över behandlade förslag ............................................................ 18
Propositionen ............................................................................................ 18
Följdmotionen ........................................................................................... 18
Bilaga 2  
Regeringens lagförslag ................................................................................. 19

2

2016/17:FiU33

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486),

2.lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:129 punkterna 1 och 2.

2.Kontanthantering

Riksdagen avslår motion

2016/17:3657 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1–3.

Reservation (V)

Stockholm den 20 april 2017

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Monica Green (S), Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD), Ingemar Nilsson (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Marie Granlund (S), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Börje Vestlund (S), Fredrik Schulte (M), Anette Åkesson (M), Jenny Petersson (M), Håkan Svenneling

(V) och Larry Söder (KD).

3

2016/17:FiU33 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2016/17:129 Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner lägger regeringen fram lagförslag för att genomföra betalkontodirektivet (2014/92/EU) i svensk rätt.

Lagändringar föreslås huvudsakligen i lagen (2010:751) om betaltjänster. Utöver detta föreslås även en ändring i marknadsföringslagen (2008:486). Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

En kommittémotion (V) med tre yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Motionens förslag återges i bilaga 1.

Riksbanken har inkommit med en skrivelse i ärendet (dnr 1659-2016/17). Under det förberedande arbetet med betalkontodirektivet tog regeringen fram en faktapromemoria som överlämnades till riksdagen den 11 juni 2013 (2012/13:FPM117). Finansutskottet informerades om kommissionens förslag (KOM(2013) 266) till ett betalkontodirektiv den 11 juni och den 24 oktober 2013. Den 26 november 2013 hölls överläggningar med finansmarknadsminister Peter Norman och statssekreterare Johanna Lybeck Lilja om betalkontodirektivet. Ytterligare ett informationstillfälle hölls i utskottet den

18 mars 2014 med finansmarknadsministern.

Regeringen tillsatte i april 2015 en särskild utredare för att bl.a. utreda vilka lagändringar som behövs för att reglerna i betalkontodirektivet ska införas i svensk rätt. Utredningen fick namnet 2015 års betaltjänstutredning. I utredningens andra delrapport, Tillgång till bankkonto med grundläggande funktioner, föreslås hur betalkontodirektivet kan införas i svensk lag. Delrapporten överlämnades till regeringen den 14 januari 2016. Ärendet har därefter remitterats, och synpunkter på lagförslagen har hämtats in från Lagrådet. Regeringen har följt Lagrådets synpunkter. Propositionen presenterades för riksdagen den 2 mars 2017.

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och vice riksbankschef Cecilia Skingsley informerade utskottet den 20 april 2017 om de synpunkter som myndigheterna framfört i sina remissvar på betaltjänstutredningen.

De lagförslag som rör information och redovisning föreslås gälla från den dag regeringen bestämmer, medan övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.

.

4

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2016/17:FiU33

Utskottets överväganden

Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens proposition som innebär att betalkontodirektivet genomförs i svensk lag.

Propositionen

Allmänt

Propositionen innehåller regler på tre materiella områden: regler om avgiftsinformation, regler om byte av betaltjänstleverantör, och regler om konsumenters tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner.

Lagändringar föreslås huvudsakligen införas i lagen (2010:751) om betaltjänster. Utöver detta föreslås även en ändring i marknadsföringslagen (2008:486).

Det första området, dvs. regler om avgiftsinformation, syftar till att underlätta konsumenters insyn i och möjlighet att jämföra de avgifter som tas ut för betalkonton och de betaltjänster som är kopplade till dessa konton.

Det andra området som behandlas i propositionen är att underlätta för byte av betalkonton mellan olika betaltjänstleverantörer. Syftet är att stärka konkurrensen på betalkontomarknaden och underlätta för konsumenter att byta betaltjänstleverantör.

Det tredje området som propositionen hanterar är konsumenters tillgång till betalkonton med grundläggande funktioner. De kreditinstitut som tillhandahåller ett betalkonto med grundläggande funktioner ska erbjuda detta till alla konsumenter som är lagligen bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), om det inte finns särskilda skäl att inte göra detta.

