Onsdagen den 5 juni 2013

EU-nämndens uppteckningar 2012/13:40

2012/13:40, Onsdagen den 5 juni

1 §  Utrikes frågor – handel

Statsrådet Ewa Björling

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor – handel den 29 november 2012

Återrapport från informellt ministermöte den 17–18 april 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor – handel den 14 juni 2013

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Ewa Björling med medarbetare välkomna till EU-nämnden.

Det finns A-punkter. Jag lämnar ordet till statsrådet med anledning av återrapport från möte i rådet den 29 november 2012 respektive det informella ministermötet den 17–18 april i år.

Anf.  2  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Det senaste rådsmötet för handelsministrar ägde rum den 29 november 2012 i Bryssel, och jag representerade Sverige vid mötet. Samtliga A-punkter godkändes av rådet utan kommentarer.

Den första punkten rörde Omnibus, och ordförandeskapet informerade om att förhandlingar med Europaparlamentet skulle inledas för Omnibus I och II. Det är viktiga lagstiftningspaket som ska anpassa existerande handelspolitisk lagstiftning till Lissabonfördraget i fråga om beslutsfattande. Frågan står på dagordningen även inför rådsmötet den 14 juni, så jag kommer att återkomma till den senare.

Sedan diskuterades förordningen om ekonomiskt ansvar vid investeringstvister utifrån tre frågor. Frågorna rörde bland annat principerna för förslaget. Principerna är att den av EU och medlemsstaten som har vidtagit den av investerarna ifrågasatta åtgärden ska vara ekonomiskt ansvarig och att antingen EU eller medlemsstaten ska vara svarande. Medlemsstaterna uttryckte generellt stöd för kommissionens förslag. Samtidigt ansåg ett flertal medlemsstater att vissa förtydliganden och en ökad förutsägbarhet är nödvändig i förslaget gällande medlemsstaternas och EU:s skyldigheter och rättigheter. Diskussionerna har sedan fortsatt i rådsarbetsgruppen, och medlemsstaterna har ännu inte enats om en gemensam ståndpunkt.

Den tredje dagordningspunkten rörde förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Japan. Kommissionen ansåg att man nått så långt som möjligt i förstudien och att det förhandlingsdirektiv som framtagits utgjorde en kompromiss som alla medlemsstater skulle kunna acceptera. Elva medlemsstater, inklusive Sverige, ansåg att mandatet borde godkännas och att förhandlingar ska inledas. En annan grupp medlemsstater ansåg att fler skärpningar borde införas i mandatet, inklusive en översynsklausul som förespråkar att förhandlingarna kan suspenderas efter ett år om inte tillräckliga framsteg uppnåtts.

Efter en överläggning kunde dock en överenskommelse om förhandlingsdirektivet nås, och den första förhandlingsrundan hölls i april. Kommissionen är nöjd med de diskussioner som har förts. I de fortsatta förhandlingarna är det viktigt för EU att bevaka intressen inom flera områden, främst rörande icke-tariffära handelshinder.

Gällande handelsrelationerna med Kanada informerade kommissionen från ett förhandlingsmöte som ägde rum den 22 november 2012. Vid mötet hade Kanada gett positiva indikationer på flera områden där EU har offensiva intressen, bland annat immaterialrätt och offentlig upphandling. Samtidigt hade Kanada med kraft understrukit offensiva krav på jordbruksområdet. Förhandlingarna har ännu inte slutförts, i första hand på grund av jordbruksfrågorna. Även de här frågorna kommer att diskuteras vid mötet den 14 juni, så jag återkommer till dem också.

Vidare informerade kommissionen medlemsstaterna om läget i de pågående förhandlingarna om frihandelsavtal med de södra Medelhavsländerna. Den då förestående lanseringen av förhandlingar med Marocko välkomnades av medlemsstaterna. Dock underströk flera medlemsstater i samband med detta sina defensiva intressen på tjänste- och jordbruksområdet. Den första förhandlingsrundan med Marocko ägde rum i april.

Kommissionen meddelade också vid mötet i november att förhandlingarna med Tunisien väntades inledas inom kort. Förberedelserna inför detta pågår fortfarande.

Den sista punkten på den ordinarie dagordningen var frihandelsavtalet mellan EU och Singapore, där endast ett fåtal frågor kvarstod i förhandlingarna. Kommissionen informerade vid mötet att ett avslut förväntades inom kort, vilket uppnåddes vid ett ministermöte i december 2012. Nu pågår arbete med juridisk granskning av avtalstexterna, och sedan följer parafering, översättning och rådsbeslut om godkännande. Förhandlingar om investeringsskydd fortgår separat.

