Skatteutskottets betänkande

2017/18:SkU1

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Sammanfattning

I betänkandet godkänner utskottet regeringens föreslagna justering av målet för utgiftsområde 3. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om anslag för utgiftsområdet som totalt uppgår till drygt 11 miljarder kronor för 2018. Därmed avstyrker utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag.

Utskottets ledamöter från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna redovisar sina ställningstaganden när det gäller anslagen till myndigheterna inom utgiftsområdet  i varsitt särskilt yttrande.

Utskottet avstyrker dessutom motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2017 som rör Tullverkets befogenheter och verksamhet, gemensamt uppdrag till Tullverket och Polismyndigheten i gränsbevakningen, Tullverkets möjlighet att genom postspärrar hålla kvar kurirförsändelser samt tillämpningen av den nya tullagen. I denna del finns sju reservationer (M, SD, C, L och KD).

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:1inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Ett sjuttiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Målet för utgiftsområde 3

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tullverkets befogenheter och verksamhet

Gemensamt uppdrag till Tullverket och Polismyndigheten i gränsbevakningen

Tullverkets möjlighet att genom postspärrar hålla kvar kurirförsändelser

Tillämpningen av den nya tullagen

Reservationer

1.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 3 (M)

2.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 3 (SD)

3.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 3 (C)

4.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 3 (L)

5.Gemensamt uppdrag till Tullverket och Polismyndigheten i gränsbevakningen, punkt 4 (M, C, L, KD)

6.Tullverkets möjlighet att genom postspärrar hålla kvar kurirförsändelser, punkt 5 (M, C, L, KD)

7.Tillämpningen av den nya tullagen, punkt 6 (M, C, L, KD)

Särskilda yttranden

1.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 2 (M)

2.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 2 (SD)

3.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 2 (C)

4.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 2 (L)

5.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 2 (KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Målet för utgiftsområde 3

Riksdagen godkänner målet för utgiftsområdet (avsnitt 2.3).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 3 punkt 1.

2.

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 3 punkt 2 och avslår motionerna

2017/18:487 av Olle Felten och David Lång (båda SD) yrkandena 1–6,

2017/18:642 av Olle Felten och David Lång (båda SD) yrkandena 1–13,

2017/18:643 av Olle Felten och David Lång (båda SD) yrkandena 1–5,

2017/18:2521 av Olle Felten och David Lång (båda SD),

2017/18:3291 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1,

2017/18:3693 av Per Åsling och Staffan Danielsson (båda C),

2017/18:3737 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkandena 13–15,

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 1,

2017/18:3824 av Mathias Sundin m.fl. (L) och

2017/18:3840 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1–3.

3.

Tullverkets befogenheter och verksamhet

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:881 av Adam Marttinen m.fl. (SD, -) yrkande 13,

2017/18:888 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkandena 11 och 12,

2017/18:1040 av Erik Andersson m.fl. (M),

2017/18:1295 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M),

2017/18:1347 av Edward Riedl (M),

2017/18:1361 av Åsa Westlund (S) yrkandena 2 och 3,

2017/18:1381 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),

2017/18:1477 av Krister Örnfjäder (S),

2017/18:1723 av Karin Enström (M),

2017/18:1759 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2074 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2017/18:2190 av Maria Stockhaus (M) yrkande 1,

2017/18:2234 av Finn Bengtsson (M),

2017/18:2379 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2452 av Jan R Andersson (M),

2017/18:2701 av Katarina Brännström (M),

2017/18:2733 av Pål Jonson (M),

2017/18:2881 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3291 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3582 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 17,

2017/18:3583 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 11,

2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkandena 8 och 11,

2017/18:3743 av Sofia Damm (KD) yrkande 3 och

2017/18:3772 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 23.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (L)

4.

Gemensamt uppdrag till Tullverket och Polismyndigheten i gränsbevakningen

Riksdagen avslår motion

2017/18:3192 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 6.

Reservation 5 (M, C, L, KD)

5.

Tullverkets möjlighet att genom postspärrar hålla kvar kurirförsändelser

Riksdagen avslår motion

2017/18:3719 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).

Reservation 6 (M, C, L, KD)

6.

Tillämpningen av den nya tullagen

Riksdagen avslår motion

2017/18:3726 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 1.

Reservation 7 (M, C, L, KD)

Stockholm den 21 november 2017

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C)*, Jörgen Hellman (S), Cecilia Widegren (M)*, Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M)*, Peter Persson (S), Olle Felten (SD)*, Cecilie Tenfjord-Toftby (M)*, Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M)*, Anna Johansson (S), Momodou Jallow (V), Larry Söder (KD)*, Patrik Lundqvist (S), Erik Ezelius (S), Dennis Dioukarev (SD)* och Said Abdu (L)*.

* Avstår från ställningstagande under punkt 2, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition i de delar som avser utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, dvs. anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, jämte motionsförslag från den allmänna motionstiden 2017 som rör anslagen.

Utskottet behandlar dessutom motionsförslag från den allmänna motionstiden 2017 som rör Tullverkets befogenheter och verksamhet, gemensamt uppdrag till Tullverket och Polismyndigheten i gränsbevakningen, Tullverkets möjlighet att genom postspärrar hålla kvar kurirförsändelser samt tillämpningen av den nya tullagen.

Utskottet behandlar i ett avsnitt även regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet.

Under beredningen av ärendet har utskottet fått information av generaldirektören för Skatteverket, generaltulldirektören och överdirektören för Tullverket och rikskronofogden med medarbetare om verksamhets- och anslagsfrågor för respektive myndighet.  

Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2018 samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina anslagsmotioner. I bilaga 3 finns utskottets förslag till anslagsfördelning.

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär att riksdagen i ett första steg fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till.

Skatteutskottet har i sitt yttrande 2017/18:SkU2y till finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Finansutskottet bekräftade den 16 november 2017 ställningstagandet, och riksdagen förväntas den 22 november 2017 med bifall till regeringens förslag bestämma att utgiftsramen för 2018 för utgiftsområdet ska uppgå till 11 399 384 000 kronor (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1).

I detta ärende tar skatteutskottet ställning till hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen, under förutsättning att riksdagen antar regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområdet.

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.

Utskottet ska mot den bakgrunden analysera regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3 i budgetpropositionen som ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att utskottet först behandlar målet för utgiftsområdet och därefter förslagen i budgetpropositionen och i motionerna som gäller anslagen inom utgiftsområde 3. Därefter behandlas ett antal motionsförslag som väckts under allmänna motionstiden 2017/18 som gäller Tullverkets befogenheter och verksamhet, gemensamt uppdrag till Tullverket och Polismyndigheten i gränsbevakningen, Tullverkets möjlighet att genom postspärrar hålla kvar kurirförsändelser samt tillämpningen av den  nya tullagen. Slutligen behandlas regeringens resultatredovisning.

Utskottets överväganden

Målet för utgiftsområde 3

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner en ny målformulering för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Propositionen

Det nuvarande målet för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:SkU1).

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner en ny formulering av målet för utgiftsområdet. Begreppen ”medborgare” och ”näringsliv” ersätts av begreppen ”allmänhet” och ”företag” för att i målet inkludera och tydliggöra de som berörs av utgiftsområdet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och anser att riksdagen ska godkänna den nya formuleringen av målet för utgiftsområdet. 

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i enlighet med regeringens förslag och avslår oppositionspartiernas alternativa förslag till anslagsfördelning.

Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2018 anvisar ramanslagen inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande.

Tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

Utskottets förslag

1:1

Skatteverket

Ramanslag

7 590 735

1:2

Tullverket

Ramanslag

1 862 074

1:3

Kronofogdemyndigheten

Ramanslag

1 946 575

Summa

11 399 384

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och in-drivning av skatter och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring, fastighetstaxering, id-kort, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet bedrivs även brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område. Kustbevakningen bedriver viss verksamhet inom utgiftsområdet genom att medverka till och ansvara för tullkontrollen till sjöss.

Utgiftsutveckling

Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2016 till 10,8 miljarder kronor. Prognosen för utfallet för 2017 är 11 miljarder kronor, vilket är i linje med de anvisade anslagen. Den föreslagna anslagsnivån för utgiftsområdet för 2018 är 11,4 miljarder kronor. Ökningen av utgiftsområdet beror på pris- och löneomräkning, som för 2018 uppgår till sammanlagt 203 miljoner kronor, och på beslut i denna proposition och tidigare budgetpropositioner. Besluten i denna proposition uppgår till 224 miljoner kronor. Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär dock att utgiftsområdets nettoökning blir 211 miljoner kronor.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar

Skatteverkets anslag ökas med sammanlagt 87 miljoner kronor 2018, 158 miljoner kronor 2019 och 141 miljoner kronor 2020. Ökningen beror på att man inför månadsvisa uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen, ökade kontroller av personalliggare och att myndigheten ska öppna fler servicekontor tillsammans med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Regeringen föreslår dessutom i höständringsbudgeten för 2017 att Skatteverkets anslag ökas med 18 miljoner kronor för att man inför månadsvisa uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen.

Tullverkets anslag ökas med sammanlagt 113 miljoner kronor 2018, 128 miljoner kronor 2019 och 128 miljoner kronor 2020. Ökningen görs med anledning av regeringens satsning på ökade tullkontroller vid gränsen. Den varaktiga ökningen av anslaget är 185 miljoner kronor från 2021. Samtidigt överförs 2 miljoner kronor varaktigt till Polismyndighetens anslag för forensiska analyser som myndigheten utför åt Tullverket.

Kronofogdemyndighetens anslag ökas tillfälligt med 24 miljoner kronor 2018 och 20 miljoner kronor 2019. Ökningen görs för att hantera det stora inflödet av ansökningar om skuldsanering och kostnader förknippade med insolvensregister enligt EU-förordningen om insolvensförfaranden. Regeringen föreslår dessutom i höständringsbudgeten för 2017 att Kronofogdemyndighetens anslag ökas med 20 miljoner kronor för att hantera det stora inflödet av ansökningar om skuldsanering. Ovanstående förslag innebär att samtliga myndigheter kan rekrytera. För främst Tullverket kommer det att innebära att antalet anställda vid myndigheten ökar.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar

I budgetpropositionen för 2017 ökades Skatteverkets anslag tillfälligt t.o.m. 2020 för att intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandragande. För 2018 ökas därför anslaget planenligt med 15 miljoner kronor. Vidare, enligt samma proposition, ökas anslaget varaktigt med 4,1 miljoner kronor för drift och förvaltning av den nationella digitala tjänsten Mina meddelanden. Den tillfälliga ökningen 2017 för genomförandet av en ny lag om personnamn upphör, och därför minskas anslaget med 10miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2016 ökades Skatteverkets anslag för att bl.a. förstärka arbetet med att skydda den svenska skattebasen. För 2018 ökas därför anslaget planenligt med 5 miljoner kronor varaktigt.

I budgetpropositionen för 2014 tillfördes Tullverket anslagsmedel t.o.m. 2017 för att införa unionstullkodexen. I budgetpropositionen för 2013 tillfördes Tullverket medel t.o.m. 2017 för mobila skannrar. Dessa anslagsmedel upphör, och därför minskas Tullverkets anslag planenligt 2018 med 33 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2016 ökades Kronofogdemyndighetens anslag varaktigt till följd av bl.a. ändrade skuldsaneringsregler för enskilda. Anslaget ökas därför planenligt med 5 miljoner kronor 2018. Tillfälliga medel för arbete mot överskuldsättning för företagare uppgår planenligt till 10 miljoner kronor för 2018. Efter 2018 upphör dessa tillfälliga medel.

Skatteverket

Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Vid sidan om detta ska den även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.

Ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsätt-ning för den svenska modellen. Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och undandrar samhället stora inkomster. Det ökar också ojämlikheten när skatteuttaget övervältras på ekonomiskt svagare grupper i samhället. Att motverka skattefusk och aggressiv skatteplanering är en fortsatt hög politisk prioritering.

Riksdagen har beslutat om regler som bl.a. innebär att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Genom att Skatteverket får löpande tillgång till uppgifter får myndigheten bättre underlag för skattebeslut och möjlighet att effektivisera kontrollverksamheten.

För att företagen ska hinna anpassa sina it-system för de inlämnade uppgifterna är det viktigt att Skatteverket utvecklar it-systemet i tid och kan hantera den ärendeökning som reformen innebär. Regeringen föreslår därför att Skatteverket tillförs medel.

En vägledande princip för skattepolitiken är att allmänheten och företagen ska ha ett stort förtroende för skattesystemet och att skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt. Skatteverket ska därför fortsätta att prioritera insatser för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i skattesystemet. Det handlar bl.a. om rimliga handläggningstider, enhetlig rättstillämpning och rätt kontrollnivåer.

Ett stort förtroende för skattesystemet kräver även åtgärder för att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden. För att öka de allmänpreventiva effekterna anser regeringen att Skatteverket ska prioritera områden där risken för allvarliga fel är hög och där fusk är särskilt förtroendeskadligt.

Regeringen kommer att lägga fram ett förslag om krav på att föra personalliggare i fler verksamheter. Det är viktigt att Skatteverket genomför oanmälda kontrollbesök i rätt omfattning i all verksamhet som omfattas av kravet på att föra personalliggare. Skatteverket tillförs därför medel.

En minskning av skattefelet kan bredda skattebaserna. Skatteverket ska kontinuerligt och med högre precision följa såväl skattefelets utveckling som skattefelets storlek över tid. Regeringen kommer att fortsätta följa myndighetens insatser för att kunna mäta skattefelets storlek.

Skatteverkets ansträngningar för att öka tillgången på kontrollinformation och informera om skattereglerna behöver fortsätta. Regeringen avser att följa Skatteverkets arbete med anledning av delningsekonomins fortsatta utveckling.

Skatteverket utvecklar löpande arbetssätt och samverkan för att motverka skatteflykt och skattefusk, bl.a. genom att ta del av andra länders erfarenheter. Regeringen följer arbetet och anser att det är viktigt att Skatteverket på ett effektivt sätt använder uppgifterna som man får fram genom informationsutbyte med andra länders skatteadministrationer.

Kapacitetsutveckling i låg- och medelinkomstländer är av central betydelse för att möjliggöra för dessa länder att upptäcka och motverka skatteflykt, att få in de skatter som ska betalas i enlighet med deras skattelagstiftning samt delta i det globala informationsutbytet.

Att rätt personer får det stöd de är berättigade till är en förutsättning för tilliten till de system som är till för att trygga vår gemensamma välfärd. Stöd ska lämnas till dem de är avsedda för och inte till oseriösa aktörer eller kriminella. Skatteverket bidrar i flera fall med information som ligger till grund för andra myndigheters beslut om bidrag och utbetalningar, t.ex. uppgifter från folkbokföringen. Felaktiga eller falska uppgifter i folkbok-föringen kan inte bara användas av aktörer för att möjliggöra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen utan även för att möjliggöra bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet. Det är viktigt att kvaliteten i myndighetens register höjs. I kommande regleringsbrev avser regeringen att särskilt följa Skatteverkets insatser för ökad registerkvalitet i folkbokföringen.

Vidare är Skatteverket en av flera myndigheter som utfärdar identitets-handlingar. Regeringen avser att vidta åtgärder för att förbättra hanteringen av utfärdande av identitetshandlingar och kommer noga att följa Skatteverkets aktiviteter tillsammans med andra myndigheter för att effektivt motverka den identitetsrelaterade brottsligheten. Skatteverket ska även förstärka arbetet med att förhindra och motverka finansiering av terrorism. Samverkan med andra myndigheter är viktig eftersom frågorna är komplexa.

Myndighetsgemensamma insatser för att motverka osund konkurrens ska förstärkas. Skatteverket ska bidra i arbetet med metodutveckling för myndighetsgemensamma tillsynsinsatser som Arbetsmiljöverket koordinerar.

Skatteverket har omfattande kontakter med allmänheten och företagen. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor. Därför anser regeringen att det är angeläget att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering. Arbetet omfattar t.ex. att vidareutveckla den individbaserade verksamhetsstatistiken och analysen av denna.

Allmänheten och företagen ska i första hand lämna sina uppgifter genom digitala lösningar eftersom det bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Det är viktigt att arbetet med att utveckla de digitala tjänsterna för företagen fortsätter utifrån förhållningssättet att uppgiftslämnandet måste anpassas till olika företags behov och förutsättningar. Det är centralt att Skatteverket upprätthåller hög it- och informationssäkerhet för såväl digitala tjänster för allmänheten och företagen som myndighetens verksamhetssystem.