Förutom dessa tre huvudsakliga områden innehåller direktivet även regler om tillsyn och sanktioner och rätt till alternativ tvistlösning.

Tillämpningsområdet

I propositionen föreslås att skyldigheten att erbjuda betalkonton ska gälla betalkonton där konsumenten åtminstone kan placera medel på kontot, ta ut kontanter samt utföra och ta emot betalningstransaktioner. I propositionen definieras medel som sedlar och mynt, kontotillgodohavanden samt elektroniska pengar. Betalkonton med mer begränsade funktioner omfattas inte av förslaget.

Vidare är det endast kreditinstitut som tillhandahåller betalkonton med ovannämnda grundläggande funktioner som ska omfattas av skyldigheten. Det

5

2016/17:FiU33 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT
  är alltså inte alla betaltjänstleverantörer som kommer att omfattas av de
  föreslagna lagändringarna på detta område.
  Bestämmelserna om jämförbarhet hos avgifter och byte av betalkonto ska
  däremot gälla för samtliga betaltjänstleverantörer.
  Tillgång till betalkonto med grundläggande betaltjänster
  Enligt propositionen ska alla konsumenter som är lagligen bosatta i EES ha
  möjlig tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner. Betalkonto
  definieras som ett konto i en eller flera konsumenters namn som används för
  att utföra betalningstransaktioner. En definition av lagligen bosatt inom EES
  ska enligt förslaget införas i lagen om betaltjänster.
  Vidare ska grundläggande betaltjänster som ett enskilt kreditinstitut
  tillhandahåller inte få vägras vissa konsumenter. Däremot ska det enligt
  regeringens förslag inte införas krav på att alla kreditinstitut ska tillhandahålla
  alla grundläggande funktioner. Regeringen anser att det räcker att det finns ett
  tillräckligt antal kreditinstitut som tillhandahåller de olika tjänsterna.
  Tillgången till ett betalkonto med grundläggande funktioner får inte heller
  villkoras av köp av andra tjänster.
  Ansökan om betalkonto och uppsägning av avtal
  Enligt propositionen ska en ansökan om betalkonto med grundläggande
  funktioner behandlas skyndsamt. Ärendet ska avgöras så snart som möjligt och
  senast inom tio bankdagar efter det att ansökan tagits emot. Om avgörandet är
  ett avslag ska konsumenten underrättas om beslutet omedelbart. Konsumenten
  ska även underrättas om vart han eller hon kan vända sig för att framföra
  klagomål eller få beslutet rättsligt prövat. Underrättelsen ska enligt förslaget
  vara skriftlig och utan kostnad för konsumenten. Om möjligt ska även skälen
  till beslutet framgå av underrättelsen.
  En ansökan om betalkonto får avslås om öppnandet av ett betalkonto strider
  mot lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En
  konsuments ansökan får även avslås om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl
  kan vara misstankar om penningtvätt eller att en kund tidigare varit ohederlig
  mot en bank eller ett annat institut. Enligt regeringen bör det inte införas något
  krav på att konsumenten ska visa att han eller hon har ett genuint intresse av
  kontot. Det ska inte heller finnas någon möjlighet för kreditinstitutet att avslå
  en ansökan om betalkonto på den grunden att en konsument redan har ett
  sådant konto i Sverige.
  Ett kreditinstitut får endast säga upp ett avtal om konsumenten har använt
  kontot för olagliga ändamål, om det inte har förekommit någon aktivitet på 24
  månader, om konsumenten har lämnat fel uppgifter i ansökan (som skulle vara
  skäl för avslag) eller om det finns särskilda skäl.
  Enligt propositionen ska kreditinstitutet skriftligen och utan kostnad för
  konsumenten underrätta denne om uppsägningen minst två månader innan
  uppsägningen träder i kraft. Det ska framgå i underrättelsen vart konsumenten

6

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2016/17:FiU33

kan vända sig för att framföra klagomål eller få beslutet rättsligt prövat och, om det är möjligt, skälen till uppsägningen. Uppsägningen får ske med omedelbar verkan om anledningen till uppsägningen är att konsumenten avsiktligt använt betalkontont för olagliga ändamål eller lämnat felaktiga uppgifter för att öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner och korrekta uppgifter skulle ha lett till att konsumenten hade nekats att öppna ett sådant konto.