Under övriga frågor tog Italien upp punkten om övervakning av stålsektorn, vilket gjordes i syfte att argumentera för en förlängning av EU:s system för importbevakning. En grupp om tolv länder stödde Italiens argumentation. Kommissionen stod dock på sig i sitt beslut att inte förlänga systemet.

Under lunchen diskuterades handelsrelationerna med Kina. Samtalet berörde bland annat utsikterna till ett investeringsavtal, vilket Sverige och flera medlemsstater ställde sig positiva till. Sverige betonade att det är viktigt att arbeta med och inte mot Kina. Samtidigt varnade vi för lättvindig användning av handelspolitiska skyddsinstrument. Jag återkommer till den frågan, som kommer att diskuteras under lunchen även vid kommande rådsmöte.

Vi diskuterade också Rysslands anslutning till WTO. Flera medlemsstater uttryckte oro för att Ryssland inte uppfyller sina åtaganden och ansåg därför att EU borde införa en tuff hållning. Problemen med Ryssland kvarstår.

Sedan hade vi det informella handelsministermötet i Dublin i april. Jag ska säga att det numera är ovanligt att vi har ett informellt möte; det här var faktiskt första gången på flera år. Det formella FAC har nämligen ersatt tidigare informella möten. På dagordningen stod i princip samma frågor som vi har uppe nu, på ordinarie FAC. Huvudpunkten då var EU och USA – TTIP-mandatet – där även Obamas ekonomiska rådgivare och tillträdande USTR Michael Froman samt ordföranden i Europaparlamentets handelspolitiska kommitté – alltså INTA-kommittén – Vital Moreira deltog i diskussionerna.

Övriga punkter var WTO inför Bali och EU–Kanada-frihandelsavtal. I tillägg diskuterades också val av ny generaldirektör för WTO. Det valet är nu avgjort, och den brasilianske WTO-ambassadören Roberto Azevedo var den som fick mest stöd av WTO:s medlemsländer.

Den punkt som diskuterades som inte står på dagordningen denna gång var Kina och skyddsåtgärder på telekomutrustning, där ett antal länder inklusive Sverige markerade att man är kritisk till kommissionens tankar om att införa sådana.

Anf.  3  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag har en mycket kort fråga beträffande Marocko: Gjorde statsrådet någon markering kring Västsaharafrågorna? Vi har varit noga med dem vid alla våra förbindelser, både när det gäller fiskeavtal och inte minst när det gäller de utrikespolitiska kontakterna med Marocko. Vi har markerat detta från svensk sida varje gång, så jag utgår ifrån att statsrådet gjorde det även i detta sammanhang. Jag kan dock inte se det i återrapporten.

Anf.  4  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Jag ska ärligt säga att jag inte minns exakt vad det var jag sade, för jag har inte dessa papper med mig. Jag vet dock att jag läste talepunkterna här i EU-nämnden och använde samma i Bryssel.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten.

Vi går vidare till punkt 3, Omnibus I och II. Här är vi lite osäkra på om det är en informations- eller diskussionspunkt.

Anf.  6  EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Det är enligt de uppgifter jag har fått en diskussionspunkt.

Ordförandeskapet kommer som jag sade att ge en lägesrapport från förhandlingarna i Europaparlamentet om de två lagstiftningspaketen Trade Omnibus I och II. Eventuellt kommer en principiell överenskommelse att uppnås med Europaparlamentet före FAC Handel. Nu har vi samrådet här i EU-nämnden väldigt tidigt i förhållande till när själva mötet är, och det kommer att vara två Coreper före mötet. Saker och ting kan alltså hända, naturligtvis.

Om det blir en principiell överenskommelse kommer dock beslut att fattas vid ett senare tillfälle. Som jag sade tidigare går lagstiftningspaketen ut på att anpassa det handelspolitiska beslutsfattandet till Lissabonfördraget. Regeringen stöder i princip att det handelspolitiska beslutsfattandet anpassas till det nya fördragets regler, men vi har bevakat att medlemsstaternas möjlighet att påverka processer som rör handelspolitiska skyddsåtgärder inte minskar mer än vad som krävs enligt fördraget.

Anf.  7  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag har en kort fråga: Finns det fler länder än Sverige som driver just den frågan? Det är ju en fråga där vi verkligen överlämnar makt till EU, och då måste vi vara säkra. Eftersom vi har en ganska gemensam uppfattning kring handelspolitik i det här parlamentet är det viktigt att man är väldigt tydlig med och försöker att få igenom så mycket av den svenska ståndpunkten som möjligt i de här frågorna, samt lämnar ifrån sig så lite makt som möjligt. Det gäller framför allt antidumpning och antisubventionsfrågor.