Servicekontoren som Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten gemensamt ansvarar för är även i fortsättningen ett viktigt komplement till den digitala myndighetsservicen. Regeringen genomför en satsning för att säkra och stärka statlig lokal service, både på landsbygden och i socialt utsatta områden. Under 2018 ska minst tio nya servicekontor öppna, och regeringen har därför höjt anslaget.

För att påskynda etableringen av nyanlända är även arbetet inom ramen för det förlängda uppdraget om förenklade och mer effektiva processer för nyanlända av vikt.

Högt förtroende för myndigheten är en förutsättning för att Skatteverket effektivt ska kunna utföra sitt uppdrag och säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn. Det är viktigt att Skatteverket arbetar aktivt med insatser för att stärka allmänhetens och företagens förtroende för myndigheten.

Budgetförslag för Skatteverket

Riksdagen har beslutat om regler som bl.a. innebär att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration till Skatteverket. För att uppgiftslämnarna ska hinna anpassa sina it-system och kunna lämna de efterfrågade uppgifterna är det viktigt att Skatteverket utvecklar myndighetens it-system i tid och kan hantera den ärendeökning som reglerna innebär. Anslaget ökas därför med 30 miljoner kronor 2018. För 2019 beräknas anslaget ökas med 75 miljoner kronor, och 2020 beräknas anslaget ökas varaktigt med 23 miljoner kronor. Av samma skäl föreslår regeringen därtill i höständringsbudgeten för 2017 att Skatteverkets anslag ökas med 18 miljoner kronor.

För att Skatteverket ska kunna genomföra oanmälda kontrollbesök i rätt omfattning i all verksamhet som omfattas av kravet på att föra personalliggare ökas anslaget varaktigt med 18 miljoner kronor fr.o.m. 2018.

För att Skatteverket tillsammans med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska kunna öppna tio nya servicekontor ökas anslaget med 39 miljoner kronor 2018. För 2019 beräknas anslaget ökas med 65 miljoner kronor, och för 2020 beräknas anslaget ökas med 100 miljoner kronor. Den varaktiga ökningen av anslaget är 91 miljoner kronor från 2021.

I budgetpropositionen för 2017 ökades Skatteverkets anslag tillfälligt t.o.m. 2020 för att intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandragande. För 2018 ökas därför anslaget planenligt med 15 miljoner kronor. Vidare, enligt samma proposition, ökas anslaget varaktigt med 4,1 miljoner kronor för drift och förvaltning av den nationella digitala tjänsten Mina meddelanden. Den tillfälliga ökningen 2017 för genomförandet av en ny lag om personnamn upphör, och därför minskas anslaget med 10miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2016 ökades Skatteverkets anslag för att bl.a. förstärka arbetet med att skydda den svenska skattebasen. Från och med 2018 ökas därför anslaget planenligt med 5 miljoner kronor varaktigt.

Regeringen föreslår att 7 590 735 000 kronor anvisas anslaget 1:1 Skatteverket för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget till 7 782 906 000 kronor respektive 7 900 027 000 kronor.

Tullverket

Tullverket utför viktiga samhällsuppgifter och ska prioritera insatser för att göra det så enkelt och smidigt som möjligt för allmänheten och företagen att göra rätt för sig, samtidigt som Tullverkets insatser ska skydda från hot mot hälsa, miljö och säkerhet.

Insatserna för att stoppa den illegala handeln med narkotika och vapen redan vid gränsen bör stärkas. Fusk vid deklarering av varor innebär orättvis konkurrens för företag. För att bekämpa fusk i varuflödet och för att stoppa smuggling av narkotika och vapen m.m. ska tullkontrollerna vid gränserna öka. För detta tillförs Tullverket anslagsmedel.

Kontroller ska genomföras för att säkerställa korrekt uppbörd och att regelverken följs. Eftersom Tullverkets kontrollverksamhet bidrar till mål inom flera politikområden är det av stor betydelse att samverkan med berörda myndigheter fortsätter att utvecklas och förbättras. Tullverkets insatser ska grundas på aktuella läges- och hotbilder inom samtliga restriktionsområden.

Det är viktigt att Tullverket drar fördel av det faktum att myndigheten ansvarar för hela varuflödet och bättre tar till vara kompetenserna i myndighetens olika delar. Därigenom kan Tullverket göra än mer riktade kontrollinsatser och samtidigt bidra till ökad konkurrensneutralitet.

Det förekommer i allt större omfattning att skjutvapen används i kriminella kretsar. Denna utveckling är oroväckande och behöver motverkas. Utöver regeringens satsning på fler tullkontroller vid gränsen behöver Tullverkets samverkan med Polismyndigheten fortsätta att utvecklas för att begränsa tillgången till illegala vapen. Tullverket ska vara en starkt drivande kraft i det internationella samarbetet för att tillsammans med andra aktörer arbeta för att upptäcka och förhindra vapensmuggling.

Terrororganisationer och enskilda med kopplingar till terrorism hittar nya och fler tillvägagångssätt för att agera och finansiera sin verksamhet. Det kräver att myndigheterna kontinuerligt uppmärksammar risker och identifierar motåtgärder. Tullverket ska förstärka arbetet med att förhindra och motverka penningtvätt, finansiering av terrorism samt annan brottslighet kopplad till terrorism. Samverkan med andra är central eftersom frågorna är komplexa och berör flera myndigheter.

Myndigheternas delredovisning av punktskatteuppdraget visar att alkoholsmugglingen är både omfattande och välorganiserad. Vidare har berörda myndigheter även uppmärksammat regeringen på att det saknas kunskap om alkoholsmugglingens koppling till organiserad brottslighet och att det bidrar till en social acceptans när det gäller att handla med insmugglad alkohol. Regeringen har därför beslutat om ytterligare ett uppdrag om att nå ut med information till vuxna och ungdomar för att öka kunskapen om alkoholsmugglingens koppling till kriminell verksamhet.

Handeln över gränserna ökar kontinuerligt, och det är i dag enkelt att handla på internet från andra länder och snabbt få varorna levererade till bostaden. De nya handelsmönstren innebär en stor utmaning för Tullverket att på kort tid kunna identifiera nya smugglingssätt och annan tullrelaterad brottslighet, men också att tillgodose företagens behov av information och vägledning. Myndigheterna ska förbättra servicen till allmänheten och företagen. Såväl digitala tjänster för allmänheten och företagen som myndigheternas verksamhetssystem ska präglas av hög it- och informationssäkerhet.

Att kunna agera snabbt när det dyker upp nya mönster och företeelser är särskilt viktigt. Detta måste särskilt beaktas i arbetet med att utveckla nya it-system och arbetssätt med anledning av införandet av unionstullkodexen. Tullverket måste därför fortsätta anpassa organisationen och omfördela resurserna för att säkerställa den operativa kapaciteten.

Budgetförslag för Tullverket

Insatserna för att stoppa den illegala handeln med narkotika och vapen ska stärkas. Fusk vid deklarering av varor innebär orättvis konkurrens för företag. För att bekämpa fusk i varuflödet och för att stoppa smuggling av narkotika och vapen m.m. ska tullkontrollerna vid gränserna öka. Anslaget ökas med 115 miljoner kronor 2018 och beräknas ökas med 130 miljoner kronor 2019 samt 130 miljoner kronor 2020. Från 2021 beräknas anslaget öka till 185 miljoner kronor varaktigt.

Nationellt forensiskt centrum, som ingår i Polismyndigheten, utför undersökningar åt bl.a. Tullverket. I budgetpropositionen för 2016 fördes medel från Tullverkets anslag till Polismyndighetens anslag för att finansiera dessa undersökningar via anslag i stället för som tidigare via avgifter. En ökad ärendemängd från Tullverket har medfört ökade utgifter för Polismyndigheten, och därför minskas Tullverkets anslag med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2018. Anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökas med samma belopp.

I budgetpropositionen för 2014 tillfördes Tullverket anslagsmedel t.o.m. 2017 för att införa unionstullkodexen. I budgetpropositionen för 2013 tillfördes Tullverket 5 miljoner kronor per år t.o.m. 2017 för mobila skannrar. Båda dessa anslagsmedel upphör, och därför minskas Tullverkets anslag planenligt 2018 med sammanlagt 33 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att 1 862 074 000 kronor anvisas anslaget 1:2 Tullverket för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 906 750 000 kronor respektive 1 939 500 000 kronor.

Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten har en viktig funktion i arbetet med att upprätthålla god betalningsvilja. Insatser som underlättar för allmänhet och företag att göra rätt för sig ska prioriteras.

Myndighetens kompetens när det gäller överskuldsättning är viktig för att tidigt identifiera företeelser och fenomen som kan leda till överskuldsättning. Kronofogdemyndigheten ska utifrån denna kunskap vidta förebyggande åtgärder samt ge stöd till parterna att de själva kan lösa sina mellanhavanden på frivillig väg. Det är viktigt att samverka med andra aktörer och myndigheter i detta arbete.

Nyanlända är ofta i en redan utsatt position, och skulder hos Kronofogde-myndigheten eller betalningsanmärkningar kan innebära att etableringen försvåras ytterligare. Kronofogdemyndigheten ska därför ge information och vägledning så att nyanlända har tillräcklig kunskap för att fatta välgrundade beslut.

För att kunna hantera det ökade antalet ansökningar om skuldsanering tillförs Kronofogdemyndigheten tillfälligt resurser.

Kontroller och sanktioner syftar till att förstärka och upprätthålla normer och att se till att regelverken följs. Det är viktigt att motverka att samhällssystemen utnyttjas på ett sätt som inte är avsett. Kronofogde-myndigheten ska fortsätta att bidra i arbetet med att bekämpa organiserad brottslighet.

Kronofogdemyndigheten ska förstärka arbetet med att förhindra och motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Samverkan med andra är central eftersom frågorna är komplexa och berör flera myndigheter.

Det är viktigt att myndigheten fortsätter att delta i det myndighetsgemen-samma arbetet så att rätt personer får det stöd de är berättigade till och så att risken minskar för att systemen utnyttjas av oseriösa aktörer.

Allt fler väljer i dag att hantera sina ärenden via datorer eller applikationer i mobiltelefonen när det är möjligt. Det är viktigt att arbetet med att ställa om och utveckla den digitala kommunikationen med allmänheten och företagen fortsätter. Utvecklingen behöver ske utifrån ett tydligt användarperspektiv och leda till nytta för såväl användarna som myndigheten.

Arbete med att utveckla organisationen och arbetssätten så att verksamhet-en kan bedrivas mer effektivt är av stor betydelse. Det är viktigt att myndigheten prioriterar utveckling av it-system och automatisering som leder till snabbare handläggning och högre kvalitet. Såväl digitala tjänster för allmänheten och företagen som myndigheternas verksamhetssystem ska präglas av hög it- och informationssäkerhet. Utveckling ska förbättra servicen till allmänhet och företag.

Budgetförslag för Kronofogdemyndigheten

Anslaget ökas tillfälligt med 20 miljoner kronor 2018 respektive 2019 för att hantera det ökande antalet ansökningar inom skuldsaneringen. Även i höständringsbudgeten 2017 ökas anslaget med 20 miljoner kronor.

Anslaget ökas tillfälligt med 4 miljoner kronor 2018 för att bidra till finansieringen av insolvensregister enligt EU-förordningen om insolvens-förfaranden. Anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med motsvarande belopp.

I budgetpropositionen för 2016 ökades anslaget varaktigt till följd av bl.a. ändrade skuldsaneringsregler för enskilda. Anslaget ökas därför planenligt med 5 miljoner kronor 2018. Tillfälliga medel för arbete mot överskuldsättning för företagare uppgår planenligt till 10 miljoner kronor för 2018. Efter 2018 upphör dessa tillfälliga medel.

Regeringen föreslår att 1 946 575 000 kronor anvisas anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1964178000 kronor respektive 1 976 934 000 kronor.

Motionerna

Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3840 av Maria Malmer Stenergard m.fl. yrkandena 1–3 att anslaget till Skatteverket ökas med 10miljoner kronor och att anslaget till Tullverket ökas med 35 miljoner kronor.  

Moderaterna framhåller att det är centralt att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Skatteverket bör få ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk och anpassa sig till delningsekonomins framväxt. Moderaterna ökar därför anslaget till myndigheten med totalt 40 miljoner kronor 2018.

Moderaterna ökar anslaget till Tullverket med totalt 150 miljoner kronor 2018 med hänvisning till att kraven på Tullverket har ökat och att förutsättningarna för tullens uppdrag har förändrats. Tullverkets mångfasetterade verksamhet rymmer för samhället viktiga insatser, varav gränsskyddet är det främsta. Inom ramen för uppdraget att upprätthålla gränsskyddet omfattas förutom kontroll av gränsövergångarna även all administration kring handeln, som ska flyta friktionsfritt så att näringslivets konkurrensneutralitet upprätthålls. Sverige har en höjd säkerhetsnivå, och omvärldssituationen är förändrad och försämrad.

Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3291 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1 ett tillkännagivande om att förutsättningarna för Tullverkets uppdrag har förändrats och att Tullverket behöver ytterligare resurser för att utföra sitt uppdrag och för att upprätthålla gränsskyddet. Den traditionella smugglingen av narkotika, vapen, alkohol och tobak fortsätter samtidigt som nya områden tillkommer såsom punktskatter, terrorism, civilt försvar och förändrade satsningar inom samverkan mot den organiserade brottsligheten.

Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3737 av Tomas Tobé m.fl. yrkandena 13–15 tillkännagivanden om behovet av att Tullverket tillförs ökade ekonomiska resurser för att kunna uppnå de övergripande målen med Moderaternas narkotikapolitik. Resurstillskottet är inte bara för att upprätthålla en acceptabel nivå på insatserna utan också för att kunna intensifiera arbetet med att förhindra smugglingen av narkotika. Tullverket bör göra betydligt fler kontroller i post- och kurirflödet. Det bör även övervägas om Tullverket bör tillföras fler skannrar och röntgenutrustning.

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2521 av Olle Felten och David Lång att anslaget till Skatteverket ska ökas med 75 miljoner kronor, att anslaget till Tullverket ska ökas med 269 miljoner kronor samt att anslaget till Kronofogdemyndigheten ska ökas med 10 miljoner kronor.

Sverigedemokraterna vill återställa balansen i Tullverkets budget och satsar resurser för att förbättra gränsskyddet, kontrollverksamheten och brottsbekämpningen. Man satsar vidare på teknikinvesteringar och digitalisering, myndighetssamverkan, på en utvecklad företagsservice och regelförenklingar. Enligt motionen bör Skatteverket prioritera arbetet med internationella skatteavtal och arbetet mot skattebrott genom skattekontroller för att säkerställa den skattefinansierade välfärden. Det bör vara ordning och reda i folkbokföringen. Sverigedemokraterna vill också att Skatteverket utvecklar ett företagsvänligt myndighetsförfarande genom regelförenklingar. Kronofogdemyndigheten bör samverka med andra myndigheter och aktivt bidra till regelförenklingar inom sitt förfarande. Sverigedemokraterna vill utveckla myndigheten som stödfunktion vid indrivning av skatteskulder och fordringar men vill också att Kronofogdemyndigheten förstärker arbetet mot överskuldsättning.

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:487 av Olle Felten och David Lång yrkandena 16 tillkännagivanden om den inriktning Skatteverkets verksamhet bör ha 2018. Sverigedemokraterna prioriterar arbetet med de bilaterala skatteavtalen för att upprätthålla och stärka svensk exportkonkurrens som är viktig för sysselsättningen. En viktig uppgift för Skatteverket är att motverka och bekämpa brottslighet i samverkan med andra myndigheter.

Enligt motionen är det bra att Sverige agerar för ett brett internationellt samarbete inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) när det gäller arbete mot BEPS (Base Erosion and Profit Shifting, urholkning av skattebasen och överföring av vinster). Mer resurser bör satsas på fördjupade och mer sofistikerade processer för skattekontroller för att stävja skattebrott i Sverige och därmed trygga finansieringen av välfärden och tryggheten. En av de viktigare uppgifterna för Skatteverket är att ge service till företag och privatpersoner. Målet bör vara en myndighetsservice i världsklass. Ambitionen måste vara att enkla misstag inte förstoras upp och får oproportionerliga konsekvenser, utan fokus måste vara att försöka komma åt det medvetna fusket.

Problemet med personer som saknar folkbokföringsadress förväntas enligt motionen öka med den urspårade invandringen. Sverigedemokraterna vill att Skatteverket ska granska utanförskapsområdena i det avseendet. Bristerna i folkbokföringen ökar möjligheterna att begå brott.

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:642 av Olle Felten och David Lång yrkandena 1–13 tillkännagivanden om den inriktning Tullverkets verksamhet bör ha 2018.