Regeringen anser inte att flytt från EU eller att konsumenten har ett annat betalkonto är skäl att säga upp ett avtal.

Byte av betalkonto

Enligt propositionen ska betaltjänstleverantörer ha rutiner för konsumenters byten av betalkonton inom Sverige. Vidare ska kreditinstitut hjälpa en konsument som vill öppna ett betalkonto hos en betaltjänstleverantör i ett annat land inom EES med viss information, överföring av medel och stängning av betalkontot.

Tidsramar för att byta betalkonto och för hjälpa till vid öppnande av betalkonto i ett annat land inom EES som anges i betalkontodirektivet ska tillämpas enligt lagen om betaltjänster.

Förutom de avgifter som betaltjänstleverantören tar ut av konsumenten för uppsägning finns det andra avgifter som kan uppstå vid ett byte. Dessa ska vara rimliga och i linje med faktiska kostnader. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får meddela föreskrifter om rutiner för byte av betalkonto.

Den befintliga branschpraxis som tillämpas av medlemmarna i Svenska Bankföreningen kan enligt regeringen både anses vara mindre komplicerad och innebära snabbare kontobyten än vad betalkontodirektivet föreskriver. Därför anser regeringen att man bör tillämpa den möjlighet som ges i direktivet att bevara befintliga rutiner. Däremot föreslår regeringen att det bör införas ett krav i lagen om betaltjänster på att betaltjänstleverantörer ska ha rutiner för byte av betalkonto inom Sverige. Vidare ska föreskrifter på lägre nivå än lag säkerställa att de betaltjänstleverantörer som erbjuder betalkonton tillämpar samma bytesrutiner.

Enligt regeringens förslag ska den yttersta tidsgränsen för byte av betalkonto regleras i lag genom en hänvisning till direktivet. På samma sätt bör även skyldigheten att hjälpa en konsument som vill öppna ett betalkonto i en annan medlemsstat regleras.

En betaltjänstleverantör ska ersätta en konsument för ren förmögenhetsskada som uppstår som en direkt följd av att betaltjänstleverantören inte fullgjort sina skyldigheter enligt de rutiner och tidsgränser som gäller för byte av betalkonto. Ansvarsskyldighet gäller inte i fall av osedvanliga eller oförutsägbara omständigheter, som den som åberopar omständigheterna inte har något inflytande över och vars konsekvenser hade varit omöjliga att avvärja trots alla ansträngningar. Ansvarsskyldighet gäller