Anf.  8  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Jag kan försäkra Börje Vestlund om att det finns en hel grupp länder som driver frågan på samma sätt som vi.

Anf.  9  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi vidhåller vår avvikande mening från EU-nämnden den 23 november 2012.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Jag kan därmed konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Vi har dock noterat en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Därmed lämnar vi punkt 3 och går över till punkt 5 på den kommenterade dagordningen. Det gäller förberedelser inför WTO:s nionde ministerkonferens, och det är en diskussionspunkt.

Anf.  11  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Vid ministermötet kommer förberedelser inför WTO:s nionde ministermöte att diskuteras, och det kommer att äga rum på Bali i början av december.

Som jag även sade i näringsutskottet i går kommer Doharundan inte att kunna avslutas vid detta möte. Målet för Balimötet är ett beslut om ett minipaket som bland annat ska innehålla förenklade handelsprocedurer, alltså villkor för hur varor förs över gränsen, och andra frågor av vikt, särskilt för utvecklingsländer. Jag skulle också vilja vara tydlig och säga att ett misslyckande skulle kunna få väldigt negativa konsekvenser för Doharundan och även påverka det multilaterala handelssystemet i stort.

Helt avgörande för framsteg är den politiska viljan hos WTO:s medlemmar att verkligen nå ett konkret resultat. Här står både medlemsstaterna och den nyutnämnda – eller tillträdande, ska man fortfarande säga – generaldirektören Azevedo inför en jätteutmaning.

Ett avtal om handelsprocedurer är tänkt att utgöra själva kärnan. Det vore väldigt bra om vi fick ett avtal här, för det skulle gynna både utvecklingsländer och utvecklade länder. Flera olika förslag har presenterats av utvecklingsländer på jordbruksområdet, bland annat ett från G33-gruppen om lagring och livsmedelssäkerhet och ett från G20-gruppen om exportstöd. Båda förslagen är i viss mån problematiska, inte minst för EU och USA, men vi har sagt att EU måste agera konstruktivt och försöka att hitta vägar för att hantera det här inför Bali.

Från regeringens sida anser vi att utvecklingsaspekterna är väldigt viktiga. Vi skulle verkligen välkomna ett utvecklingspaket för de minst utvecklade länderna – MUL-länderna – vilket skulle kunna innehålla frågor som marknadstillträde, förmånsbehandling för tjänster, handels­relaterat bistånd med mera.

Vi är väldigt angelägna om att det blir substantiella resultat och inte bara symboliska.

Inför mötet hoppas vi också att det uppdaterade avtalet om tullfrihet på IT-produkter, ITA II, ska föreligga. Det är av stor vikt, inte minst för Sverige, att liberaliseringen fortsätter vad gäller handel med den här typen av varor. Vi har också sagt att det är viktigt att fortsätta diskutera möjligheten till liberalisering av handeln med miljövaror. Regeringen verkar för att inkludera en text om detta i en eventuell ministerdeklaration. För att undvika missförstånd ska jag säga att det handlar om just handel med varor och inte om bredare miljöförhandlingar.

Anf.  12  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag har en mycket kort fråga. Det har ju tidigare handlat om jordbruksprodukter och industriprodukter. Har de fallit bort, eller behövdes de bara inte tas med i texten, som ju är ganska kortfattad?

Anf.  13  JACOB JOHNSON (V):

Statsrådet kunde kanske utveckla lite grann om regeringens ståndpunkt om flexibilitet på jordbruksområdet. Statsrådet nämnde lite grann, men hon kanske kunde utveckla det lite ytterligare. I vilka delar anser Sverige att vi kan gå de här länderna till mötes?

Anf.  14  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Dels är industrivaror ett mindre problematiskt område än jordbruksprodukter, dels har man valt att vänta med industriprodukter eftersom det inte är det som är huvudfokus i de här förslagen, utan det handlar just om jordbruket. Det är Indien som har kommit med förslag om lagerhållning. Vi tycker att tryggad livsmedelsförsörjning är en mycket viktig fråga och välkomnar de konstruktiva diskussioner som har ägt rum i Genève, men Sverige anser inte att handelsstörande stöd med potentiellt exportstödjande effekt är rätt väg för att trygga livsmedelsförsörjning. Vi har sagt att handelsstörande stöd är både kostsamt och långsiktigt ineffektivt, och det riskerar också att påverka andra utvecklingsländer negativt. Därför hoppas vi att man kan hitta alternativa lösningar.

