GAC art.50, kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2018/19:4C5D27

Kommenterad dagordning rådet

2018-10-08

Statsrådsberedningen

Kansliet för samordning av EU-frågor

Allmänna rådets (art. 50) möte den 16 oktober 2018

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.(Ev.) A-punkter

Icke lagstiftande verksamhet

3.Förberedelse av Europeiska rådet (art. 50) den 18 oktober 2018

-Läget i förhandlingarna till följd av Storbritanniens anmälan enligt artikel 50 i EU-fördraget

-Utkast till överenskommelse om Förenade kungarikets utträde från den Europeiska unionen och Euratom

-Utkast till gemensam politisk deklaration

Diskussionspunkt

Bakgrund

Allmänna rådet behandlade brexitförhandlingen vid Allmänna rådet (art. 50) den 18 september. Chefsförhandlare Barniers bedömde att 85 - 90 procent av texten till avtalet om utträde då var överenskommen. Kvar att lösa var framförallt frågan om reservlösningen för gränsen på Irland, men också bl.a. frågor om förvaltningen av avtalet, inklusive tvistlösning, samt skydd av

geografiska ursprungsbeteckningar. Bedömningen kvarstod att, om den irländska frågan kunde lösas, skulle de övriga frågorna följa. Vid sidan av avtalet återstod att komma överens om den gemensamma politiska förklaringen om ramverket för den framtida förbindelsen, vilken är tänkt att antas i samband med avtalet.

När det gäller reservlösningen för Irland vidhåller EU-sidan sitt förslag till lösning som innebär att Nordirland skulle ingå i ett gemensamt regleringsområde med Republiken Irland, innefattande EU:s tullregelverk och relevanta regler för den inre varumarknaden och jordbruksprodukter. Den brittiska regeringen har avvisat detta eftersom det skulle skapa en inre gräns i landet.

Frågan om den framtida ekonomiska relationen på varuområdet hänger nära samman med den om reservlösningen för Irland. Den brittiska regeringen har efterfrågat en text i den gemensamma förklaringen med den praktiska innebörden att den irländska gränsfrågan löses inom ramen för den framtida förbindelsen. Det s.k. Chequers-förslaget om varuhandeln och ett förenklat tullarrangemang, vilket ingår i den vitbok som avspeglar den samlade brittiska positionen, skulle enligt Storbritannien svara mot detta och i praktiken göra reservlösningen överflödig. EU-sidan har ställt sig negativ till förslaget, med motiveringen att det strider mot den inre marknadens integritet.

Vid det informella toppmötet i Salzburg fick premiärminister May tillfälle att kort redogöra för den brittiska regeringens syn på förhandlingsläget, varvid hon vidhöll de brittiska ståndpunkterna. Vid en intern behandling av ledarna i EU27 bekräftades EU:s position, vilket tydliggjordes i kommunikationen efter mötet. Detta ledde till en negativ reaktion på den brittiska sidan. I ett anförande den 20 september framhöll premiärminister May bl.a. att hon förväntade sig förtydliganden från EU-sidan om Chequers-förslaget och utlovade ett eget förslag till reservlösning för Irland.

När det gäller förhandlingsprocessen klargjordes från EU-sidan efter Salzburg att ER:s oktobermöte kvarstod som en viktig station för förhandlingarna. Under förutsättning att det skedde substantiella framsteg till dess, fanns beredskap att inkalla ett extra toppmöte i november för att avsluta förhandlingarna.

2 (4)

Efter toppmötet i Salzburg har processen dominerats av den interna brittiska utvecklingen med särskilt fokus på de partikonferenser som genomförts av Labourpartiet respektive Torypartiet. Inga konkreta inspel till förhandlingen har förekommit.

Det föreligger ännu inte något samlat utkast till avtalet om utträde eller någon text till den gemensamma deklarationen om den framtida relationen.

Förhandlingsläget har lett till att risken för ett avtalslöst brittiskt utträde fått en framträdande plats i den allmänna debatten. Såväl i Storbritannien som i EU och dess medlemsstater tar också beredskapsplanering för ett sådant utfall ett större utrymme i förberedelserna för det brittiska utträdet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Med drygt fem månader kvar till Storbritanniens utträde den 30 mars 2019, anser regeringen att alla ansträngningar måste inriktas mot att nå en bred förhandlingslösning och därmed säkra ett ordnat brittiskt utträde. Den irländska frågan måste få en lösning som de närmast berörda kan acceptera, utan att undergräva de principer som EU:s förhandling vilar på.

EU:s eget intresse av en så bred och djup relation med Storbritannien som möjligt bör genomsyra de fortsatta förhandlingarna. Dessa bör leda till ett användbart politiskt uttalande om de framtida förbindelserna som kan utgöra en positiv grund för den avtalsförhandlingen som förestår när Storbritannien väl har lämnat EU.

Regeringen konstaterar att ansvarsfulla parter inte kan utesluta risken för att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Ett sådant utfall vore negativt för alla inblandade och det är förhandlingsparternas gemensamma ansvar att undvika det.

Tidigare behandling i riksdagen

Brexitförhandlingen har behandlats i EU-nämnden senast inför allmänna rådet (art. 50) den 18 september 2018 samt inför Europeiska rådet (art. 50) den 29 juni 2018 och det informella toppmötet i Salzburg den 19 – 20 september 2018.

3 (4)

4. Övriga frågor

-

4 (4)