7

2016/17:FiU33 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT
  inte heller då en betaltjänstleverantör handlar enligt svensk lag eller unionsrätt.
  Regeringen föreslår att tydliga regleringar om ersättning och ansvarsbefrielse
  ska införas i svensk rätt.
  Avgifter för betalkonto
  Enligt propositionen ska kreditinstitut få ta ut rimliga avgifter för att
  tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner. Regeringen
  föreslår att en formulering om rimliga avgifter inkluderas i svensk lag, så att
  enskilda konsumenter kan få sin fråga prövad i domstol eller hos Allmänna
  reklamationsnämnden (Arn). Däremot föreslås inte att prissättningen (dvs. vad
  som är en rimlig avgift) ska regleras i lag eller att Finansinspektionen ska ges
  en aktivt prissättande funktion.
  Enligt betalkontodirektivet är det möjligt för medlemsstater att inrätta en
  särskild mekanism för kostnadsfri tillgång till ett betalkonto. Regeringen
  bedömer inte att det finns behov av att införa en sådan mekanism i svensk rätt.
  Betaltjänstleverantören ska i rimlig tid innan avtal ingås med en konsument
  lämna över en förteckning, på papper eller annat varaktigt medium, över de
  mest representativa tjänsterna knutna till betalkonton i Sverige och, i den
  utsträckning betaltjänstleverantören tillhandahåller dessa tjänster, informera
  om avgifterna för dem. Betaltjänstleverantören ska också hålla förteckningen,
  och en ordlista som minst omfattar de begrepp som fastställts i förteckningen,
  tillgängliga för konsumenten.
  Minst en gång per år ska leverantören förse konsumenten med alla avgifter
  och räntesatser som är förbundna med tjänster som rör betalkontot.
  Betaltjänstleverantören och konsumenten ska komma överens om på vilket
  sätt avgifterna ska redovisas. Redovisningen ska lämnas i pappersform om
  konsumenten begär det. Bestämmelserna om informationskrav bör enligt
  propositionen införas i lagen om betaltjänster.
  Enligt betalkontodirektivet ska medlemsstaterna upprätta preliminära
  förteckningar över de 10–20 mest representativa avgiftsbelagda tjänsterna som
  är knutna till ett betalkonto. Utifrån detta ska sedan den europeiska
  bankmyndigheten (EBA) utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn. I
  propositionen framhålls att införandet av dessa krav på information och
  redovisning är beroende av EBA:s framtagande av tekniska standarder.
  Eftersom EBA ännu inte har lämnat något förslag till kommissionen föreslår
  regeringen att de nya bestämmelserna på detta område börjar gälla först efter
  det att kommissionen har antagit en delegerad akt med tekniska standarder.
  Konsumenter ska enligt betalkontodirektivet även ha tillgång till en
  kostnadsfri webbplats med jämförelser av avgifter. Detta krav bör enligt
  regeringens förslag regleras i föreskrifter på lägre nivå än lag. Regeringen
  förslår att Finansinspektionen får ansvaret för en sådan jämförelsewebb och
  att myndigheten får avgöra vem som ska svara för driften av webbplatsen.

8

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2016/17:FiU33

Tvistlösning

Enligt regeringens bedömning kan konsumenters rätt till effektiva förfaranden för en alternativ lösning av tvister enligt betalkontodirektivet tillgodoses inom ramen för gällande rätt. Regeringen bedömer att tvister om tillgång till betalkonto bör handläggas av det befintliga organet för alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden, dvs. Arn.

Tillsyn, ingripanden och sanktioner

Enligt betalkontodirektivet ska medlemsstaterna utse en behörig myndighet för tillsyn och samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter inom EES. Medlemsstaterna ska även utse en kontaktpunkt och införa bestämmelser om sanktioner och ingripanden. Regeringen bedömer att det inte krävs några lagstiftningsåtgärder för att genomföra dessa krav och att Finansinspektionen bör utses till kontaktpunkt enligt direktivet. I enlighet med artikel 23 i betalkontodirektivet ska Finansinspektionen få överlämna frågor som rör samarbete mellan behöriga myndigheter till EBA för tvistlösning.

Regeringen anser att den befintliga offentlighets- och sekretessregleringen i Sverige tillgodoser betalkontodirektivets krav på tystnadsplikt och att det därför inte behövs särskilda lagstiftningsåtgärder på detta område. Vad gäller offentliggörande av administrativa sanktioner föreslår regeringen att detta ska göras genom föreskrifter på förordningsnivå i linje med den bedömning som gjordes om publicering av sanktionsbeslut enligt kapitaltäckningsdirektivet och krishanteringsdirektivet.