Däremot har vi sagt att vi välkomnar att utvecklingsländer ökar sitt stöd för att öka produktivitet, rådgivning med mera.

Vi har också varit drivande vad gäller att exportbidrag ska fasas ut. Det handlar då om exportbidrag, icke marknadsmässiga exportkrediter, statshandelsföretags exportmonopol och avyttring av jordbruksprodukter genom livsmedelsbistånd. Det var sagt att detta skulle vara gjort senast 2013, och det omfattades av Hongkongdeklarationen från december 2005, men på grund av läget i DDA-förhandlingarna just nu är detta åtagande inte aktuellt i dagsläget.

Det finns ett förslag om att begränsa exportbidragen och exportfinansieringen i viss mån som har presenterats inför Balimötet. Sverige kan stödja förslaget att begränsa exportbidragen men anser då att andra WTO-parter, inte minst USA, också måste gå med på att göra sina former av exportstöd mindre handelsstörande och då inte minst att exportkreditgarantierna görs mer marknadsmässiga.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning i den här frågan. Vi går vidare till punkt 6, EU–Kanada. Detta tror vi är en diskussionspunkt.

Anf.  16  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Som jag sade ägde det senaste ministermötet mellan EU och Kanada rum den 6–7 februari. Tyvärr lyckades vi inte avsluta förhandlingarna vid det tillfället. Något nytt ministermöte har inte beslutats. Däremot pågår fortfarande förhandlingarna på teknisk nivå och mellan chefsförhandlare. Det återstår bara ett fåtal frågor att lösa, varav en gäller kanadensisk export av nöt- och fläskkött till EU. Den frågan hindrar framsteg på områden där EU har offensiva intressen.

Två prioriterade frågor för Sverige som ännu inte har fått tydliga lösningar är immaterialrättsliga regler för läkemedel och det kanadensiska alkoholmonopolet. Där har kommissionen dock indikerat att det finns lösning inom räckhåll. Ingenting är dock klart förrän man funnit en lösning på Kanadas köttexport till EU.

Förhoppningen är dock att CETA-förhandlingarna ska kunna avslutas så snart som möjligt. Det är ett avtal som är viktigt för båda parter och som kommer att ge betydande stimulans för förbättrat handels- och tjänsteutbyte mellan Sverige och Kanada.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning i frågan. Vi går vidare till punkt 7, EU–USA. Det är en beslutspunkt, och jag vill göra ledamöterna uppmärksamma på att det finns material liggande framför er på bordet. Det är numrerat och kommer efter sammanträdet omedelbart att samlas in av kansliet.

Anf.  18  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Målsättningen är att fatta beslut om mandat till kommissionen för de kommande förhandlingarna om ett transatlantiskt partnerskapsavtal för handel och investeringar. Sverige har aktivt drivit frågan om frihandelsavtal mellan EU och USA. Jag ledde själv tillsammans med kongressmannen Jim Kolbe år 2011 ett arbete The Transatlantic Task Force on Trade and Investment, som bland annat producerade en rapport som har fått stort genomslag.

Vi har därför välkomnat president Obamas, ordförande Van Rompuys och Barrosos rekommendation att inleda förhandlingar om ett långtgående handels- och investeringsavtal.

Detta är ett mycket viktigt avtal och en välbehövlig stimulans till ekonomierna på båda sidor om Atlanten. Som jag ser det får vi inte missa det här historiska tillfället. Det kommer att bli det mest omfattande avtalet hittills. Det kommer att täcka fler områden och involvera i fler departement och myndigheter än någonsin på både nationell nivå och EU-nivå. Det ska bli ett modernt avtal för det 21:a århundradet.

Sverige stöder starkt ordförandeskapets och kommissionens ansträngningar att ge kommissionen ett brett och öppet mandat utan undantag som är inriktat på EU:s offensiva intressen.

För Sverige är tullavveckling när det gäller all handel, tjänster, ursprungsregler, regleringsfrågor, offentlig upphandling och immaterialrättsliga frågor av särskilt intresse. Vi har sagt att kommissionen måste ges tillräcklig flexibilitet för att kunna genomföra de här förhandlingarna på ett effektivt sätt för att nå ett ambitiöst resultat.

Vissa medlemsstater har fokuserat på unionens defensiva intressen. Den svåraste frågan har varit dessa länders krav på att undanta den audiovisuella sektorn från förhandlingarna. Ordförandeskapet och kommissionen anser att ingen sektor à priori ska undantas, för det skulle riskera att få till följd att USA undantar sektorer där EU har uttryckliga offensiva intressen, till exempel sjöfartstjänster. Sverige stöder ordförandeskapets och kommissionens uppfattning.