Tullverket bör få i uppdrag att intensifiera arbetet mot organiserad kriminalitet. Förmågan att eftersöka och hantera illegal utförsel bör öka. Tullverket bör få i uppdrag att planera för bemanning vid gränsstationerna dygnet runt för att försvåra olaglig in- och utförsel. Personskyddet och säkerheten för personalen i gränsskyddet och brottsbekämpningen bör förbättras. Fler mobila skannrar behövs. Kapacitet att beivra organiserad smuggling, t.ex. spritbussar, bör öka.

Det behövs en ökad samverkan med andra myndigheter för insatser mot grov kriminalitet. Förmågan att utreda tullbrott bör utvecklas. Tullverket bör föreslå vilka regelförändringar som behövs för att möjliggöra samkörning av data med andra myndigheter.

Tullverket bör öka sina satsningar på digitalisering och it-utveckling för att uppfylla kraven i unionstullkodexen och för att kunna ge service till företag. Ett särskilt uppdrag bör handla om att intensifiera arbetet med regelförenklingar. Tullverket bör även i övrigt vidta åtgärder för att underlätta handeln.

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:643 av Olle Felten och David Lång yrkandena 1–5 tillkännagivanden om den inriktning Kronofogdemyndighetens verksamhet bör ha 2018.

Kronofogdemyndigheten hanterar bl.a. ärenden om överskuldsättning och obestånd för privatpersoner och företag där förfarandets angreppssätt kan ha stor betydelse för gäldenärerna. Myndigheten bör utveckla metoder och förfaranden för denna typ av ärenden med målsättningen att minimera antalet konkurser, vräkningar och liknande åtgärder som får svåra konsekvenser för dem som drabbas. Samtidigt måste borgenärernas rätt också tillgodoses så att deras förluster minimeras. Kronofogden bör få förutsättningar att utveckla arbetet med att identifiera falska indrivnings-ärenden. I ett särskilt uppdrag bör Kronofogdemyndigheten utveckla arbetet med överskuldsättning och föreslå lagändringar för att minska riskerna för överskuldsättning.

Motionärerna framhåller att projektet Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten är mycket framgångsrikt och att samarbetet bör intensifieras och utvecklas på olika sätt. Myndigheten bör arbeta aktivt med regelförenklingar som innebär att verksamheten kan bedrivas ännu mer effektivt och att metoderna för att undvika överskuldsättning utvecklas. Ett uppdrag bör vara att föreslå lagändringar som kan bidra till enklare och effektivare rutiner.

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3693 av Per Åsling och Staffan Danielsson att anslaget till Skatteverket minskas med 100,6 miljoner kronor, anslaget till Tullverket minskas med 6,4 miljoner kronor och att anslaget till Kronofogdemyndigheten minskas med 35 miljoner kronor.

Centerpartiet föreslår en begränsning av pris- och löneomräkningen med 30 procent, vilket berör alla anslag inom utgiftsområdet, för att förstärka myndigheternas kostnadskontroll. Myndigheternas lokalyta per anställd varierar förhållandevis kraftigt, vilket indikerar att det finns en effektiviseringspotential. Likaledes finns en stor variation i landet när det gäller kostnaden per kvadratmeter lokalyta och anställd. Begränsningen av pris- och löneomräkningen innebär att myndigheter utsätts för ett besparingstryck som ger dem incitament att omlokalisera till orter med lägre lokalkostnader.

Centerpartiet föreslår att Skatteverkets anslag minskas med 43 miljoner kronor 2018, och anslaget beräknas minska med motsvarande belopp kommande år, till följd av att en tidigare anslagshöjning för att finansiera tjänsten Mina meddelanden dras in. Denna tjänst bör kunna finansieras inom ramen för myndighetens reguljära anslag. Anslaget föreslås därtill minskas med 18 miljoner kronor till följd av att en resursförstärkning avvisas.

Tullverkets anslag föreslås enligt motionen ökas med 5 miljoner kronor 2018, och beräknas öka med motsvarande belopp åren därefter. Resurserna är ämnade att användas för ökad kontroll av importerade varor.

Kronofogdemyndighetens anslag föreslås enligt motionen minskas med 15 miljoner kronor 2018, och beräknas minska med motsvarande belopp åren därefter till följd av att en tidigare anslagshöjning från budgetpropositionen för 2016 dras tillbaka. Anslaget föreslås minskas med 10 miljoner kronor 2018 till följd av att en tidigare anslagshöjning från budgetpropositionen för 2016 dras tillbaka.

Liberalerna föreslår i kommittémotion 2017/18:3824 av Mathias Sundin m.fl. att anslaget till Skatteverket minskas med 26 miljoner kronor, anslaget till Tullverket ökas med 42 miljoner kronor och anslaget till Kronofogdemyndigheten minskas med 7 miljoner kronor.

Motionärerna anför att medborgarnas förtroende för skattesystemet är avgörande för möjligheten att upprätthålla finansieringen av den offentliga sektorn. Regeringens förändringar på skatteområdet riskerar i flera fall att försämra skattesystemets legitimitet och den långsiktiga skattemoralen.

Skatteverkets kartläggning inom ramen för regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering ligger helt i linje med Liberalernas prioriteringar om ett likartat bemötande i myndighetskontakter oavsett kön. Det är centralt att Skatteverket fortsätter arbetet i denna del.

Skatteverket bör få i uppgift att ta fram en auktoriserad applikation eller annan teknisk lösning där man erbjuder en enkel möjlighet för aktörer i delningsekonomin att rapportera in nödvändiga kontrolluppgifter.

Uppmärksammade exempel på skatteflykt och misstänkta skattebrott framhäver behovet av tillräckliga regelverk och resurser för att mota sådana yttringar.

Liberalerna har föreslagit bl.a. en vidare definition av begreppet högriskkund i penningtvättslagstiftningen som skulle tvinga banker och finansinstitut att vidta ytterligare åtgärder och kontroller.

Det är också viktigt att myndigheterna inom utgiftsområdet samverkar med andra myndigheter, såväl svenska som utländska.

Regeringens tillskott till Tullverket i budgetpropositionen är välkommet, men Liberalerna anser att mer måste göras. För att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande förmåga anslår partiet resursökningar om 50 miljoner kronor 2018, 100 miljoner kronor 2019 och 150 miljoner kronor 2020.

Det är slutligen viktigt att Sverige fullt ut deltar i och aktivt verkar för fler EU-gemensamma lösningar, anser motionärerna.

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. att anslaget till Skatteverket minskas med 40 miljoner kronor och att anslaget till Tullverket minskas med 11 miljoner kronor.

Myndigheternas service till medborgare och företagare bör fortsätta att förbättras, och arbetet med att vidareutveckla e-tjänster är centralt. För människor som inte är fullt bekväma med elektronisk kommunikation är möjligheten till personliga möten vid servicekontor av stor betydelse. Myndigheterna behöver därför även ha god fysisk närvaro över hela landet.

Kristdemokraterna välkomnar Statskontorets förslag till nya principer för myndigheters lokalisering, som bl.a. slår fast att myndigheter ska ta hänsyn till regional tillväxt vid beslut om lokalisering. Skatteverkets verksamhet ute i landet är viktig, och Kristdemokraterna motsätter sig fler nedläggningar av lokala kontor. I likhet med regeringen avsätter Kristdemokraterna pengar för att utöka antalet servicekontor.

Enligt motionen handlar det ytterst om att hålla nere skattefelet, och flera indikatorer tyder på att skattefelet minskade under perioden 2007–2012. Ett led i detta arbete är att Skatteverket får ökade resurser för att göra oanmälda kontrollbesök och kontrollera personalliggare. Kristdemokraterna välkomnar regeringens satsning på 18 miljoner kronor för att Skatteverket ska kunna utföra detta arbete med god kvalitet.

När riksdagen antog Alliansens budget hösten 2014 fick Skatteverket i uppdrag att förenkla företagares skatteadministration. Detta arbete vill Kristdemokraterna följa upp och vid behov fortsätta.

Kristdemokraterna tillför Kronofogdemyndigheten 10 miljoner kronor per år 2018–2020 för arbetet med att motverka överskuldsättning. Det förebyggande arbetet bör förstärkas, och långa handläggningstider bör undvikas. Barnfamiljer bör vara prioriterade inom Kronofogdemyndighetens uppdrag att motverka överskuldsättning. 

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har i sitt nyligen lämnade yttrande till finansutskottet (yttr. 2017/18:SkU2y) tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsram för 2018 för utgiftsområdet. Ställningstagandet innebar att utskottet avvisade förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna om avvikande utgiftsramar för utgiftsområdet. Utskottet hade inget att invända mot de överväganden som låg till grund för regeringens förslag. Utskottet vidhåller denna inställning, som även bekräftats av finansutskottet i betänkande 2017/18:FiU1.

Myndigheterna inom utgiftsområdet ska säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. Utskottet anförde i det ovan nämnda ramyttrandet till finansutskottet att målsättningen fordrar att myndigheterna bedriver ett aktivt och långsiktigt arbete för att stärka allmänhetens och företagens förtroende för verksamheterna.

God service där myndigheterna underlättar för allmänhet och företag att göra rätt för sig är den ena sidan av saken. Alla som kommer i kontakt med myndigheterna bör få en enhetlig och rättssäker behandling. Regelverk och rutiner bör vara så enkla som möjligt. Verksamheternas legitimitet ökar om regelverken inte medför onödigt stora administrativa kostnader för de som ska tillämpa dessa.

Standardisering och automatisering av arbetsflöden liksom utveckling av digitala tjänster för att effektivisera är av stor betydelse för att förbättra servicen till allmänhet och företag. De digitala tjänsterna och myndigheternas verksamhetssystem bör präglas av hög it- och informationssäkerhet.

Den andra sidan av förtroendeskapandet och legitimiteten handlar om kontroller och sanktioner som syftar till att förstärka och upprätthålla normer och att se till att regelverken följs. Det är viktigt att motverka att samhällssystemen utnyttjas på ett sätt som inte är avsett.

Myndigheterna bör inom sina respektive kompetensområden fortsätta att utveckla samverkan inom ramen för arbetet med att bekämpa organiserad brottslighet bl.a. genom att förhindra och motverka penningtvätt, finansiering av terrorism och annan brottslighet kopplad till terrorism.

Utgiftsområdets myndigheter bidrar i flera fall med information som ligger till grund för andra myndigheters beslut om bidrag och utbetalningar. I det sammanhanget är det viktigt att myndigheter deltar i det myndighetsgemensamma arbetet för att hålla ordning och reda i välfärdssystemen.

I oppositionspartiernas motioner betonas bl.a. behovet av att värna skattebasen och arbeta mot skatteflykt och skatteundandraganden, att bekämpa skattefusk, att förbättra myndigheternas service till medborgare och företag genom it-stöd, e-tjänster och regelförenklingar samt behovet av lokal närvaro genom ett utökat antal servicekontor. Inom folkbokföringen betonas vikten av förbättrad registerkvalitet. När det gäller Tullverket finns bl.a. förslag om ökat gränsskydd och förbättrad kontrollverksamhet för att förhindra smuggling av narkotika, alkohol och tobak. När det gäller Kronofogdemyndigheten betonas arbetet för att motverka överskuldsättning

Utskottet konstaterar att Skatteverket i årets budgetproposition tillförs ökade anslag för att anpassa sina it-system till följd av nya regler om månadsvis rapportering på individnivå, för en ökad kontrollverksamhet, fler servicekontor och ett intensifierat arbete för att bekämpa skattebrott och skydda den svenska skattebasen. Tullverket tillförs ökade anslag för ökade tullkontroller vid gränserna. Kronofogdemyndigheten tillförs ökade anslag för att hantera det ökande antalet ansökningar inom skuldsaneringen. Utskottet anser att myndigheterna prioriterar och bedriver ett aktivt utvecklingsarbete inom alla de områden som motionärerna berör och att detta arbete ryms väl inom regeringens anslagsförslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och avstyrker de aktuella motionerna.

Tullverkets befogenheter och verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen bl.a. om förstärkt gränskontroll vid in- och utförsel av varor, om att ge Tullverket ökade befogenheter att kontrollera utförsel av stöldgods, om tulltjänstemännens tjänstevapen samt om att Tullverket ska ges ett uppdrag att se till att varor som får marockanska tullvillkor inte kommer från Västsahara.

Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (L).

Motionerna

Tullverkets brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete aktualiseras i kommittémotion 2017/18:3291 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 3. Där föreslås att Tullverket och Polismyndigheten ska agera samordnat i sin brottsbekämpande verksamhet kopplat till gränsbevakningen. Motionärerna föreslår också att Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten r ett uppdrag att löpande samverka och genomföra gemensamma kontroller för att komma åt finansiering av terrorism.

I kommittémotion 2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 11 påtalas behovet av en aktiv samverkan mellan i synnerhet Polismyndigheten och Tullverket för att motverka internationella brottsnätverk.

I flera motioner föreslås att Tullverkets befogenheter att kontrollera varor som förs in i eller ut ur Sverige ska utökas enligt inregränslagen. I flera motioner anförs att kontrollen av varor, t.ex. stöldgods, som förs ut ur landet bör bli bättre. En sådan inriktning har motionerna 2017/18:1381 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S), 2017/18:1477 av Krister Örnfjäder (S), 2017/18:1040 av Erik Andersson m.fl. (M), 2017/18:1295 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M), 2017/18:1347 av Edward Riedl (M), 2017/18:1723 av Karin Enström (M), 2017/18:1759 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och2, 2017/18:2190 av Maria Stockhaus (M) yrkande 1, 2017/18:2234 av Finn Bengtsson (M), 2017/18:2701 av Katarina Brännström (M), 2017/18:2733 av Pål Jonson (M), 2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 8, 2017/18:2074 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1, 2017/18:3582 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 17 och 2017/18:3743 av Sofia Damm (KD) yrkande 3.

I motion 2017/18:2452 av Jan R Andersson (M) föreslås en översyn av Tullverkets befogenheter för att öka möjligheten till brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete.

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3772 av Kristina Yngwe m.fl. yrkande 23 att Tullverketr befogenheter att beslagta antibiotika även om den kommer från ett annat EU-land. I kommittémotion 2017/18:888 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 11 föreslås att Tullverket r befogenhet att ingripa mot införsel av läkemedel som till synes kommer från ett annat EU-land.

I kommittémotion 2017/18:881 av Adam Marttinen m.fl. (SD, -) yrkande 13 föreslås att tillståndsbeviset för vapeninförsel ska uppvisas för tullen vid gränspassering för att förhindra att illegala vapen förs in.

Tulltjänstemännens tjänstevapen tas upp i flera motioner.

I motion 2017/18:2881 av Sten Bergheden (M) föreslås att möjligheterna att låta Tullverkets tjänstemän bära vapen och få andra polisiära befogenheter ska ses över.

I kommittémotion 2017/18:888 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 12 anförs att motionärerna främst ser Tullverket som en brottsbekämpande organisation och att det med den utgångspunkten är naturligt att även tillåta att Tullverkets personal bär tjänstevapen.

I motion 2017/18:2074 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3 anförs att det bör bli enklare för tulltjänstemän att beväpna sig för att förhindra brott och att fler tulltjänstemän bör få vapenträning.

I motion 2017/18:2379 av Richard Jomshof (SD) föreslås att tullinspektörer skyndsamt ska tilldelas tjänstevapen för att öka inspektörernas säkerhet och effektivitet samt för att upprätthålla skyddet mot grov organiserad brottslighet.

Terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm aktualiseras i kommittémotion 2017/18:3583 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 11. Motionärerna anför att tullen måste kunna fungera i krislägen, att Tullverkets rutiner för hur skyddsstopp ska hanteras behöver ses över och att behovet av skyddsutrustning behöver tillgodoses.

I motion 2017/18:1361 av Åsa Westlund (S) yrkandena 2 och 3 föreslås att Tullverket ska få ett tydligt uppdrag att följa upp att de varor som får marockanska tullvillkor inte kommer från Västsahara.

Utskottets ställningstagande

Tullverket utför viktiga samhällsuppgifter och ska prioritera insatser för att göra det så enkelt och smidigt som möjligt för allmänheten och företagen att göra rätt för sig samtidigt som Tullverkets insatser ska skydda från hot mot hälsa, miljö och säkerhet.