Ikraftträdande

Enligt regeringens förslag ska lagändringarna träda i kraft den 1 juni 2017. Bestämmelser som rör redovisning av avgifter och räntesatser, liksom information om de mest representativa tjänsterna knutna till betalkonton i Sverige, ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Kompletterande information

Riksbankens skrivelse

Riksbanken har med anledning av propositionen lämnat in en skrivelse (dnr 1659-2016/17). Riksbanken hänvisar i skrivelsen till sitt remissvar i mars 2016 om betaltjänstutredningens förslag till genomförandet av betalkontodirektivet. Riksbanken bedömde vid detta tillfälle att det fanns en ökande obalans mellan kontanttjänsters utbud och efterfrågan och att detta till stor del beror på att banker för snabbt har minskat sin kontanthantering. Med anledning av detta ansåg Riksbanken att kreditinstitutens ansvar att erbjuda betaltjänster, inklusive kontanthantering, utifrån kundernas behov borde förtydligas i lag. Riksbanken framhöll vidare att även organisationer och företag borde omfattas av förslaget.

9

2016/17:FiU33 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT
  I sin skrivelse vill Riksbanken informera om det senaste årets utveckling på
  betalningsmarknaden efter det att remissvaret lämnades. Riksbanken
  framhåller att risken för förekomsten av tilltagande obalans är ännu större än
  då remissvaret lämnades. Riksbanken anger att bankens egna undersökningar
  tyder på detta och hänvisar också till rapporter från länsstyrelserna och Post-
  och telestyrelsen. Riksbanken ser därför skäl att upprepa sina förslag från
  remissvaret. Enligt Riksbankens bedömning kan dessa åtgärder på ett flexibelt
  och proportionerligt sätt minska risken för en tilltagande obalans.

Utskottets ställningstagande

Utskottet bedömer att förslagen i propositionen innebär att svensk lagstiftning på ett ändamålsenligt sätt anpassas till det aktuella direktivet. Den föreslagna lagstiftningen kan enligt utskottet förväntas stärka konsumenternas ställning på den finansiella marknaden genom att erbjuda alla konsumenter ett grundläggande betalkonto, öka transparensen i avgifterna och främja en ökad rörlighet vad gäller betalkonto.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund lagförslagen i propositionen.

De frågor som lyfts i Riksbankens skrivelse behandlas i nästa avsnitt om kontanthantering.

10

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2016/17:FiU33

Kontanthantering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avstyrker motionen. Utskottet vill hänvisa till den parlamentariska riksbanksutredningen som ska behandla frågan om ansvaret för kontanthantering.

Jämför reservationen (V) och det särskilda yttrandet (M, C, L, KD).

Motionen

Med anledning av propositionen har Håkan Svenneling m.fl. (V) lämnat in en kommittémotion 2016/17:3657 i vilken tre yrkanden görs.

I yrkande 1 förordar motionärerna att regeringen bör ålägga bankerna en skyldighet att tillhandahålla och ta emot kontanter. Motionärerna konstaterar att allt fler kreditinstitut har slutat hantera kontanter över disk. Till följd av detta upplever många problem med att utföra betaltjänster, detta gäller bl.a. personer med funktionsnedsättning, asylsökande och nyanlända, äldre samt små kontantberoende företag och föreningar. Detta gäller inte minst personer som är bosatta på landsbygden och som kan ha långt till kontor som hanterar kontanter.

Vidare framhåller motionärerna att direktivet ålägger medlemsstaterna att se till att samtliga konsumenter har tillgång till betalkonton med grundläggande funktioner, även om betalkontodirektivet inte explicit ställer krav på att regler som ålägger bankerna en skyldighet att tillhandahålla och ta emot kontanter införs i medlemsstaterna. Insättning och uttag av kontanter är en sådan grundläggande funktion. Motionärerna konstaterar att oavsett om den föreslagna regleringen lever upp till direktivets syfte finns det ingenting som hindrar regeringen från att ålägga bankerna att tillhandahålla konsumenterna kontanter.