Om beslut om mandat kan nås bör förhandlingarna kunna lanseras i juni, och en första förhandlingsomgång skulle kunna äga rum redan i början av juli.

Anf.  19  JACOB JOHNSON (V):

Det är säkert ett viktigt avtal. Det är inte så lätt att sätta sig in i allt. Här på bordet finns förhandlingsmandatet, så att säga. Till exempel finns det om jag förstått rätt en ny skrivning om den audiovisuella sektorn med vissa begränsningar i mandatet som jag i och för sig tycker är positiva. Kan statsrådet kommentera detta lite grann?

Sedan undrar jag över huvud taget vilka knäckfrågorna är. Statsrådet har nämnt några knäckfrågor, men vilka risker kan det finnas med det öppna mandatet, och hur kommer regeringen att följa förhandlingarna? När det gäller offentlig upphandling undrar jag: Finns det en koppling till vår interna debatt om att inte försvåra för små företag att delta i offentlig upphandling?

Anf.  20  BÖRJE VESTLUND (S):

Dels är jag nyfiken på vad man i det här sammanhanget menar med tjänstehandel, dels finns det en viss oro: Är det bara audiovisuella tjänster det gäller? Det har ju funnits en diskussion om att kultur skulle ingå i det här. Vi har i Europa en annan syn på kultur, framför allt när det gäller hur vi finansierar den. Kultur ska inte bli en handelsvara som vilken som helst, för då kommer man omedelbart att stöta på problem i förhållande till USA:s sätt att finansiera kultur. I Europa ser vi inte i första hand kultur som en handelsvara utan som något annat som vi har en speciell politik för och som vi ofta har subsidier till från samhället.

Jag är lite oroad för att det skulle kunna komma att ses som en handelsvara som vilken som helst och är tacksam för statsrådets synpunkt på detta.

Anf.  21  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! En av de frågor som vi har drivit starkast, inte minst i det förberedande arbetet för att kunna starta förhandlingar om ett avtal mellan EU och USA, är just hur vi underlättar för små och medelstora företag, inte minst i offentlig upphandling. Det kommer vi att försöka bevaka noga.

När det gäller audiovisuella tjänster är det inte frågan om att avvika från vad som följer av EU:s direktiv. Det ligger fast. Det vill säga att den kulturella mångfalden inte äventyras. Däremot skulle det kunna innebära en möjlighet att enskilda medlemsstater som så önskar ska kunna göra åtaganden inom avgränsade områden, till exempel video on demand-tjänster. De medlemsländer som inte vill göra några åtaganden behöver heller inte göra det.

Ett brett mandat skulle inte heller påverka någon medlemsstats möjligheter att stödja film och tv. Det handlar heller inte om att förbjuda eller begränsa offentliga subventioner. Offentliga subventioner ska fortsätta och kunna vara ett medel för främjandet av kulturell mångfald både i Sverige och i EU.

Jag tycker att det var bra att den här typen av kompromiss lades fram, för det här handlar egentligen om att framför allt en enskild medlemsstat vill bestämma över precis alla andra 26, snart 27. Där har vi från svensk sida varit tydliga med att vi inte finner det acceptabelt, utan varje medlemsland måste faktiskt bestämma själv om det här. Jag hoppas verkligen att det också är så mandatet blir. En konsekvens av en medlemsstats agerande kan bli att inget mandat finns för att starta någon förhandling.

Jag ber att få lämna ordet till ämnesrådet Paula Wennerblom, som kanske vill kommentera detta med tjänster ytterligare.

Anf.  22  Ämnesrådet PAULA WENNERBLOM:

Vi vill inkludera alla tjänster och göra som i avtalet med Kanada, alltså en negativ listning av de olika tjänsterna. Som vi ser det är den största vinsten som kan uppnås att man får ett tillnärmande av våra olika regler. Det finns i dag några specifika handelshinder för våra tjänster. Till exempel har amerikanerna en lagstiftning, Jones Act, som handlar om maritima tjänster och innebär att endast amerikanskbyggda fartyg får operera i amerikanska vatten. Här har vi svenska intressen.

Sedan har vi också olika regelverk för finansiella tjänster. Det är något som vi hoppas kunna lösa, likaså när det gäller digitala tjänster. Tjänstehandel är alltså ett viktigt område.

Anf.  23  JACOB JOHNSON (V):

Jag återkommer till detta med audiovisuella tjänster. Det är väl Frankrike som statsrådet syftar på och som har drivit detta kraftigt. Är bedömningen att Frankrike accepterar den skrivning som nu finns här?