Tullverkets brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete aktualiseras i flera motioner. I budgetpropositionen för 2018 betonas vikten av en förstärkt gränskontrollverksamhet. Illegal handel med narkotika och vapen skapar förutsättningar för grov brottslighet i samhället, inte minst i socialt utsatta områden. Insatserna för att stoppa den illegala handeln med narkotika och vapen redan vid gränsen förstärks. Tullverket tillförs anslagsmedel för att bekämpa fusk i varuflödet och för att stoppa smuggling av narkotika, vapen m.m. Skjutvapen är sedan 2014 ett prioriterat område i EU:s arbete mot organiserad och grov internationell brottslighet. Tullverket deltar i det samarbetet. Samarbetet och underrättelsesutbytet med andra länder har förbättrats, och Tullverket har deltagit i flera internationella kontrolloperationer mot vapensmuggling.

Enligt budgetpropositionen ska tullkontrollerna vid gränserna öka. Kontroller ska genomföras för att säkerställa korrekt uppbörd och att regelverken följs. Tullverket ska förstärka arbetet med att förhindra och motverka penningtvätt, finansiering av terrorism samt annan brottslighet kopplad till terrorism. Samverkan med andra är central eftersom frågorna är komplexa och berör flera myndigheter.

I flera motioner föreslås att Tullverkets befogenheter enligt inregränslagen att kontrollera varor som förs in i eller ut ur Sverige ska utökas ytterligare.

Tullverkets befogenheter att utföra varukontroller regleras i inregränslagen. Vid inre gränser, där fördraget om Europeiska unionens funktionssätts (EUF-fördraget) bestämmelser om bl.a. fri rörlighet för varor gäller, får Tullverkets varukontroller inte utformas så att urvalet av vad och vem som ska kontrolleras görs slumpmässigt. Inregränslagen tillåter dock icke-misstankesbaserade kontroller, s.k. selektiva kontroller, där urvalet görs med ledning av iakttagelser, underrättelser, tips, riskprofiler och liknande. Varukontrollen vid inre gränser är en administrativ kontroll som syftar till att förhindra att varor som omfattas av lagen förs in i eller ut ur landet i strid med de in- och utförselrestriktioner som gäller för respektive vara.

Även om EUF-fördraget förbjuder tullkontroll är bestämmelserna inte undantagslösa. En tullkontroll kan vara tillåten om den grundas på något av de skäl som anges i artikel 36 i EUF-fördraget eller någon av de tvingande hänsyn som har fastställts i EU-domstolens rättspraxis.

Utskottet anser att frågan om att utöka Tullverkets befogenheter att kontrollera varor vid inre gränser måste föregås av en noggrann analys av EU:s regelverk. Utskottet är därför inte berett att ta ställning till enskildheterna i de aktuella motionerna men utgår från att regeringen i dialog med Tullverket följer vilka regelförändringar som eventuellt behövs.

Tullverkets kontroller enligt inregränslagen tar således endast sikte på in- och utförselreglerade varor och inte på att utreda andra typer av brott. Utskottet ser givetvis allvarligt på smuggling och annan brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Det är därför av största vikt att Tullverket och Polismyndigheten samarbetar i de fall där Tullverket inte självt har befogenhet att ingripa. Utskottet uppfattar att myndigheterna har ett nära samarbete i dessa frågor.

I en motion föreslås att tillståndsbeviset för vapeninförsel ska uppvisas för Tullverket i samband med gränspassering och införsel av vapen. Den som för med sig ett vapen somkräver tillstånd över den svenska gränsen måste alltid anmäla det till Tullverket. Att låta bli är straffbart. Utskottet anser att det gällande straffansvaret vid utebliven anmälan är en tillräcklig åtgärd för att upprätthålla anmälningsskyldigheten vid införsel av vapen.

Utskottet har även tidigare haft anledning att behandla motionsförslag om tulltjänstemännens tjänstevapen (bet. 2016/17:SkU1). Frågan har nu återigen aktualiserats i ett motionsyrkande bl.a. med anledning av att ett skyddsombud vid Tullverket införde skyddsstopp efter lastbilsattacken på Drottninggatan. Motionären anser att tullens rutiner för hur skyddsstopp ska hanteras behöver ses över och att behovet av skyddsutrustning behöver tillgodoses. 

Utskottet påminner om att Tullverket har i uppdrag att övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor följs. Tullverket ska även förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Tullverket har däremot inte ett generellt uppdrag att bevaka gränsen, hamnar eller flygplatser.

Enligt vad utskottet erfarit har Tullverket sett över sina rutiner för hur skyddsstopp ska hanteras. Tullverket har även genomfört en riskanalys i fråga om hot och våld i yttre tjänst. Inom ramen för detta arbete togs en handlingsplan fram med åtgärder för att minimera de risker som identifierades, och dessa omfattade bl.a. utbildning och användning av skyddsutrustning. Vilken skyddsutrustning som Tullverkets tjänstemän bör ha för att kunna utföra sina arbetsuppgifter är en fråga för myndighetsledningen att besluta om. Det framgår även av instruktionen för Tullverket att detta inkluderar möjligheten till beväpning. Utskottet anser inte att det finns någon anledning att närmare kommentera hur myndigheten tillämpar bestämmelserna.

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att Tullverket bör få i uppgift att kontrollera att jordbruksprodukter som får marockanska tullvillkor inte kommer från Västsahara. Utskottet kan konstatera att EU 2012 ingick ett nytt handelsavtal med Marocko som innebär bl.a. slopade tullavgifter och större kvoter för vissa produkter. Frågan om den territoriella omfattningen av avtalet med Marocko har visat sig problematisk såtillvida att frågan uppkommit om även produkter från Västsahara omfattas av avtalet. En dom i EU-domstolen innebär att produkter som har ursprung i Västsahara inte omfattas av de tullförmåner som ges under jordbruks- och fiskehandelsavtalet mellan EU och Marocko. Det är Tullverkets ansvar att tillämpa EU:s regelverk på området. Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig om att ge Tullverket ett särskilt kontrolluppdrag.

Utskottet avstyrker samtliga motioner som behandlas i avsnittet.

Gemensamt uppdrag till Tullverket och Polismyndigheten i gränsbevakningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om ett tillkännagivande om att Tullverket och Polismyndigheten ska få ett nytt myndighetsgemensamt uppdrag för att stoppa inflödet av vapen.

Jämför reservation 5 (M, C, L, KD).

Motionen

I kommittémotion 2017/18:3192 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD) yrkande6 anförs att samarbetet mellan Tullverket och Polismyndigheten bör bli bättre bl.a. för att förhindra införsel av illegala vapen. Enligt motionen bör Tullverket och Polismyndigheten få ett nytt myndighetsgemensamt uppdrag för att stoppa inflödet av illegala vapen.

Utskottets ställningstagande

Enligt budgetpropositionen ska tullkontrollerna vid gränserna öka. Utöver fler tullkontroller vid gränsen ska Tullverkets samverkan med Polismyndigheten fortsätta att utvecklas för att begränsa tillgången till illegala vapen. Tullverket tillförs anslagsmedel för att bekämpa fusk i varuflödet och för att stoppa smuggling av narkotika, vapen m.m. Skjutvapen är sedan 2014 ett prioriterat område i EU:s arbete mot organiserad och grov internationell brottslighet.

Utskottet anser att frågan om Tullverkets samverkan med Polismyndigheten för att förhindra bl.a. införsel av illegala vapen är prioriterad och att det inte behövs något tillkännagivande till regeringen i frågan.

Utskottet avstyrker motionen.

Tullverkets möjlighet att genom postspärrar hålla kvar kurirförsändelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att Tullverket senast den 1juli 2018 bör få befogenhet att genom postspärrar hålla kvar kurirförsändelser.

Jämför reservation 6 (M, C, L, KD).

Motionen

I kommittémotion 2017/18:3719 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) föreslås att Tullverket senast den 1 juli 2018 ska få befogenhet att genom postspärrar hålla kvar kurirförsändelser samtidigt som befogenheten utökas till att omfatta försändelser som kan antas innehålla även andra illegala varor än narkotika, t.ex. illegala vapen.

Utskottets ställningstagande

I samband med att riksdagen antog en ny tullag som kompletterade den nya unionstullkodexen (prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21) beslutade riksdagen i samma lagstiftningsärende att utvidga Tullverkets möjligheter att kontrollera postförsändelser enligt tullagen och inregränslagen till att omfatta även motsvarande försändelser som förmedlas av kurirföretag. När det gällde frågan om att lägga postspärrar även i kurirföretagens verksamhet bedömde regeringen att det inte fanns beredningsunderlag för att ta ställning i frågan och att förslaget fick övervägas i något annat sammanhang. Riksdagen anförde i ett tillkännagivande att regeringen borde se över tullens befogenheter att besluta om postspärrar för postförsändelser och att införa samma möjligheter för postförsändelser som förmedlas av kurirföretag. Enligt regeringens skrivelse 2016/17:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen pågår en dialog mellan regeringen och Tullverket, och behovet av åtgärder analyseras.

Utskottet ser ingen anledning att föregripa det pågående analysarbetet och avstyrker motionen. 

Tillämpningen av den nya tullagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om en uppföljning av hur tillämpningen av den nya tullagen påverkar kostnaderna för små företag.

Jämför reservation 7 (M, C, L, KD).

Motionen

I kommittémotion 2017/18:3726 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 1 föreslås en uppföljning av hur tillämpningen av den nya tullagen påverkar kostnaderna för små företag.

Utskottets ställningstagande

Förändringarna i den nya unionstullkodexen syftar till att modernisera tullhanteringen, öka säkerhetsnivån vid EU:s yttre gräns och underlätta för näringslivet. I samband med att riksdagen beslutade om den nya tullagen fanns ett motionsförslag från allianspartierna om att riksdagen borde uttala sig om en översyn av hur tillämpningen av den nya tullagen påverkar kostnaderna för små företag. Riksdagen godtog utskottets uppfattning att regeringen bör ha anledning att noga följa hur en så viktig förändring som införandet av en ny tullkodex och en ny tullagstiftning faller ut men att det inte behövdes något tillkännagivande till regeringen om detta.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker den nu aktuella motionen.

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3

Utskottets bedömning

Utskottet har inte något att invända mot regeringens resultatredovisning. Utskottet bedömer att uttalanden om skattefelet är förenade med stor osäkerhet och att det är bra om Skatteverket kontinuerligt och med högre precision följer utvecklingen över tid. Utskottet anser att Skatteverkets registerkvalitet och därmed måluppfyllelsen i huvudsak är bra men att folkbokföringen kan bli ännu bättre genom ökad digitalisering och automatisering.

Propositionen

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet.

En övergripande resultatbedömning av utgiftsområdet görs i huvudsak utifrån målet för utgiftsområdet och bygger på resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder. Stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning, utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. En detaljerad resultatredovisning och bedömning följer under delområdena skatt, tull respektive exekution.

En utgångspunkt är att bedömningsgrunder, snarare än resultatindikatorer, har använts för att analysera och bedöma utvecklingen – detta då det är förknippat med stora osäkerheter att isolera enskilda företeelser som förklaringar till en förändring. Även om indikatorerna inte ger någon fullständig bild av utgiftsområdets i många fall komplexa verksamhet tillför de relevant information för att göra en bedömning av hur utgiftsområdet har utvecklats.

Regeringens analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att måluppfyllelsen är god och att myndigheternas insatser i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgifts-området.

Riksrevisionen har granskat myndigheternas årsredovisningar, och dessa har bedömts som i allt väsentligt rättvisande.

Finansiera den offentliga sektorn

Myndigheternas verksamhet och resultat följer samhällsutvecklingen och konjunkturläget, vilket t.ex. kan noteras i att inflödet av ärenden till Kronofogdemyndigheten har varit något lägre, företag i högre grad har valt att använda förmånsarrangemang för att importera varor till lägre tullsatser och skatteintäkterna har ökat. Uppbördsfelet ligger fortfarande på en låg nivå.

Regeringen bedömer att de informations- och kunskapsinsatser samt kontroller som har genomförts har bidragit till att minimera eller begränsa skattefelet, dvs. skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Det är dock fortfarande otillfredsställande att skattefelets utveckling och storlek inte kan bedömas tydligare.

Bidra till ett väl fungerande samhälle

Gemensamt för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är att myndigheterna ska fokusera på insatser för att förenkla regelverk och förebygga fel så att det blir rätt från början. Samverkan mellan myndigheterna inom utgiftsområdet och även med andra myndigheter har förstärkts. I samarbete med andra myndigheter har insatser gjorts för att förhindra att välfärdssystemen missbrukas. Regeringens bedömning är att verksamheten inom utgiftsområdet har bidragit till att motverka att samhällssystemen utnyttjas på ett sätt som inte är avsett.

Allmänhetens och företagens förtroende för myndigheterna har historiskt sett varit högt. Svenskt kvalitetsindex eller andra undersökningar finns inte tillgängliga för samtliga myndigheter för året. Tullverket och Kronofogde-myndigheten har utifrån resultatet av tidigare förtroendemätningar arbetat med identifierade förbättringsområden. De attitydundersökningar som Skatteverket har genomfört indikerar att förtroendet för myndigheten har minskat något. Regeringens bedömning är ändå att förtroendet fortfarande är högt för utgiftsområdet och att samtliga myndigheter bedriver ett positivt och långsiktigt arbete för att stärka allmänhetens och företagens förtroende.

Motverka brottslighet

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har bidragit i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet bl.a. genom olika administrativa åtgärder som kan minska eller förhindra aktörers möjligheter att fortsätta med olika brottsupplägg.

Regeringens uppdrag till bl.a. Tullverket och Skatteverket att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor koncentrerades under 2016 framför allt till samverkan om punktskattebrott med inriktning på tobak (Fi2015/05353/S3). Delredovisningen indikerar att samverkan även är framgångsrik i att bl.a. störa och stoppa de s.k. spritbussarna. Regeringen ser positivt på hur samverkan mellan myndigheterna har utvecklats och medfört goda resultat. Detta ligger även väl i linje med regeringens skrivelse Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande program (skr. 2016/17:126) där målsättningarna bl.a. är ökad kunskap och utvecklad samverkan inom det brottsförebyggande arbetet.

Skatteverket

Skatteverket bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås genom att

       fastställa skatte- och avgiftsintäkter rättssäkert, kostnadseffektivt och på ett sätt som är enkelt för såväl allmänhet och företag som Skatteverket

       förebygga och motverka ekonomisk brottslighet.

Skatteverket ska arbeta på ett sådant sätt att allmänhet och företag har förtroende för Skatteverkets verksamhet och att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

Fastställa skatte- och avgiftsintäkter

Under 2016 betalades 1 936 miljarder kronor i skatt. Det är en ökning med 11 procent jämfört med 2015, vilket motsvarar 200 miljarder kronor. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var nettouppbörden 1 173 miljarder kronor, vilket är 162 miljarder kronor högre än 2015.

Uppbördens förändring beror främst på förhållanden som ligger utanför Skatteverkets inflytande. Det handlar t.ex. om förändringar av skatteregler, löner, priser och konjunkturläge.

Uppbördsförlusten, dvs. fastställda skatter som inte har betalats till Skatteverket, uppgick 2016 till 0,21 procent, vilket motsvarar ca 4 miljarder kronor. Storleken på de totala uppbördsförlusterna beror i hög grad på konjunktursvängningar och andra externa förhållanden. Det kan noteras att nivån är den lägsta som noterats de senaste tio åren och att nivån är mycket lägre än det internationella genomsnittet.

Sammantaget bedömer Skatteverket att skattefelet var oförändrat mellan 2015 och 2016. Bedömningen är dock förknippad med osäkerheter. För att på sikt göra det möjligt att med större precision uttala sig om skattefelets utveckling genomför Skatteverket sedan hösten 2015 slumpvisa skattekontroller.

Skatteverket bedömer att det finns skattefel inom delningsekonomin vars omfattning inte kan bedömas eftersom kontrollerna inte har utförts som slumpkontroller. Befintliga skatteregler kan tillämpas även i delnings-ekonomin, men det är svårare för aktörerna att göra rätt eftersom det är svårare att förutse skattereglernas konsekvenser än i den traditionella ekonomin. Skatteverket har svårt att kontrollera och fastställa rätt skatt eftersom tillgången på kontrollinformation är låg. Det finns inte tillräckligt med data för att bedöma om skatteintäkterna kommer att öka eller minska när delningsekonomin växer. Avgörande för skatteintäkternas utveckling är om tiden som läggs på delningsekonomin tas från beskattat arbete eller obeskattad fritid.

Ärendevolymerna inom beskattningsverksamheten ökade 2016, men antalet beslut som krävde en manuell arbetsinsats minskade något.

Antalet inkomna ärenden för ROT-avdrag har minskat till en nivå lägre än 2014, och det totala utbetalda beloppet är ca 11 miljarder kronor jämfört med drygt 19 miljarder kronor 2015.