I yrkande 2 vill motionärerna att en utredning ska tillsättas för att utreda om storbankerna kan åläggas krav på att upprätthålla bankomater på landsbygden. Det konstateras i motionen att tillgången till bankomater har minskat kraftigt i Sverige. Bankomaterna är i dag organiserade i ett gemensamt bolag mellan de fem största bankerna kallat Bankomat AB. Dessa fem storbanker äger också Bankernas depå varifrån all kontanthantering i Sverige utgår. Enligt motionärerna innebär storbankernas ägande att det är omöjligt för nya aktörer att etablera bankomattjänster i Sverige utan mycket höga kostnader. När storbankerna stänger ned bankkontoren på landsbygden har det många gånger inneburit att också bankomaten har försvunnit.

I yrkande 3 föreslår motionärerna att även föreningar och företag ska omfattas av rätten att öppna betalkonto med grundläggande funktioner.

11

2016/17:FiU33 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

Motionärerna framhåller att det finns betydande problem med företag som vägras öppna betalkonto med grundläggande funktioner och hänvisar till tidigare uttalanden om detta som har gjorts av Riksbanken och Finansinspektionen. I motionen nämns även länsstyrelsernas årsrapport från 2015 där det framgår att problemen med tillgång till grundläggande betaltjänster påverkar föreningslivet och tillväxten för företagare negativt.

Tidigare utskottsbehandling

Frågor om kreditinstitutens skyldighet att tillhandahålla kontanthantering behandlades senast i motionsbetänkandet Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor, bet. 2016/17:FiU22. Motionerna avstyrktes då av utskottet, främst med hänvisning till den parlamentariska riksbanksutredningen som ska behandla frågan om ansvaret för kontanthantering.

Kompletterande information

Den parlamentariska riksbanksutredningen

Den parlamentariska utredningen om det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen har fått i uppdrag att utreda ansvaret för kontanthantering (dir. 2016:114).

Kommittén ska enligt direktivet överväga dels hur Riksbankens ansvar för en väl fungerande kontanthantering i hela landet bör tydliggöras i lag, dels Riksbankens roll och ansvar för kontanttillgången i hela landet och kostnaderna för denna.

Förslag som innebär grundlagsändringar ska redovisas i ett delbetänkande senast den 1 juni 2017. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 31 maj 2019.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att anpassningen till en minskad kontanthantering har gått mycket snabbt i Sverige. Antalet kortbetalningsautomater i butik har fortsatt att öka liksom användningen av e-fakturor och internetbetalningar. Denna förändring innebär minskade risker med kontanthanteringen och effektivare transaktioner. Den ökade användningen av elektroniska betaltjänster tyder på att kunder och handel har högt förtroende för och ser stor nytta med betaltjänsterna. Denna utveckling är i grunden positiv. Samtidigt kan digitaliseringen och den minskade kontanthanteringen utgöra ett problem, speciellt för vissa grupper i samhället som äldre och personer med funktionsnedsättning.

Utskottet anser liksom regeringen att det inte är nödvändigt att alla kreditinstitut som tillhandahåller betalkonton med grundläggande funktioner ska tillhandahålla samtliga betaltjänster för att betalkontodirektivet ska

12

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2016/17:FiU33

införlivas i svensk rätt. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika delar av landet och det är enligt utskottet centralt att hitta lösningar som utgår från regionala och lokala förutsättningar. I dag har länsstyrelserna i uppdrag att arbeta med att utforma och genomföra regionala stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster.

Utskottet delar regeringens bedömning att betalkontodirektivet inte ställer krav på att kontanthantering ska ske över disk, utan att det är tillräckligt att insättning och uttag kan göras i automater, och noterar det arbete som pågår för att förbättra tillgången till insättningsautomater.

Vad gäller frågan om att bredda rätten till betalkonton och inkludera företag och organisationer delar utskottet regeringens bedömning att frågan ligger utanför betalkontodirektivets räckvidd.

Liksom regeringen konstaterar utskottet att det finns en kvarstående efterfrågan på manuella kontanttjänster över disk när det gäller såväl konsumenter som föreningar och företag. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till den parlamentariska riksbanksutredningen som ska behandla frågan om ansvaret för kontanthantering.