Är det rätt uppfattat att detta inte innebär något generellt avtal mellan EU och USA utan i stället möjligheter för enskilda medlemsländer att teckna avtal med USA när det gäller den audiovisuella sektorn?

Anf.  24  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Jag ber att få lämna ordet till departementsrådet Kajsa B Olofsgård.

Anf.  25  Departementsrådet KAJSA B OLOFSGÅRD:

Det är helt riktigt att det inte är ett avtal som skulle täcka den audiovisuella sektorn som helhet. Det vi är ute efter är att det ska ges en möjlighet inom ramen för frihandelsavtalet för enskilda EU-medlemsländer att göra åtaganden inom begränsade sektorer, som statsrådet just var inne på. Det gäller till exempel video on demand, om man så önskar.

Anf.  26  JACOB JOHNSON (V):

Jag har en följdfråga. Det är kanske lite tidigt. Hur ser regeringen på Sveriges önskan att teckna ett sådant avtal med USA?

Anf.  27  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Där är vi inte riktigt ännu. Det har vi inte tagit ställning till. Det vi har funnit vara icke acceptabelt är att ett annat medlemsland ska besluta över alla de andra och att ingen ska ha möjligheten över huvud taget. Det är där frågan ligger just nu. Om friheten finns att göra detta får man ta ställning till det senare.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till punkt 8 om Bangladesh och situationen inom textilsektorn. Det är en informationspunkt.

Anf.  29  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Jag ska säga precis som jag sade på näringsutskottets möte i går. En personlig reflexion på detta är att det är väldigt tragiskt att en sådan fråga kommer upp först efter att en olycka har hänt. Det är någonting som borde finnas på dagordningen mycket tydligare i vanliga fall. Den har förts upp på dagordningen av en medlemsstat. Det är Nederländerna.

Som ni vet rasade byggnaden Rana Plaza i Savar strax utanför Dhaka den 24 april med över 1 100 döda. I byggnaden fanns flera textilfabriker och andra inrättningar.

Regeringen har en fortlöpande dialog med de svenska tekoföretagen om CSR, Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande. Många gör också ett bra arbete med dessa frågor.

För en vecka sedan skrev över 40 stora internationella tekoföretag på ett avtal om att skapa en ny säkerhetsorganisation för brand- och byggnadssäkerhet som arbetas fram av ILO och den internationella fackliga organisationen Industry All.

Ett regelverk startas för en oberoende granskning av fabriksanläggningarna från brand- och säkerhetssynpunkt. Det sker baserat på en nationell aktionsplan som tagits fram av ILO, regeringen, branschorganisationer för fabriksägarna och lokala fackförbund.

H&M var för övrigt det första internationella företaget som skrev på avtalet. I fredags skickade min statssekreterare Oom ett brev till 17 företag som importerar textil från Bangladesh och uppmuntrade de företagen att också ansluta sig till avtalet.

Vår ambassad i Dhaka arbetar aktivt med de här frågorna och håller regelbunden kontakt med lokala ILO-representanter och svenska teko­företag på plats i landet. Även inom EU-samarbetet är frågan prioriterad både lokalt i Dhaka och i Bryssel.

De tragiska händelserna har startat en process där Bangladeshs regering har aviserat viktiga beslut som kan lösa några av de problem som utländska företag pekat på. Dels kommer fria fackliga organisationer att tillåtas vilket öppnar dörren för ILO att starta sitt arbete med projektet Better Work, dels har regeringen där aviserat att man inom kort avser att höja minimilönerna.

Den 30 april gjorde EU:s utrikesrepresentant Catherine Ashton och kommissionär De Gucht ett gemensamt pressuttalande där man uttryckte oro över arbetsvillkor inklusive hälso- och säkerhetsbestämmelser i Bangladesh. Man konstaterade då att EU övervägde åtgärder, inklusive genom GSP-systemet som ger Bangladesh tull- och kvotfrihet genom Everything But Arms, EBA.

Den 28 maj gjorde kommissionär De Gucht och Bangladeshs utrikes­minister ett gemensamt uttalande vari man förbinder sig att säkra handelspreferenserna.

EBA är avsett för de allra svagaste och minst utvecklade ekonomierna för att exporten ska hjälpa dem att ta sig ur fattigdom. Sverige har länge varit pådrivande för att de minst utvecklade länderna ska ges stabilt och förutsebart icke-diskriminerande tull- och kvotfritt marknadstillträde.