Inom kontrollverksamheten var det breda arbetet mot fel och fusk i företag fortsatt prioriterat under 2016.

Inom kontrollverksamheten fattades över 80 000 beslut under 2016. Det är en ökning jämfört med föregående år som beror på att inriktningen inom ett antal insatser har förändrats. Bland annat gjordes en ny insats i fråga om angrepp mot välfärdssystemen. Det genomsnittliga ändringsbeloppet (netto av både höjnings- och sänkningsbelopp) per beslut i insatserna var ca 137 000 kronor. Krav på personalliggare i byggbranschen fr.o.m. 2016 innebär att antalet kontrollbesök har ökat med 37 procent. Skatteverket genomförde 7procent färre revisioner, och revisionerna anses ha varit träffsäkra då 80 procent resulterade i ändringar.

I budgetpropositionen för 2016 tillfördes Skatteverket medel för att kunna förstärka arbetet med att skydda den svenska skattebasen och säkerställa effektivt användande av automatiskt informationsutbyte. Skatteverket har genomfört flera insatser som avser internationell skattekontroll som i allt väsentligt varit riktade mot skatteupplägg.

De kvalitetsuppföljningar som Skatteverket genomförde under 2016 visar att enhetligheten och kvaliteten i ärendehanteringen är genomgående goda. Vidare är andelen överprövningsärenden i domstol som innebär ändring fortsatt låg, vilket Skatteverket anser indikerar god kvalitet.

Förebygga och motverka ekonomisk brottslighet

Antalet brottsanmälningar från beskattningsverksamheten ökade med 42 procent 2016 jämfört med 2015. De främsta orsakerna till det är ett ökat fokus i beskattningsverksamheten att anmäla brott och att en ny arbetsrutin införts som innebär att brottsanmälan görs i ett tidigare skede.

Antalet inkomna ärenden till skattebrottsenheten har ökat och är nu på samma nivå som 2014. Utvecklingen fortsätter mot komplicerade ärenden med utredningar som avser kvalificerad brottslighet, är juridiskt komplicerade eller är av stor omfattning.

Skatteverket har bidragit i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Skattebrottsenhetens deltagande i förundersökningar och underrättelseärenden har minskat något, men beskattningsverksamhetens åtgärder i skattekontroller och säkring av tillgångar för betalning av skatt från företag med koppling till organiserad och ekonomisk brottslighet har fortsatt att öka.

I en särskild insats med fokus på identitetsrelaterad brottslighet har Skatteverket vidtagit administrativa åtgärder som bedöms ha haft stor betydelse för att avbryta eller försvåra brottsupplägg och undandragande av skatt. Genom informationsdelning och förändrade arbetsmetoder kunde en mer effektiv verksamhet bedrivas tillsammans med finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten under 2016.

Vidare har Skatteverket bidragit i arbetet med rättsväsendets informations-försörjning genom att förbereda och påbörja utveckling av it-stöd så att dokument kan utbytas digitalt och direkt mellan myndigheters verksamhetsstöd.

Skatteverket har även, tillsammans med ett tiotal andra myndigheter, bidragit i myndighetssamverkan mot osund konkurrens.

Rättvisande register för att bidra till ett väl fungerande samhälle

Antalet avslutade ärenden i folkbokföringsverksamheten fortsatte att öka under 2016 och var drygt 1 miljon fler än för tio år sedan. På senare år har det även skett en förskjutning från enklare registreringsärenden till mer kvalificerade ärenden med större komplexitet. Den ökade invandringen till Sverige har medfört att utländsk lagstiftning måste tillämpas i högre grad, och översättning av handlingar har blivit mer omfattande.

Skatteverket säkerställer god registerkvalitet bl.a. genom preventiva kon-troller, bosättnings- och identitetsutredningar.

Under 2016 arbetade Skatteverket i större utsträckning för att förhindra att fel uppgifter registrerades än att korrigera felaktiga uppgifter i efterhand. Information om felaktiga uppgifter i folkbokföringen, s.k. impulser, rapporteras från andra myndigheter och andra verksamheter inom Skatteverket. De flesta impulser kan avslutas efter förgranskning, och övriga går vidare till mer resurskrävande utredning. Fler impulser gick vidare till utredning 2016, och även om andelen som resulterade i en ändring minskade bedömer Skatteverket att ändringsfrekvensen är tillräckligt hög för att innebära att rätt ärenden valts ut för utredning.

Förtroende för Skatteverkets verksamhet

Skatteverkets attitydundersökningar visar att andelen bland allmänhet och företag som instämmer i påståendet att det är lätt att få information av Skatteverket är i nivå med föregående år.

I attitydundersökningarna som Skatteverket genomförde 2016 minskade privatpersoners och företags förtroende för myndigheten något.

Analys och slutsatser

Den samlade bedömningen är att Skatteverkets resultat är goda och att myndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Skatteverkets åtgärder har bidragit till att minska skattefelet jämfört med hur stort det skulle ha varit utan åtgärderna. Regeringen efterfrågar ännu mer precision i uttalanden om både skattefelets utveckling och skattefelets storlek. I regleringsbrevet för 2017 har regeringen därför förstärkt återrapporteringskravet. De årliga slumpkontroller som genomförts sedan hösten 2015 bör ge bättre förutsättningar för att följa skattefelets utveckling över tid.

Det är positivt att Skatteverket genomfört ett stort antal besök för att kontrollera personalliggare.

Det är viktigt att skattereglerna följs och att resurserna för kontrollverk-samheten koncentreras till områden med hög risk för fel och fusk. Att åtta av tio genomförda revisioner leder till en ändring tyder på att urvalet har hög precision. Regeringen noterar att Skatteverket bedömer att felutrymmet, den upplevda risken för upptäckt, motivationen och den sociala tilliten var ungefär oförändrade 2013–2016. Ett syfte med kontroller och sanktioner är att förstärka och upprätthålla normer, och regeringen anser därför att det är bra att antalet beslut inom kontrollverksamheten har ökat.

Skatteverket använder i allt högre utsträckning Sveriges informations-utbytesavtal och samarbetar med flera länder för att spåra tillgångar utomlands, tillgångar som enligt regelverket ska beskattas i Sverige.

Skatteverkets registerkvalitet är i huvudsak bra, men den kan bli ännu bättre för att säkerställa ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Ökad digitalisering och automatisering av folkbokföringen kan möjliggöra såväl minskat felutrymme vid registrering av uppgifter som omfördelning av resurser från handläggning till att utföra kontroller och utredningar om bosättning och identitet.

I Skatteverkets åtgärder för att förebygga och motverka identitetsrelaterad brottslighet samarbetar kompetenser från flera av myndighetens verksamheter: folkbokföringen, beskattningen och id-kortshanteringen. Denna samverkan mellan kompetensområden liksom Skatteverkets aktiviteter tillsammans med andra myndigheter är avgörande för att effektivt motverka den identitetsrelaterade brottsligheten.

Skatteverket är en viktig samarbetspartner i myndigheternas gemensamma satsning för att motverka den organiserade brottsligheten och i myndighets-samverkan för att motverka osund konkurrens. Skatteverkets leveranser och underlag i arbetet med att digitalisera och utbyta elektronisk information inom rättsväsendet håller god kvalitet. Eftersom den brottsbekämpande verksamheten innebär alltmer komplexa ärenden är det viktigt att de möjligheter till samverkan som finns med andra myndigheter tas till vara och vidareutvecklas.

Attitydundersökningarna 2016 visar lägre resultat vad gäller förtroendet för myndigheten. Skatteverket har dock, sett till myndigheter och organisationer i samhället i stort, fortfarande högt förtroende. Regeringen tolkar det lägre resultatet i attitydundersökningarna som ett tecken på att förtroendet för myndigheten försämrades av negativ publicitet under året. Skatteverket har förstärkt aktiviteterna för att återuppbygga förtroendet. Det är viktigt att intensifiera det långsiktiga arbetet med att stärka allmänhetens och företagens förtroende för myndigheten.

Tullverket

Tullverket bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås genom att rättssäkert och kostnadseffektivt

       ta in tullar, skatter och avgifter

       övervaka och kontrollera att reglerna om in- och utförsel följs

       informera om regler och göra det enkelt att göra rätt från början

       förebygga och motverka brottslighet.

Tullverket ska arbeta på ett sådant sätt att allmänhet och företag har förtroende för Tullverkets verksamhet och att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

Tullar, skatter och avgifter tas in rättssäkert och kostnadseffektivt

Jämfört med förra året har uppbörden minskat med 38 procent. Den största förändringen förklaras av att skatteuppbörden har minskat med 87 procent till följd av att Tullverket sedan den 1 januari 2015 inte längre är beskattningsmyndighet för mervärdesskatteregistrerade företag.

Uppbörden av tullmedel har också minskat, men i mindre omfattning, med knappt 3 procent. Förändringen beror på en generell nedgång av importvärdet samt att vissa varor i större utsträckning importerats inom ramen för ett förmånsförfarande, t.ex. med en lägre tullsats.

Förändringen av uppbördsfelet 2016 jämfört med 2015 (0,19 procent–0,23 procent) beror på att fler ärenden med mindre belopp har lämnats för indrivning. Även tiden innan Tullverket lämnar över ärenden för indrivning har kortats.

Över tid har uppbördsfelet legat på en låg nivå, men till följd av efterdebiteringar som överklagas kan uppbördsfelet variera enskilda år.

Nya valideringar i systemet för elektronisk tullklarering har inneburit att 1procent fler ärenden har automatklarerats. Mer tid har i stället lagts på fler fördjupade kontroller i komplexa ärenden. Volymen av deklarationer har dessutom ökat med ca 10 procent under året.

Det finns tre områden som har betydelse för skattefelet: vägledning och attityder, strukturutveckling samt kontroller. Inom respektive område har Tullverket vidtagit åtgärder för att stärka och upprätthålla regler eller upptäcka fel. De kontroller som har genomförts har inneburit att Tullverket debiterade 45 procent mer 2016 än 2015. Däremot har andelen tullrevisioner med väsentligt resultat minskat med 20 procent trots en satsning för att få fram fler och bättre analysunderlag med uppbördsinriktning i efterkontrollen. Den årliga kvalitetsmätningen visar sammantaget att kvaliteten på de lämnade uppgifterna är god. Den skattade andelen rätt debiterad uppbörd är i nivå med 2015. Den minskning som kan noteras ligger inom felmarginalen. När det gäller kvaliteten på lämnade handelsstatistiska uppgifter har det skett en viss förbättring, men de vanligaste felen är fortfarande statistiskt värde och varukod. Utbildning och vägledning, men även enkla tidsenliga regler, är viktigt för att få företagen att göra rätt och ändra felaktigt beteende.

Tullverket har tagit extern hjälp för att ta fram en metod för att beräkna skattefelets utveckling. Det har ändå inte varit möjligt att göra någon beräkning som innebär att myndigheten kan bedöma i vilken grad skattefelet har förändrats.

Förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet

De brottsbekämpande resurserna används främst för att bekämpa organiserad och storskalig smuggling av narkotika. Mot bakgrund av bl.a. gatupris och beslagsstatistik bedömer Tullverket att efterfrågan på cannabis, amfetamin, kokain och heroin inte har minskat och att det fortfarande är mycket droger i omlopp så att de som vill fortfarande kan få tag i droger. Tullverkets insatser bidrar alltså till att hindra viss narkotikainförsel, men de stoppar den inte helt.

Över tid har utvecklingen av samhällsnyttan av beslagtagen narkotika varit svagt uppåtgående. Utfallet för 2016 innebär att de senaste tre årens negativa utveckling har brutits.

För 2016 har antalet beslag av cigaretter och tobak ökat, men mängderna är mindre. För alkohol gäller det omvända förhållandet.

Tullverket, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har fått i uppdrag att kartlägga hur arbetet med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor bedrivs av myndigheterna samt att analysera hur samarbetet kan förbättras.

Under 2016 koncentrerades samverkan framför allt punktskattebrott med inriktning på tobak. Delredovisningen indikerar också att samverkan är framgångsrik i att bl.a. störa och stoppa de s.k. spritbussarna.

Under året har Tullverket deltagit i flera internationella kontrolloperationer bl.a. inriktade mot skjutvapen och delar till skjutvapen. Insatserna kopplade till skjutvapen resulterade i vapenbeslag och husrannsakningar både i Sverige och i övriga EU. Sammanlagt har 53 skjutvapen tagits i beslag (61 stycken 2015). Beslagen har i huvudsak gjorts i post- och kurirflödet.

I arbetet mot ekonomisk brottslighet bidrar kontroller, beslag och rättsliga åtgärder till att minska skattefelet och minska den illojala konkurrensen. Flera åtgärder har vidtagits för att myndigheterna ska bli bättre på att tidigt upptäcka ekonomisk brottslighet, t.ex. noggrannare granskningar av hur varor klassificeras för att undgå antidumpningstull.

Antalet kontrollvisitationer ligger på samma nivå som tidigare år, men med anledning av en ny metod för redovisning är en djupare analys inte möjlig i dag. Träffprocenten i de fysiska kontrollerna har förbättrats och är som högst i postflödet och som lägst i containerflödet.

Ett framgångsrikt arbete mot organiserad brottslighet bygger i hög grad på samverkan med andra myndigheter. Samverkan sker bl.a. inom ramen för regeringens initiativ mot organiserad brottslighet och inom EU-samarbetet. Flest insatser har varit kopplade till att slå ut eller allvarligt skada kriminella nätverk som ägnar sig åt narkotikasmuggling. Under året har 31 projekt inriktade på att slå ut kriminella nätverk startats, jämfört med 21 projekt 2015.

Ett annat led i det brottsbekämpande arbetet är att komma åt det ekonom-iska utbytet av brott. Förverkande av brottsvinster fördubblades under 2016 från 5 miljoner kronor till 10 miljoner kronor, där 2,5 miljoner kronor kommer från två enskilda ärenden.

Förtroende för Tullverkets verksamhet

Utvärderingar som har genomförts visar att runt 90 procent anser att de har fått svar på sina frågor och att de har fått ett gott bemötande. Skillnaden mellan könen är marginell, men andelen män som anser att de fått ett gott bemötande har ökat med 9 procent, medan den bland kvinnor har minskat med 2 procent. När det gäller redovisningen av indexen konstateras att Sverige tappat i Världsbankens Doing Business-index från 4:e plats till 17:e.

Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att måluppfyllelsen är god och att Tullverket i hög grad har bidragit till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Den debiterade uppbörden som inte kommer in i rätt tid är på en relativt låg nivå. Det är positivt att myndighetens rutiner, inklusive samarbetet med Kronofogdemyndigheten, har utvecklats. För att säkerställa att uppbörds-kedjan fungerar väl är det betydelsefullt att det är tydligt för den som ska betala hur processen går till om betalning inte sker och vilka konsekvenserna blir. Utvecklingen av uppbördsfelet behöver följas noga, och myndigheten bör vidta åtgärder för att felet ska ligga på en fortsatt låg nivå.

Det är angeläget att följa skattefelet och dess utveckling för att fånga upp brister av olika slag och för att kunna vidta korrigerande åtgärder. Tullverkets struktur för arbetet med att minska skattefelet är tydlig och ändamålsenlig. För att skattefelets utveckling ska kunna följas behövs fortsatta ansträngningar.

Tullverket har vidtagit åtgärder för att utveckla analys- och underrättelse-verksamheten, men ansträngningarna måste fortsätta för att analyserna ska bli än mer träffsäkra så att effekten av vidtagna åtgärder blir större. Det är effektivt att illegal narkotika stoppas redan vid gränsen bl.a. för att det kan möjliggöra större beslag. Det är positivt att Tullverket har brutit den nedåtgående utvecklingen av samhällsnyttan av beslagtagen narkotika de senaste åren.

Tullverkets insatser för att förhindra smuggling av skjutvapen och andra vapen är viktiga. Det är angeläget att vidareutveckla analys- och underrättelseverksamheten, kontrollmetoderna och den internationella samverkan.

Den nya tullagstiftningen innebär förändringar, och det är viktigt att myndigheten fortsätter att informera om vilka regler som gäller för att företagen ska göra rätt från början och underlätta för företag att bedriva gränsöverskridande handel. Det är positivt att informationsarbetet blir ett alltmer naturligt inslag i kärnverksamheten. Bedömningen är att Tullverket arbetar aktivt med att stärka allmänhetens och företagens förtroende. Placeringarna i de internationella indexen över tullhanteringen indikerar, trots sämre placering i det ena, att tullhanteringen och gränsformaliteterna sker smidigt.

Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås genom att rättssäkert och kostnadseffektivt

       fastställa och verkställa betalningsskyldigheter och andra förpliktelser samt besluta om skuldsanering

       informera om regler, verka för en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning

       förebygga och motverka ekonomisk brottslighet.

Kronofogdemyndigheten ska arbeta på ett sådant sätt att allmänhet och företag har förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet och att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

Indrivning och verkställighet, skuldsanering samt brottsbekämpning

Under 2016 drevs knappt 11 miljarder kronor in, varav knappt 6 miljarder kronor hänförs till statliga fordringsägare och 5 miljarder kronor till enskilda. Löneutmätning är den åtgärd som ger mest pengar till borgenärer i enskilda mål.

Inflödet av allmänna mål har minskat med ca 4 procent, medan inflödet av enskilda mål har ökat med ca 3 procent. Det är främst inflödet av tv-avgifter som har minskat. Kronofogdemyndigheten och Radiotjänst har sedan tidigare ett samarbete för att de betalningsskyldiga i högre grad ska betala skulderna innan de överlämnas för indrivning. Under 2016 pågick arbete med att stödja de största statliga ingivarna av fordringar med att utveckla rutiner m.m. för att så långt det är möjligt själva driva in fordringarna.

Antalet gäldenärer med skulder i indrivningsdatabasen var under 2016 strax under 500 000. Det är en nivå som har varit stabil de senaste tio åren. Vid årets slut uppgick antalet gäldenärer till 481000, varav 423 000 var fysiska personer. Av dessa var 66 procent män och 34 procent kvinnor. Antalet barn i myndighetens register uppgick till 825, vilket är 12 fler än 2015.

Myndigheten arbetar aktivt med att minska antalet barn med skulder och har bl.a. tagit fram ett nytt utbildningsmaterial till gymnasieskolor. Tillsammans med Finansinspektionen och Konsumentverket har man tagit fram ett utbildningsmaterial till högstadieskolor om privatekonomi och konsumenträtt.

Inflödet av ansökningar om betalningsföreläggande minskade med 2procent bl.a. på grund av att flera av de största ingivarna lämnade in färre ansökningar. Ärendeinflödet har legat stabilt kring 1,2 miljoner ansökningar de senaste åren. Cirka 43 procent återkallas innan utslag meddelas, dvs. skulden betalas eller parterna kommer överens efter det att Kronofogdemyndigheten har informerat om att det finns ett krav på betalning. Antalet avslutade mål ökade något till följd av en högre bemanning och att fler ärenden lämnades för buddelgivning för att korta handläggningstiderna. Av målen avslutades 67 procent inom två månader och 86 procent inom fyra månader. Merparten av ansökningarna riktas mot fysiska personer.

Kronofogdemyndigheten har under en längre tid haft svårt att hantera inbetalda medel i den takt de har kommit in. Det innebär att många har fått vänta länge på att få sina pengar men även att risken för fel ökar. Flera åtgärder har vidtagits för att minska ärendebalanserna. Bland annat har styrningen förstärkts i fråga om uppföljning. Det har även skett en generell resursförstärkning, och myndigheten planerar dessutom att rekrytera fler medarbetare med redovisningskompetens.

Antalet ansökningar om avhysningar har fortsatt att minska och uppgick till 6 376, varav 2 117 verkställdes. Antalet barn som berördes av verkställd avhysning var 387, vilket innebär en minskning med 85 barn. Antalet ansökningar om avhysning var det lägsta sedan mätningarna började 1982. En del av minskningen är kopplad till färre ansökningar, men även till de förebyggande insatser som görs i samverkan med bl.a. hyresvärdar och socialtjänsten.

Handräckning med anledning av otillåten bosättning har också minskat. En starkt bidragande orsak till minskningen är att Polismyndigheten i högre grad agerar mot bosättningarna.

Antalet ansökningar om skuldsanering har fortsatt att öka.

Förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet

Tillgänglighet och information är områden som har utvecklats under året, bl.a. genom produktionsstyrning så att flest medarbetare är tillgängliga när det är hög belastning i kundservice. Vidare har man sett över språket i blanketter och informationsmaterial för att ge allmänheten och företagen möjlighet att göra rätt för sig på ett enkelt sätt. En analys inom ramen för regeringens uppdrag om jämställdhetsintegrering har visat att det finns risk för osakliga skillnader i bemötande. Detta har analyserats vidare under året, och myndigheten har bl.a. konstaterat att kundservice är något mer benägen att ge råd till gäldenärer som är män.

Analys och slutsatser

Den samlade bedömningen är att myndighetens måluppfyllelse är god och att Kronofogdemyndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Myndighetens insatser för att sprida kunskap och information om skulder och privatekonomi är värdefulla. Bedömningen är att myndighetens förebyggande, stärkande och aktiverande arbetssätt för att minska antalet skuldsatta är viktigt på lång sikt. Samtidigt är bedömningen att handlägg-ningstiderna inom flera områden är för långa, särskilt när det gäller hanteringen av inbetalda medel och när det gäller skuldsaneringen. Den nya lagstiftningen om skuldsanering innebär ett ökat inflöde, men det är för tidigt att bedöma den långsiktiga utvecklingen. Bytet av stora it-system kommer på sikt att möjliggöra digitala tjänster och digitaliserad handläggning. Det är viktigt att myndigheten fortsätter ansträngningarna för att korta handläggningstiderna, särskilt inom skuldsaneringen.

Inom medelshanteringen är det positivt att myndigheten har vidtagit åtgärder. Regeringen avser att fortsätta följa utvecklingen noga.

Myndighetens insatser för att motverka brottslighet är positiva. Samverkan med andra myndigheter bidrar till ett väl fungerande samhälle genom att förhindra att systemen används på ett sätt som inte är avsett. Genom samverkan blir myndigheterna dessutom mer slagkraftiga.

Utskottets bedömning

Utgångspunkten för utskottets genomgång av regeringens resultatredovisning är att det ska vara möjligt att följa ett samband mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag. Resultatredovisningen för utgiftsområdet har under senare år förbättrats påtagligt. Redovisningen har en klar och tydlig struktur, vilket underlättar förståelsen. Resultatredovisningen i årets budgetproposition har utvecklats ytterligare och innehåller en analys och slutsatser om måluppfyllelsen såväl för hela utgiftsområdet som för de olika verksamheterna skatt, tull och exekution.

Målen för utgiftsområdet och för de olika verksamheterna är i hög grad abstrakta och komplexa, vilket givetvis försvårar en bedömning av hur väl målen uppfylls. Utskottet anser att de resultatindikatorer och bedömningsgrunder som används är ändamålsenliga, och utskottet kan inte finna att några andra indikatorer eller bedömningsgrunder än de som används skulle förbättra bedömningsunderlaget.

Målet för utgiftsområdet att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn mäts bl.a. genom uppbördsförlusternas storlek och skattefelets utveckling. Skattefelets storlek och utveckling är en viktig faktor för att bedöma Skatteverkets och Tullverkets resultat. Utskottet bedömer att uttalanden om skattefelet är förenade med stor osäkerhet. Det är bra om Skatteverket kontinuerligt och med större precision följer utvecklingen över tid. Det är positivt att Skatteverket har inlett arbete med systematiska slumpvisa kontroller, vilket på sikt kan antas ge bättre förutsättningar för att man ska kunna följa skattefelets utveckling över tid.

Bedömningen är att det finns skattefel inom delningsekonomin eftersom det är svårare att förutse skattereglernas konsekvenser och att tillgången på kontrollinformation är låg i jämförelse med i den traditionella ekonomin. Det är bra att Skatteverket fortsätter att försöka öka tillgången på kontrollinformation och att informera om skattereglerna.

Målet för utgiftsområdet att bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv ska uppnås bl.a. genom att Skatteverket upprätthåller god registerkvalitet. Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens verkliga bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att kunna fastställa skatter men också för att andra samhällsfunktioner ska kunna få ett korrekt underlag för beslut och åtgärder.

Utskottet delar regeringens uppfattning att Skatteverkets registerkvalitet och därmed måluppfyllelsen i huvudsak är bra men att folkbokföringen kan bli ännu bättre genom ökad digitalisering och automatisering. Resurser kan då frigöras från handläggning till att utföra kontroller och utredningar i fråga om bosättning och identitet.

Riksrevisionen konstaterar i sin granskningsrapport Folkbokföringen – ett kvalitetsarbete i uppförsbacke (RiR 2017:23) bl.a. att it-verktygen inom delar av folkbokföringen är gamla och otillräckliga. 

Reservationer

1.

Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 3 (M)

av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:1040 av Erik Andersson m.fl. (M),

2017/18:1723 av Karin Enström (M),

2017/18:2190 av Maria Stockhaus (M) yrkande 1,

2017/18:3291 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 3 samt

2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkandena 8 och 11,

bifaller delvis motionerna

2017/18:1295 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M),

2017/18:1347 av Edward Riedl (M),

2017/18:1759 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2234 av Finn Bengtsson (M),

2017/18:2701 av Katarina Brännström (M) och

2017/18:2733 av Pål Jonson (M) samt

avslår motionerna

2017/18:881 av Adam Marttinen m.fl. (SD, -) yrkande 13,

2017/18:888 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkandena 11 och 12,

2017/18:1361 av Åsa Westlund (S) yrkandena 2 och 3,

2017/18:1381 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),

2017/18:1477 av Krister Örnfjäder (S),

2017/18:2074 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2017/18:2379 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2452 av Jan R Andersson (M),

2017/18:2881 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3582 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 17,

2017/18:3583 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 11,

2017/18:3743 av Sofia Damm (KD) yrkande 3 och

2017/18:3772 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 23.

Ställningstagande

Att råka ut för ett inbrott i bostaden kan ge obehag och otrygghet i flera år. Det är viktigt med ett förebyggande arbete, men även att fler bostadsinbrott klaras upp. I fjol anmäldes omkring 22 800 inbrott, och andelen uppklarade fall var så låg som 4 procent. Att råka ut för ett inbrott är en allvarlig kränkning av hemfriden.

Under 2016 uppgick värdet av stulna svenska båtmotorer till omkring 200 miljoner kronor. Enligt Polismyndigheten är siffrorna för 2017 än mer alarmerande. Det behövs bättre kontroll vid gränser för att säkerställa att stulna bilar, husbilar och husvagnar inte kan lämna landet utan att upptäckas.

För att minska antalet stölder behöver regeringen se över Tullverkets möjligheter att ingripa vid misstänkt utförsel av stöldgods. Till exempel bör det finnas möjligheter att undersöka fordon utan konkreta misstankar om brott.

I dag har en tulltjänsteman inte någon befogenhet att hindra en person eller stoppa ett fordon med misstänkt stöldgods vid Sveriges gräns. Det krävs att tullen tillkallar polis för att hindra att stöldgodset smugglas ut. Utöver stöldgods kan det även handla om t.ex. utförsel av miljöfarliga varor samt avfall. Det vore logiskt att Tullverket får liknande befogenheter när det gäller utförsel som vid införsel av varor till Sverige. Regeringen bör därför se över hur Tullverkets uppdrag vad gäller kontroll av utförsel av varor från Sverige kan förbättras.

En aktiv samverkan mellan myndigheter, i synnerhet mellan Polismyndigheten och Tullverket, är en viktig del i arbetet med att motverka internationella brottsnätverk. Tullverket och Polismyndigheten bör agera samordnat i sin brottsbekämpande verksamhet kopplat till gränsbevakningen.

Mer behöver också göras för att komma åt finansieringen av terrorism från Sverige. En konkret verksamhet som kan leda till att även finansiering av terrorism upptäcks är operativ samverkan mellan Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Sådan samverkan har redan förekommit vid några tillfällen och har varit till nytta för samtliga medverkande. Regeringen bör ge Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ett tydligt uppdrag att löpande samverka och genomföra gemensamma kontroller för att komma åt finansiering av terrorism.

2.

Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 3 (SD)

av Olle Felten (SD) och Dennis Dioukarev (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:881 av Adam Marttinen m.fl. (SD, -) yrkande 13 och

2017/18:888 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkandena 11 och 12,

bifaller delvis motionerna

2017/18:2074 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3 och

2017/18:2379 av Richard Jomshof (SD) samt

avslår motionerna

2017/18:1040 av Erik Andersson m.fl. (M),

2017/18:1295 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M),

2017/18:1347 av Edward Riedl (M),

2017/18:1361 av Åsa Westlund (S) yrkandena 2 och 3,

2017/18:1381 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),

2017/18:1477 av Krister Örnfjäder (S),

2017/18:1723 av Karin Enström (M),

2017/18:1759 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2074 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2190 av Maria Stockhaus (M) yrkande 1,

2017/18:2234 av Finn Bengtsson (M),

2017/18:2452 av Jan R Andersson (M),

2017/18:2701 av Katarina Brännström (M),

2017/18:2733 av Pål Jonson (M),

2017/18:2881 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3291 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3582 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 17,

2017/18:3583 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 11,

2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkandena 8 och 11,

2017/18:3743 av Sofia Damm (KD) yrkande 3 och

2017/18:3772 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 23.

Ställningstagande

Tullverket stöter ofta på misstänkt stöldgods som ska fraktas ut ur Sverige i samband med att man letar efter narkotika, vapen eller andra förbjudna varor. Mängden stöldgods som förs ut av utländska ligor ligger på en hög nivå och tycks i vissa fall öka. Problemet för Tullverket är att man i väntan på polis varken får beslagta gods eller frihetsberöva personer när man hittar misstänkt stöldgods. Tullverket har varit tydligt med sina önskemål för att kunna utföra sitt arbete. I en tid när det rapporteras om fler skottlossningar, granatexplosioner och ett ökat drogmissbruk borde riksdagen ge sitt fulla stöd till tullarbetarna. Regeringen bör ge Tullverket befogenheter att beslagta gods och att stoppa och hålla kvar förövare för att sedan lämna en eventuell förundersökning till Polismyndigheten.

Tullverket har framställt önskemål om att tillståndsbevis för vapeninförsel ska uppvisas för Tullverket i samband med gränspassering och införsel av vapen. Enligt Tullverket skulle det öka möjligheterna att kontrollera vilka vapen som förs in till Sverige och dessutom göra det lättare att beivra en utebliven anmälan om införsel som smugglingsbrott.

Vi ser alla med oro på hur insmugglade illegala vapen används vid grova brott i Sverige. Samtidigt har Tullverkets bemanning minskat sedan 1990-talet och Sveriges inträde i Schengensamarbetet. Som en följd av detta är vi övertygade om att gränskontrollerna behöver stärkas för att sänka antalet illegala vapen som förs in. Vi vill därför att tillståndsbevis för vapeninförsel ska uppvisas för Tullverket vid gränspassering och införsel av vapen till Sverige.

Insmugglingen av substanser och preparat som är olagliga eller belagda med olika restriktioner i Sverige är en mycket allvarlig företeelse. Det kan handla om allt ifrån farliga dopningspreparat och narkotikaklassade läkemedel till piratkopierade mediciner som allvarligt riskerar att skada brukare. Enligt uppgift har antalet beslag av olagligt insmugglade läkemedel minskat drastiskt under senare år eftersom smugglarna lärt sig att paketera in gods i paket som ser ut att komma från andra EU-länder. Tullen får vid sådan paketering endast ingripa om de misstänker att medicinerna kan komma att användas i missbrukssammanhang, vilket inte låter sig hävdas när det rör sig om potensmedel, bantningsmediciner etc. Tullverkets befogenheter att kontrollera varor från andra EU-medlemsländer regleras i inregränslagen. I listan över vilka varor som får kontrolleras inkluderas dock inte läkemedel. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som ger Tullverket befogenheter att beslagta läkemedel som till synes härrör från ett annat EU-land.

Att skydda personalen från uppenbar fara är en självklarhet. Enligt Tullverkets instruktion får Tullverket beväpna sin personal i en nödvärnssituation – t.ex. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Tullverket är en brottsbekämpande myndighet, men eftersom de står under Finansdepartementet hamnar fokus på skattefrågor. Detta är ett ineffektivt sätt att hantera de samhällsgemensamma intressena. Regeringen bör vidta åtgärder för att göra det lättare för tulltjänstemän med vapenträning att beväpna sig för att förhindra brott. Regeringen bör även se över möjligheten att ge fler tulltjänstemän vapenträning.

3.

Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 3 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3772 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 23 och

avslår motionerna

2017/18:881 av Adam Marttinen m.fl. (SD, -) yrkande 13,

2017/18:888 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkandena 11 och 12,

2017/18:1040 av Erik Andersson m.fl. (M),

2017/18:1295 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M),

2017/18:1347 av Edward Riedl (M),

2017/18:1361 av Åsa Westlund (S) yrkandena 2 och 3,

2017/18:1381 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),

2017/18:1477 av Krister Örnfjäder (S),

2017/18:1723 av Karin Enström (M),

2017/18:1759 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2074 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2017/18:2190 av Maria Stockhaus (M) yrkande 1,

2017/18:2234 av Finn Bengtsson (M),

2017/18:2379 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2452 av Jan R Andersson (M),

2017/18:2701 av Katarina Brännström (M),

2017/18:2733 av Pål Jonson (M),

2017/18:2881 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3291 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3582 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 17,

2017/18:3583 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 11,

2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkandena 8 och 11 samt

2017/18:3743 av Sofia Damm (KD) yrkande 3.

Ställningstagande

I dag är det enkelt att köpa antibiotika via nätet. Omkring 200000 nätsökningar på läkemedel gjordes per månad i Sverige enligt en undersökning från Livsmedelsverket 2013. Samtidigt visar siffror från Världshälsoorganisationen (WHO) att över 50 procent av alla läkemedel som säljs via oseriösa webbsidor är förfalskade. Tullverket vittnar om att flödet av läkemedel har ökat och att försändelser inte kan beslagtas om de kommer från ett annat EU-land, även om det är känt att försändelserna innehåller olagliga läkemedel. Första halvåret 2011 gjorde tullen 129 000 beslag av olagliga läkemedel från tredjeländer. Under samma tidsperiod 2014 hade den siffran sjunkit till drygt 40000 beslag. Enligt Tullverket packas olagliga läkemedel helt enkelt om i något EU-land för att undgå Tullverkets kontroll. Detta är en lucka som Centerpartiet vill täppa till. Centerpartiet ser det som motiverat att ändra regelverket eftersom överanvändning av antibiotika är ett så stort hot mot människors hälsa. Centerpartiet föreslår därför att Tullverket får befogenheter att beslagta antibiotika även om den kommer från ett annat EU-land.

4.

Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 3 (L)

av Said Abdu (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3582 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 17 och

2017/18:3583 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 11 och

avslår motionerna

2017/18:881 av Adam Marttinen m.fl. (SD, -) yrkande 13,

2017/18:888 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkandena 11 och 12,

2017/18:1040 av Erik Andersson m.fl. (M),

2017/18:1295 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M),

2017/18:1347 av Edward Riedl (M),

2017/18:1361 av Åsa Westlund (S) yrkandena 2 och 3,

2017/18:1381 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),

2017/18:1477 av Krister Örnfjäder (S),

2017/18:1723 av Karin Enström (M),

2017/18:1759 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2074 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2017/18:2190 av Maria Stockhaus (M) yrkande 1,

2017/18:2234 av Finn Bengtsson (M),

2017/18:2379 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2452 av Jan R Andersson (M),

2017/18:2701 av Katarina Brännström (M),

2017/18:2733 av Pål Jonson (M),

2017/18:2881 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3291 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkandena 8 och 11,

2017/18:3743 av Sofia Damm (KD) yrkande 3 och

2017/18:3772 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 23.

Ställningstagande

Tullens arbete är av stor betydelse för att motverka gränsöverskridande internationell brottslighet. Samtidigt är Tullverkets befogenheter att ingripa vid misstänkt utförsel av stöldgods begränsade. Enligt den s.k. inregränslagen kan tullen varken beslagta misstänkt stöldgods eller frihetsberöva personer som misstänks vara på väg att föra ut stöldgods ur landet. I stället ska polis tillkallas för att genomföra ingripandet, men på grund av den mycket ansträngda situationen inom Polismyndigheten är det ofta tullen tvingas släppa igenom det misstänkta stöldgodset. När Tullverkets befogenheter begränsades i samband med EU-inträdet var avsikten att kompensera detta med motsvarande insatser från polisen samt stärkt internationellt brottsbekämpande samarbete. Även om det internationella brottsbekämpande samarbetet har utvecklats dramatiskt sedan dess är det helt otillfredsställande att tullen tvingas släppa misstänkt stöldgods till t.ex. Sveriges grannländer i hopp om att polis i det andra landet ska ingripa. En översyn av lagstiftningen bör göras för att ge Tullverket bättre befogenheter att ingripa mot den gränsöverskridande internationella brottsligheten. Ungefär sju av tio fall av illegal införsel i landet av vapen sker via det vanliga flödet av post- eller kurirförsändelser. Det är viktigt att Tullverket ges ökade resurser för att möjliggöra förbättrad kontroll av misstänkt smuggling, t.ex. med hjälp av hundsök.

5.

Gemensamt uppdrag till Tullverket och Polismyndigheten i gränsbevakningen, punkt 4 (M, C, L, KD)

av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Lotta Finstorp (M), Larry Söder (KD) och Said Abdu (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3192 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 6.

Ställningstagande

En skarpare gränskontroll skulle kunna försvåra införsel av exempelvis vapen och drogförsändelser till Sverige såväl som utförsel av stöldgods till andra länder. I det sammanhanget bör det ses över vilka förbättringsåtgärder som kan vidtas för att Tullverket ska ha rätt förutsättningar att mer effektivt motverka brott vid gränsen. Ytterligare insatser för att motverka utförsel av stöldgods till andra länder behövs. För att förhindra att vapen kommer in i landet krävs det flera åtgärder, dels ett bättre gemensamt regelverk inom EU för åtgärder som exempelvis märkning för att förhindra spridning, dels ett bättre samarbete internationellt rent polisiärt, dels ett bra samarbete mellan tull och polis för att minska vapensmugglingen. De två myndigheterna har tidigare haft ett gemensamt uppdrag att kartlägga omfattningen av den illegala vapenhanteringen. Vi anser att regeringen åter bör ge dem ett sådant gemensamt uppdrag. Att tullen har rätt verktyg är av yttersta vikt för att stoppa inflödet av illegala vapen som används av kriminella. Tullverket och Polismyndigheten bör få ett nytt myndighetsgemensamt uppdrag att stoppa detta inflöde.

6.

Tullverkets möjlighet att genom postspärrar hålla kvar kurirförsändelser, punkt 5 (M, C, L, KD)

av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Lotta Finstorp (M), Larry Söder (KD) och Said Abdu (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3719 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).

Ställningstagande

Tullverket har sedan en tid tillbaka befogenheter att kontrollera och genom s.k. postspärrar hålla kvar postförsändelser som kan antas innehålla narkotika. Den 1 maj 2016 ändrades tullagen och Tullverket fick möjlighet att kontrollera kurirförsändelser på samma sätt som postförsändelser. Kurirförsändelser är sådana försändelser som distribueras efter behov av ett transportföretag. Ändringen innebar däremot inte att Tullverket fick möjlighet att genom postspärrar hålla kvar kurirförsändelser på samma sätt som postförsändelser. Regeringen menade att frågan bör utredas vidare. Tullverket anförde i sitt remissvar till regeringen att det var angeläget att Tullverket får en sådan möjlighet och att ett sådant förslag borde tagits med i ärendet.

En postförsändelse får hållas kvar vid ett visst postkontor genom en postspärr endast om den kan antas innehålla narkotika men inte vid någon annan typ av smuggelgods. Kvarhållande behövs för att man ska kunna beslagta godset. Möjlighet att hålla kvar postförsändelser finns således inte för det fall postförsändelsen antas innehålla andra illegala varor, t.ex. vapen. Smugglas varorna via ett transportföretag i stället för den vanliga regelbundna postverksamheten har Tullverket alltså inte någon möjlighet att hålla kvar sådana försändelser.

Användningen av kurirförsändelser vid smuggling av skjutvapen och andra vapen ökar. Beslagsstatistiken visar att dubbelt så många skjutvapen beslagtogs i kurirförsändelser som i postförsändelser under 2014. Sverige har en höjd säkerhetsnivå, och omvärldssituationen är förändrad och försämrad. Terrordåd äger rum allt oftare, och vapenregleringen debatteras intensivt. Att motverka smuggling av illegala vapen borde stå högt på prioriteringslistan.

Riksdagen gav i mars 2016 regeringen i uppdrag att se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenheter att besluta om postspärrar för postförsändelser och att införa samma möjlighet för försändelser förmedlade av kurirföretag. Det är bekymmersamt att regeringen fortfarande inte har hörsammat riksdagens önskan och återkommit med ett lagförslag. Det enda regeringen meddelat är att det pågår en dialog med Tullverket och att behovet av åtgärder analyseras.

Regeringen bör snarast, senast den 1 juli 2018, se till att Tullverket får befogenheter att hålla kvar även kurirförsändelser och utökade befogenheter när det gäller både post- och kurirförsändelser som kan antas innehålla även andra illegala varor än narkotika, såsom illegala vapen.

7.

Tillämpningen av den nya tullagen, punkt 6 (M, C, L, KD)

av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Lotta Finstorp (M), Larry Söder (KD) och Said Abdu (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3726 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Den nya tullagen innebär i huvudsak förändringar för att införa EU:s unionstullkodex. En del av de ändringar som har gjorts i unionstullkodexen är av redaktionell och lagteknisk natur, men den innehåller även väsentliga ändringar när det gäller elektronisk kommunikation, centraliserad klarering och andra särskilda förfaranden.

Den utredning som gjordes inför att den nya lagen antogs omfattade ingen uppskattning av företagens kostnader för att möta de nya kraven på elektronisk tullbehandling. Det är därför viktigt att följa upp konsekvenserna av lagens tillämpning. I synnerhet kan det vara betungande för små företag att investera i uppdateringar av datasystem eller nya elektroniska system som krävs för att uppfylla de nya kraven.

När nya lagar beslutas är det viktigt att i så stor utsträckning som möjligt undvika nya hinder och ökade administrativa kostnader för företagen. Därför krävs grundliga konsekvensutredningar. I regeringens proposition om en ny tullag gjordes ingen sådan konsekvensanalys. Mot den bakgrunden är det viktigt att lagstiftningen ses över relativt snart efter ikraftträdandet för att säkerställa att de nya reglerna fungerar tillfredsställande. Vi anser att tillämpningen av lagen bör följas upp för att utreda hur den har påverkat kostnaderna för små företag.

Särskilda yttranden

1.

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 2 (M)

Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Lotta Finstorp (M) anför:

Finansutskottet har i sitt budgetbetänkande 2017/18:FiU1 tillstyrkt regeringens förslag om utgiftsramar, om en beräkning av statens inkomster och om inriktningen på budgetpolitiken. Riksdagen förväntas den 22 november 2017 besluta i enlighet med finansutskottets förslag. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas i två steg. Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 3. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Moderaterna presenterar i motionerna 2017/18:3840 av Maria Malmer Stenergard m.fl. yrkandena 1–3, 2017/18: 3291 av Maria Malmer Stenergard m.fl. yrkande 1 och 2017/18:3737 av Tomas Tobé m.fl. yrkandena 13–15.

Moderaterna föreslår att anslaget till Skatteverket ökas med 10 miljoner kronor och att anslaget till Tullverket ökas med 35 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. 

Det är centralt att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Skatteverket bör få ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk och anpassa sig till delningsekonomins framväxt. Moderaterna ökar därför anslaget till myndigheten med totalt 40 miljoner kronor 2018.

Moderaterna ökar anslaget till Tullverket med totalt 150 miljoner kronor 2018 eftersom kraven på Tullverket har ökat och förutsättningarna för tullens uppdrag förändrats. Tullverkets mångfasetterade verksamhet rymmer för samhället viktiga insatser varav gränsskyddet är det främsta. Inom ramen för uppdraget att upprätthålla gränsskyddet omfattas förutom kontroll av gränsövergångarna även all administration kring handeln som ska flyta friktionsfritt så att konkurrensneutraliteten upprätthålls för näringslivet. Sverige har en höjd säkerhetsnivå och omvärldssituationen är förändrad och försämrad. Den traditionella smugglingen av narkotika, vapen, alkohol och tobak fortsätter samtidigt som nya områden tillkommer såsom punktskatter, terrorism, civilt försvar och förändrade satsningar inom samverkan mot den organiserade brottsligheten. För att kunna uppnå de övergripande målen med Moderaternas narkotikapolitik behöver Tullverket ökade ekonomiska resurser inte bara för att upprätthålla en acceptabel nivå på insatserna utan också för att kunna intensifiera arbetet med att förhindra smugglingen av narkotika. Tullverket bör göra betydligt fler kontroller i post- och kurirflödet. Det bör även övervägas om Tullverket bör tillföras fler skannrar och röntgenutrustning.

2.

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 2 (SD)

Olle Felten (SD) och Dennis Dioukarev (SD) anför:

Finansutskottet har i sitt budgetbetänkande 2017/18:FiU1 tillstyrkt regeringens förslag om utgiftsramar, om en beräkning av statens inkomster och om inriktningen på budgetpolitiken. Riksdagen förväntas den 22 november 2017 besluta i enlighet med finansutskottets förslag. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas i två steg. Sverigedemokraternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 3. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Sverigedemokraterna presenterar i motionerna 2017/18:2521 av Olle Felten och David Lång, 2017/18:487 av Olle Felten och David Lång yrkandena 1–6, 2017/18:642 av Olle Felten och David Lång yrkandena 1–13 och  2017/18:643 av Olle Felten och David Lång yrkandena 1–5.

Sverigedemokraterna föreslår att anslaget till Skatteverket ska ökas med 75 miljoner kronor, att anslaget till Tullverket ska ökas med 269 miljoner kronor samt att anslaget till Kronofogdemyndigheten ska ökas med 10 miljoner kronor.

Sverigedemokraterna vill återställa balansen i Tullverkets budget och satsar resurser för att förbättra gränsskyddet, kontrollverksamheten och brottsbekämpningen. Man satsar vidare på teknikinvesteringar och digitalisering, myndighetssamverkan, på en utvecklad företagsservice och regelförenklingar. Enligt motionärerna bör Skatteverket prioritera arbetet med internationella skatteavtal och arbetet mot skattebrott genom skattekontroller för att säkerställa den skattefinansierade välfärden. Det bör vara ordning och reda i folkbokföringen. Sverigedemokraterna vill också att Skatteverket utvecklar ett företagsvänligt myndighetsförfarande genom regelförenklingar. Kronofogdemyndigheten bör samverka med andra myndigheter och aktivt bidra till regelförenklingar inom sitt förfarande. Sverigedemokraterna vill utveckla myndigheten som stödfunktion vid indrivning av skatteskulder och fordringar men vill också att Kronofogdemyndigheten förstärker arbetet mot överskuldsättning.

Skatteverket bör prioritera arbetet med de bilaterala skatteavtalen för att upprätthålla och stärka svensk exportkonkurrens som är viktig för sysselsättningen. En viktig uppgift för Skatteverket är att motverka och bekämpa brottslighet i samverkan med andra myndigheter.

Det är bra att Sverige agerar för ett brett internationellt samarbete inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) när det gäller arbete mot BEPS (Base Erosion and Profit Shifting, urholkning av skattebasen och överföring av vinster). Mer resurser bör satsas på fördjupade och mer sofistikerade processer för skattekontroller för att stävja skattebrott i Sverige och därmed trygga finansieringen av välfärden och tryggheten. En av de viktigare uppgifterna för Skatteverket är att ge service till företag och privatpersoner. Målet bör vara en myndighetsservice i världsklass. Ambitionen måste vara att enkla misstag inte förstoras upp och får oproportionerliga konsekvenser, utan fokus måste vara att försöka komma åt det medvetna fusket. 

Problemet med personer som saknar folkbokföringsadress förväntas öka med den urspårade invandringen. Sverigedemokraterna vill att Skatteverket ska granska utanförskapsområdena i det avseendet. Bristerna i folkbokföringen ökar möjligheterna att begå brott.

Tullverket bör få i uppdrag att intensifiera arbetet mot organiserad kriminalitet. Förmågan att eftersöka och hantera illegal utförsel bör öka. Tullverket bör få uppdrag att planera för bemanning vid gränsstationerna dygnet runt för att försvåra olaglig in- och utförsel. Personskyddet och säkerheten för personalen i gränsskyddet och brottsbekämpningen bör förbättras. Fler mobila skannrar behövs. Kapaciteten att beivra organiserad smuggling, t.ex. spritbussar, bör öka.

Det behövs en ökad samverkan med andra myndigheter för insatser mot grov kriminalitet. Förmågan att utreda tullbrott bör utvecklas. Tullverket bör föreslå vilka regelförändringar som behövs för att möjliggöra samkörning av data med andra myndigheter.

Tullverket bör öka sina satsningar på digitalisering och it-utveckling för att uppfylla kraven i unionstullkodexen och för att kunna ge service till företag. Ett särskilt uppdrag bör handla om att intensifiera arbetet med regelförenklingar. Tullen bör även i övrigt vidta åtgärder för att underlätta handeln.