Mot den bakgrunden avstyrker utskottet den aktuella motionen.

13

2016/17:FiU33

Reservationer

Kontanthantering , punkt 2 (V) av Håkan Svenneling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3657 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Under en längre tid har allt fler kreditinstitut slutat med att hantera kontanter över disk, och de kreditinstitut som har kvar kontanthantering begränsar i allt större utsträckning antalet kontor där detta erbjuds. Utvecklingen drivs delvis av minskad efterfrågan och användning av kontanter under de senaste åren. Samtidigt är det många som upplever problem med att utföra betaltjänster. Detta gäller bl.a. personer med funktionsnedsättningar, asylsökande och nyanlända, äldre samt mindre kontantberoende företag och föreningar. Inte minst upplever många på landsbygden att det är långt till närmaste kontor som kan hantera kontanter. Oavsett om den föreslagna regleringen lever upp till direktivets syfte finns det inget som hindrar att bankerna åläggs att tillhandahålla kontanttjänster till konsumenterna. Jag menar därför att bankerna bör åläggas en skyldighet att tillhandahålla och ta emot kontanter.

Sverige ligger också i EU:s bottenliga vad gäller tillgången till bankomater samtidigt som möjligheterna att ta ut kontanter ur dessa har försämrats kraftigt. Bankomaterna är i dag organiserade i ett gemensamt bolag mellan de fem största bankerna kallat Bankomat AB, vilket har lett till en mycket marknadsdominerande ställning för dessa aktörer. Dessa fem storbanker äger också Bankernas depå varifrån all kontanthantering i Sverige utgår. Storbankernas ägande omöjliggör för nya aktörer att etablera bankomattjänster i Sverige utan mycket höga kostnader. När storbankerna stänger ned bankkontoren på landsbygden har det många gånger inneburit att också bankomaten har försvunnit. Jag anser därför att en utredning bör tillsättas för att utreda om storbankerna kan åläggas krav på att upprätthålla bankomater på landsbygden.

I regeringens förslag omfattas inte föreningar och företag av rätten att öppna betalkonto med grundläggande funktioner. Detta kritiseras av flera instanser, bl.a. av Riksbanken och Finansinspektionen. I länsstyrelsernas årsrapport från 2015 framgår att problemen med tillgång till grundläggande

14

RESERVATIONER 2016/17:FiU33

betaltjänster påverkar föreningslivet och tillväxten för företagare negativt. Jag delar denna syn och anser att föreningar och företag bör omfattas av rätten att öppna betalkonto med grundläggande funktioner.

Mot den bakgrunden tillstyrker jag motion 2016/17:3657 av Håkan Svenneling m.fl. (V).

15

2016/17:FiU33

Särskilda yttranden

Kontanthantering , punkt 2 (M, C, L, KD)

Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Mats Persson (L), Fredrik Schulte (M), Anette Åkesson (M), Jenny Petersson (M) och Larry Söder (KD) anför:

Kontanter spelar fortfarande en viktig roll som betalningsmedel, trots att utvecklingen går mot att allt fler konsumenter väljer att betala på andra sätt. I första hand är det marknaden som ska tillgodose samhällets behov av grundläggande betaltjänster. Det statliga åtagandet omfattar endast de orter och landsbygder där behoven inte kan tillgodoses enbart av marknaden. Vi kan konstatera att den tekniska utvecklingen går snabbt och gör det möjligt för såväl privatpersoner som företag att i allt högre grad agera kontantlöst. Det är på många sätt en positiv utveckling som bl.a. möjliggör säkrare betalningar och överföringar samt mindre miljöbelastning. Men samtidigt kan digitaliseringen och den minskade kontanthanteringen utgöra ett problem, speciellt för vissa grupper i samhället som äldre och personer med funktionsnedsättning.