EU har också politiskt förbundit sig till att förmånerna ska ges på permanent basis. Därför gäller det att vara mycket restriktiv med att föreslå borttagande av förmåner för de allra fattigaste länderna. Regeringen anser som en allmän regel att positiva incitament snarare än bestraffningar bör användas för att uppnå förändringar i hur landet i fråga agerar.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen under den punkten. Vi går vidare till lunchmöte om EU–Kina. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  31  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Syftet är att ge medlemsstaterna en uppdatering av läget i de diskussioner som bedrivs i Bryssel beträffande den strategiska relationen mellan EU och Kina och hur den kan stärkas. Sverige välkomnar och deltar aktivt i diskussionerna.

Kommissionen kommer också att informera om läget beträffande aktuella handelsskyddsåtgärder och beträffande förhandlingar om ett bilateralt investeringsavtal.

För att EU ska kunna agera så effektivt som möjligt i förhållande till Kina krävs en väl samordnad politik. Det kräver att EU och dess medlemsstater tydligare identifierar sina gemensamma intressen inte minst på det handelspolitiska området. Bättre mekanismer för samordning mellan institutionerna och mellan institutionerna och medlemsstaterna är nödvändiga.

Kina är en väldigt viktig handelspartner. Marknaden har fortsatt stor potential för europeiska företag. Det är en hög tillväxt. Samtidigt är situationen för de mänskliga rättigheterna bristfällig, vilket framförs regelbundet i både EU:s och Sveriges dialog med Kina.

Sverige kommer att göra ett påpekande om EU:s agerande de senaste veckorna, då man föreslagit antidumpningstullar på solpaneler. Senast i går hade kommissionen en presskonferens om detta. Det är det största fallet i EU någonsin. Man har också hotat med liknande åtgärder på telekom.

Vi tycker att det sänder helt fel signaler om handel med Kina och att det drabbar både konsumenter och producenter i EU. Det är inte rätt väg att gå när vi diskuterar relationerna med Kina.

Anf.  32  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag välkomnar regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Jag noterar att det blir en viss konstig situation om man först vill diskutera att man vill ha mer handel med Kina och sedan diskutera antidumpning. Solcellspanelerna är inte ett riktigt bra exempel på detta. Men det finns också en rad andra produkter. Man har nämnt telekom. Vi har sett cyklar, petflaskor och gud vet allt som har varit uppe för att diskuteras. Det verkar väldigt konstigt.

Det är en sak om hela den europeiska branschen för just solceller skulle protestera. Men för att ett företag säger att detta är någonting man dumpar skulle det vara någonting som gör att hela EU reagerar med ryggraden. Jag är ganska säker på att detta är samma sak. När man ser underlaget verkar det väldigt konstigt.

Här måste man bestämma sig från EU. Vill man ha handel med Kina? Eller ser man Kina som ett land som man inte ska handla med så mycket? Där måste unionen bestämma sig och kan inte hela tiden stå och tveka.

Anf.  33  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Vi anser att det som kommissionen gick ut med i går är djupt olyckligt. Där vill man i ett första skede införa tullar under en tvåmånadersperiod. Det är tullar på ungefär 11,7 procent. Därefter från den 5–6 augusti är det så mycket som 47,6 procent, tror jag.

Det är ingenting som gagnar vår handel med Kina. Det återstår nu att se hur Kina reagerar på detta. En sak kan vi i varje fall vara säkra på. Det handlar inte bara om att stänga ute kinesiska solpaneler till EU. Det kommer också att drabba europeiska företag eftersom vi i dag har globala värdekedjor. Det innebär att europeiska företag är beroende av insatsvaror för att kunna producera och tillverka sina produkter för att sedan kunna skicka ut dem i världen.

Vi kan vara säkra på att det drabbar oss själva allra mest. Det är inte det vi anser är rätt väg att gå. Den här typen av skyddsåtgärder fungerar så att kommissionen frågar medlemsstaterna. Det är bara ett rådgivande beslut. Men det kan ändå vara bra också för EU-nämnden att veta att det var en majoritet av medlemsstater som var emot att detta skulle införas och en minoritet som var för. Ändå väljer kommissionen att gå ut och lansera den här typen av åtgärder.

Det är också så att för att man ska ta upp frågan ska det finnas en efterfrågan från industrin. Där säger kommissionen att det är ungefär 25 procent av industrin som har efterfrågat detta.

Det är fortfarande en majoritet av industrin som inte har ifrågasatt detta. Delar av den industrin behöver också insatsvaror från Kina. Jag kan ta ett exempel. För Sveriges export i dag är 30 procent av exporten beroende av import för att kunna bli verklighet.