Kronofogdemyndigheten hanterar bl.a. ärenden inom överskuldsättning och obestånd för privatpersoner och företag där förfarandets angreppssätt kan ha stor betydelse för gäldenärerna. Myndigheten bör utveckla metoder och förfaranden kring denna typ av ärenden med målsättningen att minimera antalet konkurser, vräkningar och liknande åtgärder som får svåra konsekvenser för dem som drabbas. Samtidigt måste borgenärernas rätt också tillgodoses så att deras förluster minimeras. Kronofogden bör få förutsättningar att utveckla arbetet med att identifiera falska indrivnings-ärenden. I ett särskilt uppdrag bör Kronofogdemyndigheten utveckla arbetet med överskuldsättning och föreslå lagändringar för att minska riskerna för överskuldsättning.

Projektet Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten är mycket framgångsrikt, och samarbetet bör intensifieras och utvecklas på olika sätt. Myndigheten bör arbeta aktivt med regelförenklingar som innebär att verksamheten kan bedrivas ännu mer effektivt och att metoderna för att undvika överskuldsättning utvecklas. Ett uppdrag bör vara att föreslå lagändringar som kan bidra till enklare och effektivare rutiner.

3.

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 2 (C)

Per Åsling (C) anför:

Finansutskottet har i sitt budgetbetänkande 2017/18:FiU1 tillstyrkt regeringens förslag om utgiftsramar, om en beräkning av statens inkomster och om inriktningen på budgetpolitiken. Riksdagen förväntas den 22 november 2017 besluta i enlighet med finansutskottets förslag. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas i två steg. Centerpartiets budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 3. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Centerpartiet presenterar i motion 2017/18:3693 av Per Åsling och Staffan Danielsson.

Centerpartiet föreslår att anslaget till Skatteverket minskas med 100,6 miljoner kronor, att anslaget till Tullverket minskas med 6,4 miljoner kronor och att anslaget till Kronofogdemyndigheten minskas med 35 miljoner kronor.

Centerpartiet föreslår en begränsning av pris- och löneomräkningen med 30 procent, vilket berör alla anslag inom utgiftsområdet, för att förstärka myndigheternas kostnadskontroll. Myndigheternas lokalyta per anställd varierar förhållandevis kraftigt, vilket indikerar att det finns en effektiviseringspotential. Likaledes finns en stor variation i landet när det gäller kostnaden per kvadratmeter lokalyta och anställd. Begränsningen av pris- och löneomräkningen innebär att myndigheter utsätts för ett besparingstryck som ger dem incitament att omlokalisera till orter med lägre lokalkostnader.

Centerpartiet föreslår att Skatteverkets anslag minskas med 43 miljoner kronor 2018, och det beräknas minskas med motsvarande belopp kommande år, till följd av att en tidigare anslagshöjning för att finansiera tjänsten Mina meddelanden dras in. Denna tjänst bör kunna finansieras inom ramen för myndighetens reguljära anslag. Anslaget föreslås därtill minskas med 18 miljoner kronor till följd av att en resursförstärkning avvisas.

Tullverkets anslag föreslås ökas med 5 miljoner kronor 2018, och beräknas ökas med motsvarande belopp åren därefter. Resurserna är ämnade att användas för ökad kontroll av importerade varor.

Kronofogdemyndighetens anslag föreslås minskas med 15 miljoner kronor 2018, och beräknas minskas med motsvarande belopp åren därefter till följd av att en tidigare anslagshöjning från budgetpropositionen för 2016 dras tillbaka. Anslaget föreslås minskas med 10 miljoner kronor 2018 till följd av att en tidigare anslagshöjning från budgetpropositionen för 2016 dras tillbaka.

4.

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 2 (L)

Said Abdu (L) anför:

Finansutskottet har i sitt budgetbetänkande 2017/18:FiU1 tillstyrkt regeringens förslag om utgiftsramar, om en beräkning av statens inkomster och om inriktningen på budgetpolitiken. Riksdagen förväntas den 22 november 2017 besluta i enlighet med finansutskottets förslag. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas i två steg. Liberalernas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 3. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Liberalerna presenterar i motion 2017/18:3824 av Mathias Sundin m.fl.

Liberalerna föreslår att anslaget till Skatteverket minskas med 26 miljoner kronor, att anslaget till Tullverket ökas med 42 miljoner kronor och att anslaget till Kronofogdemyndigheten minskas med 7 miljoner kronor.

Liberalerna anser att medborgarnas förtroende för skattesystemet är avgörande för möjligheten att upprätthålla finansieringen av den offentliga sektorn. Regeringens förändringar på skatteområdet riskerar i flera fall att försämra skattesystemets legitimitet och den långsiktiga skattemoralen.

Skatteverkets kartläggning inom ramen för regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering ligger helt i linje med Liberalernas prioriteringar om ett likartat bemötande i myndighetskontakter oavsett kön. Det är centralt att Skatteverket fortsätter arbetet i denna del.

Skatteverket bör få i uppgift att ta fram en auktoriserad applikation eller annan teknisk lösning där man erbjuder en enkel möjlighet för aktörer i delningsekonomin att rapportera in nödvändiga kontrolluppgifter.

Uppmärksammade exempel på skatteflykt och misstänkta skattebrott framhäver behovet av tillräckliga regelverk och resurser för att mota sådana yttringar.

Liberalerna har föreslagit bl.a. en vidare definition av begreppet högriskkund i penningtvättslagstiftningen som skulle tvinga banker och finansinstitut att vidta ytterligare åtgärder och kontroller.

Det är också viktigt att myndigheterna inom utgiftsområdet samverkar med andra myndigheter, såväl svenska som utländska.

Regeringens tillskott till Tullverket i budgetpropositionen är välkommet, men Liberalerna anser att mer måste göras. För att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande förmåga anslår partiet resursökningar om 50 miljoner kronor 2018, 100 miljoner kronor 2019 och 150 miljoner kronor 2020.

Det är slutligen viktigt att Sverige fullt ut deltar i och aktivt verkar för fler EU-gemensamma lösningar.

5.

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 2 (KD)

Larry Söder (KD) anför:

Finansutskottet har i sitt budgetbetänkande 2016/17:FiU1 tillstyrkt regeringens förslag om utgiftsramar, om en beräkning av statens inkomster och om inriktningen på budgetpolitiken. Riksdagen förväntas den 22 november 2017 besluta i enlighet med finansutskottets förslag. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg. Kristdemokraternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 3. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Kristdemokraterna presenterar i motion 2017/18:3786 av Larry Söder m.fl.

Kristdemokraternas anslagsfördelning innebär att anslaget till Skatteverket minskas med 40 miljoner kronor och att anslaget till Tullverket minskas med 11 miljoner kronor.

Myndigheternas service till medborgare och företagare bör fortsätta att förbättras, och arbetet med att vidareutveckla e-tjänster är centralt. För människor som inte är fullt bekväma med elektronisk kommunikation är möjligheten till personliga möten vid servicekontor av stor betydelse. Myndigheterna behöver därför även ha god fysisk närvaro över hela landet.

Kristdemokraterna välkomnar Statskontorets förslag till nya principer för myndigheters lokalisering, som bl.a. slår fast att myndigheter ska ta hänsyn till regional tillväxt vid beslut om lokalisering. Skatteverkets verksamhet ute i landet är viktig, och Kristdemokraterna motsätter sig fler nedläggningar av lokala kontor. I likhet med regeringen avsätter Kristdemokraterna pengar för att utöka antalet servicekontor.

Det handlar ytterst om att hålla nere skattefelet, och flera indikatorer tyder på att skattefelet minskade under perioden 2007–2012. Ett led i detta arbete är att Skatteverket får ökade resurser för att göra oanmälda kontrollbesök och kontrollera personalliggare. Kristdemokraterna välkomnar regeringens satsning på 18 miljoner kronor för att Skatteverket ska kunna utföra detta arbete med god kvalitet.

När riksdagen antog Alliansens budget hösten 2014 fick Skatteverket i uppdrag att förenkla företagares skatteadministration. Detta arbete vill Kristdemokraterna följa upp och vid behov fortsätta.

Kristdemokraterna tillför Kronofogdemyndigheten 10 miljoner kronor per år 2018–2020 för arbetet med att motverka överskuldsättning. Det förebyggande arbetet bör förstärkas och långa handläggningstider bör undvikas. Barnfamiljer bör vara prioriterade inom Kronofogdemyndighetens uppdrag att motverka överskuldsättning. 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:1 Budgetpropositionen för 2018 utgiftsområde 3:

1.Riksdagen godkänner målet för utgiftsområdet (avsnitt 2.3).

2.Riksdagen anvisar för budgetåret 2018 ramanslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt propositionen.

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

2017/18:487 av Olle Felten och David Lång (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tydligare fokus på utveckling av skatteavtal och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrikta Sveriges arbete mot skatteundandragande och vinstförflyttning mot globala insatser inom ramen för OECD-arbetet och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa finansieringen av trygghet och välfärd och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett företagsvänligt myndighetsförfarande och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ordning och reda i folkbokföringen samt fler skattekontroller och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:642 av Olle Felten och David Lång (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket bör ges i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete mot den organiserade kriminaliteten och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka insatserna för att förbättra personskyddet och säkerheten i övrigt för personalen i gränsskyddet och brottsbekämpningen och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka satsningarna på digitalisering och annan it-utveckling som krävs för att uppfylla kraven i den nya unionstullkodexen och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka satsningarna på it-utveckling som krävs för att kunna ge adekvat service till företag som arbetar med import och export, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Tullverkets förmåga att eftersöka och hantera illegal utförsel och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Tullverket att i övrigt vidta åtgärder inom sitt verksamhetsområde för att underlätta handeln mellan Sverige och andra länder och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket i uppdrag att utveckla sin förmåga att utreda tullbrott och säkra bevis med syftet att öka andelen lagförda och fällda gärningsmän avseende tullbrott och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket i uppdrag att föreslå erforderliga regelförändringar för att öka möjligheten till samkörning av för tullverksamheten relevanta data som finns tillgängliga hos olika myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet mobila fordonsskannrar från två till tre samt bygga upp organisationen kring användningen av dem så att de utnyttjas maximalt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Tullverkets kapacitet att upptäcka och beivra organiserad smugglingsverksamhet, t.ex. s.k. spritbussar och grov tobakssmuggling och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare intensifiera sin samverkan med andra myndigheter för att öka sina insatser mot och sin förmåga att beivra grov kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Tullverket att planera för att upprätthålla en tillfredsställande bemanning vid Sveriges gränsstationer dygnet runt så att olaglig in- och utförsel försvåras och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Tullverket att intensifiera sitt arbete med regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:643 av Olle Felten och David Lång (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kronofogdemyndigheten i uppdrag att utveckla metoderna för indrivning och att motverka de negativa effekterna för samhället av vissa indrivningsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla metoder för att försvåra indrivning av ogiltiga fordringar och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kronofogdemyndigheten i uppdrag att intensifiera arbetet med att motverka överskuldsättning och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kronofogdemyndigheten i uppdrag att intensifiera sina ansträngningar mot organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kronofogdemyndigheten i uppdrag att föreslå lagändringar som kan bidra till regelförenklingar och effektivitetshöjning inom dess verksamhetsområde och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:881 av Adam Marttinen m.fl. (SD, -):

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppvisande av tillståndsbevis för vapeninförsel till tullen vid gränspassering och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:888 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -):

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket befogenhet att ingripa mot läkemedelsinförsel och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket ska utrusta personal med tjänstevapen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1040 av Erik Andersson m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Tullverkets uppdrag vad gäller kontroll av varor från Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1295 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tullens möjligheter att mera effektivt bekämpa brottsligheten och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1347 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Tullverket befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1361 av Åsa Westlund (S):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra och följa upp myndigheternas ansvar med att aktivt kontrollera jordbruksprodukter som påstås vara från Marocko så att de inte härstammar från det ockuperade Västsahara, detta för att rätt tullavgift ska betalas och inga konsumenter vilseledas om varans ursprung och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör försäkra sig om att Tullverket har kompetens nog att fullgöra sitt uppdrag i frågor med tydliga utrikespolitiska/folkrättsliga kopplingar och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1381 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge Tullverket utökade befogenheter för att stävja smuggling av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1477 av Krister Örnfjäder (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen så att det ges möjlighet även för tullen och andra myndigheter att genomsöka fordon efter stöldgods utan att ha väldigt konkreta misstankar om brott och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1723 av Karin Enström (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över utökade möjligheter för Tullverket att ingripa vid misstänkt utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1759 av Lars-Arne Staxäng (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att kriminalisera utförsel av stöldgods från Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för polisen att arbeta mera aktivt för att motarbeta stölder av båtmotorer och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2074 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket befogenheter att beslagta gods samt stoppa och hålla kvar förövare för att sedan lämna en eventuell förundersökning till polisen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla möjligheten för tulltjänstemän att beväpna sig och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra vapenträning för fler tulltjänstemän och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2190 av Maria Stockhaus (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre kontroll vid våra gränser för att säkerställa att stulna bilar, husbilar och husvagnar inte kan lämna landet utan att upptäckas och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2234 av Finn Bengtsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda den omfattande ökningen av stölder av utombordsmotorer och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2379 av Richard Jomshof (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta tullinspektörer utrustas med tjänstevapen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2452 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tulltjänstemäns befogenheter för att öka möjligheten att förebygga och bekämpa brott och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2521 av Olle Felten och David Lång (båda SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 3 Skatt, Tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2017/18:2701 av Katarina Brännström (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur Tullverkets uppdrag kan förbättras vad gäller kontroll av utförsel av varor från Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2733 av Pål Jonson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Tullverket befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:2881 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utreda möjligheten för tulltjänstemän att bära vapen och även få fler polisiära befogenheter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3192 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre samarbete mellan Tullverket och polisen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3291 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverkets möjligheter att upprätthålla gränsskyddet måste stärkas och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till Tullverket och Polismyndigheten att agera samordnat i brottsbekämpande verksamhet kopplat till gränsbevakningen och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge polisen, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ett tydligt uppdrag att löpande samverka och genomföra gemensamma kontroller för att komma åt finansiering av terrorism och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3582 av Roger Haddad m.fl. (L):

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets befogenheter att ingripa mot misstänkt stöldgods som förs ut ur landet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3583 av Roger Haddad m.fl. (L):

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tullens arbete vid krishändelser som terrorattentat och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3693 av Per Åsling och Staffan Danielsson (båda C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1.

2017/18:3719 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast den 1 juli 2018 införa en utökad möjlighet för Tullverket att hålla kvar postförsändelser samt om att införa en motsvarande möjlighet för Tullverket att hålla kvar kurirförsändelser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3726 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tullagen i syfte att utreda hur den påverkat kostnaderna för små företag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3737 av Tomas Tobé m.fl. (M):

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket bör tillföras utökade ekonomiska resurser för att kunna intensifiera arbetet med att förhindra narkotikasmuggling och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket bör göra betydligt fler kontroller i post- och kurirflödet i syfte att förhindra smuggling av narkotika och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av fler skannrar och röntgenutrustning – även i form av mobila enheter – i syfte att göra Tullverkets arbete mer effektivt och för att förhindra narkotikasmuggling och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för att motverka utförsel av stöldgods över Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett intensifierat samarbete mellan Tullverket och rättsvårdande myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3743 av Sofia Damm (KD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge tullen befogenhet att göra utförselkontroller vid Skånes hamnar och vid brofästet när misstanke om brott finns och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3772 av Kristina Yngwe m.fl. (C):

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att ge tullen befogenheter att beslagta antibiotika från annat EU-land och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2017/18:3824 av Mathias Sundin m.fl. (L):

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2017/18:3840 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Tullverket för att upprätthålla gränsskyddet och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Anslag för 2018 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens

Avvikelse från regeringen

förslag

     M

     SD

     C

     L

     KD

1:1  

Skatteverket

7 590 735

+10 000

+75 000

−100 610

−26 000

−40 000

1:2  

Tullverket

1 862 074

+35 000

+269 000

−6 370

+42 000

−11 000

1:3  

Kronofogdemyndigheten

1 946 575

+10 000

−35 010

−7 000

Summa för utgiftsområdet

11 399 384

+45 000

+354 000

−141 990

+9 000

−51 000

Bilaga 3

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2018 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från regeringen

Utskottets förslag

1:1

Skatteverket

±0

7 590 735

1:2

Tullverket

±0

1 862 074

1:3

Kronofogdemyndigheten

±0

1 946 575

Summa för utgiftsområdet

±0

11 399 384