Vi anser att alla ska ha möjlighet att hantera sin ekonomi på valfritt sätt över hela landet. Privatpersoner, företag och föreningar ska ha goda möjligheter att göra uttag och insättningar av kontanter hos kreditinstitut, hos betaltjänstleverantörer eller på annat sätt. Det är statens ansvar att dessa tjänster fungerar i det fall marknaden inte tillgodoser dem. Statens arbete med att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster måste samtidigt utgå från regionala och lokala förutsättningar och lösningar eftersom behoven och förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika delar av landet. I samband med att Svensk kassaservice avvecklades 2008 lade regeringen uppdrag inom grundläggande betaltjänster på Post- och Telestyrelsen och länsstyrelserna. Länsstyrelserna ska arbeta med att utforma och genomföra regionala stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster. I dessa tjänster ingår bl.a. möjligheten att ta ut och sätta in kontanter. PTS ska i samverkan med Länsstyrelsen i Dalarna, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, stödja länsstyrelserna i detta arbete.

När det gäller bankernas skyldighet att ta emot sedlar och mynt har Kontanthanteringsutredningen (SOU 2014:61) berört frågan. Utredningens bedömning var att ett heltäckande regelverk för kontanthantering kan uppnås utan att det krävs att banker m.fl. ska vara skyldiga att ta emot kontanter. Utredningen menade också att det saknades starka skäl för att utvidga området för när banker ska vara skyldiga att ta emot kontanter och att avtalsfrihet även fortsättningsvis bör gälla för banker.

Vi anser att det fortfarande finns ett problem med att företag och föreningar har svårt att sätta in sina dagskassor eller att privatpersoner förhindras att ta ut

16

SÄRSKILDA YTTRANDEN 2016/17:FiU33

och att sätta in kontanter hos banker. Av det skälet vill vi understryka betydelsen av att dessa frågor hanteras skyndsamt och verkningsfullt i den parlamentariska riksbanksutredningen.

17

2016/17:FiU33

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:129 Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Följdmotionen

2016/17:3657 av Håkan Svenneling m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ålägga bankerna en skyldighet att tillhandahålla och ta emot kontanter och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas för att se över om storbankerna kan åläggas krav på att upprätthålla bankomater på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreningar och företag bör omfattas av rätten att öppna betalkonto med grundläggande funktioner och tillkännager detta för regeringen.

18

2016/17:FiU33

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

19

2016/17:FiU33 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

20

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2016/17:FiU33

21

2016/17:FiU33 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

22

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2016/17:FiU33

23

2016/17:FiU33 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

24

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2016/17:FiU33

25

2016/17:FiU33 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

26

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2016/17:FiU33

27

2016/17:FiU33 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

28

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2016/17:FiU33

29

2016/17:FiU33 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG
30 Tryck: Elanders Sverige AB , Vällingby 2017
1

Förslag

1 motion, 1 proposition
2

Beredning

Beredning i utskottet: 2017-04-06
Justering: 2017-04-20
Trycklov: 2017-04-21
Reservationer 1
Betänkande 2016/17:FiU33

Alla ska få tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (FiU33)

Alla konsumenter som lagligen är bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, ska kunna få ett bankkonto med grundläggande funktioner. Grundläggande funktioner innebär att konsumenten ska kunna placera pengar på kontot, ta ut kontakter och kunna överföra pengar. Konsumenters möjlighet att få insyn i och kunna jämföra de avgifter som tas ut för deras betalkonton ska dessutom öka. Det ska också bli enklare att byta betalkonton mellan olika banker eller andra betaltjänstleverantörer.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Förändringarna innebär att den svenska lagen anpassas till tvingande EU-regler.

Förslagspunkter

1. Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486),
2. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:129 punkterna 1 och 2.

2. Kontanthantering

Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2016/17:3657 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1-3.

Reservation 1 (V)

3

Debatt

Bordläggning: 2017-04-26
Debatt i kammaren: 2017-04-27
4

Beslut

Beslut: 2017-04-27
2 förslagspunkter

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486),
2. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:129 punkterna 1 och 2.

2. Kontanthantering

Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2016/17:3657 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1-3.

Reservation 1 (V)