Jag ser inte att detta är något som gagnar vår dialog med Kina på något sätt, tvärtom. Det är ganska skrämmande både med detta fall och ännu värre med telekomindustrin. Där är företagen själva ute offentligt och säger: Vi är emot detta. Ändå ska kommissionen driva frågan. Det är helt fel väg att gå, tyvärr.

Anf.  34  FREDRICK FEDERLEY (C):

Herr ordförande! Tack, minstern! Jag tror ministern känner att det är ett brett stöd från nämnden i de här frågorna.

Du svarade delvis på min fråga. Jag tänkte på: Har kommissionen – jag missade rapporteringen i går – övervägt konsekvenserna just för unionen och unionens medlemsländer och konsumenter? Det känns lite som att man inte har lagt in det i beräkningen över huvud taget. Det känns som att man ganska panikartat agerar efter en egen agenda som inte riktigt verkar ha stöd från vare sig medlemsländerna eller industrin.

Anf.  35  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Det är svårt för mig att svara på. Jag sitter inte i kommissionen. Vad jag förstått är kommissionen ganska splittrad också i den här frågan.

När man ville göra steg ett – en undersökning för att senare se om det är det relevant eller inte att införa den här typen av skyddstullar – påpekade vi redan då att man måste fundera över hur det rimmar med de klimatmål vi har.

Det är någonting som har varit mycket positivt. Med fler solpaneler i EU kommer vi också att nå klimatmålen snabbare. Även det är i motsatsförhållande till vad kommissionen nu gör. Man borde ha väntat på den utredning som pågår. Nu väljer man att gå ut med beslutet innan den ens är klar.

Jag ska inte sitta och bedöma varför kommissionen har fattat detta beslut. Det är bara för oss att konstatera att så här ser det ut. Enligt min åsikt är det ingenting som främjar vårt strategiska samarbete med Kina, tvärtom.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Med det tackar vi statsrådet med medarbetare för i dag.

2 §  Transport, telekommunikation och energi (transport)

Statssekreterare Ingela Bendrot

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi (transport) den 11 mars 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi (transport) den 10 juni 2013

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreterare Ingela Bendrot med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Finns det några A-punkter? Det finns det. Då, statssekreteraren, ser vi fram emot en återrapport från mötet i rådet den 11 mars, om det finns något att säga.

Anf.  38  Statssekreterare INGELA BENDROT:

Herr ordförande! Egentligen skulle jag fråga er om ni vill att jag ska göra en sådan återrapportering. Ni har fått en skriftlig genomgång från mötet den 11 mars.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till punkt 13, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa. Det är en lägesrapport, och det är en informationspunkt.

Anf.  40  Statssekreterare INGELA BENDROT:

Herr ordförande! Som ni väl känner till pågår sedan våren 2012 förhandlingar i rådet kring ett förslag som innebär att man ska inrätta en fond för ett sammanlänkat Europa, CEF. Det rör sig om en gemensam fond för infrastrukturinvesteringar, och det handlar om transport, energi och digitala nät. Under våren har trepartssamtal inletts med Europaparlamentet, och det irländska ordförandeskapet har för avsikt att presentera en lägesrapport som ska ligga till grund för de fortsatta förhandlingarna. Den preliminära överenskommelsen med Europaparlamentet har delvis nåtts, bland annat för artiklar som rör EU:s finansieringsnivåer för transportsektorn och finansiella instrument. Regeringen föreslår att Sverige noterar rapporten.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten och går vidare till punkt 14, Fjärde järnvägspaketet. Det rör sig om en allmän riktlinje och en lägesrapport. Jag förstår att det är lite osäkert om det här är en beslutspunkt eller inte.

Anf.  42  Statssekreterare INGELA BENDROT:

Ni känner säkert till att det här förslaget till omarbetat driftskompatibilitetsdirektiv ingår i det fjärde järnvägspaketet. Det syftar till att skapa ett slags inre järnvägsmarknad där europeiska järnvägsföretag ska kunna erbjuda järnvägstransporter utan att begränsas av onödiga tekniska och administrativa hinder. De övriga fem rättsakterna – det är ett digert ärende – har ännu inte börjat behandlas i rådet.

Regeringen menar att Sverige bör rösta för att TTE-rådet antar ett beslut om en allmän inriktning för förslaget till omarbetat direktiv. Huvudskälet är att regeringen bedömer att förslaget på sikt kommer att bidra till att korta ledtider och kostnader för processerna för godkännande av fordon och fasta installationer. Det är något som gynnar järnvägsbranschen och på sikt även passagerare och godsköpare. Regeringen bedömer också att förslaget inte medför ökade kostnader för staten.

Anf.  43  LARS MEJERN LARSSON (S):

Herr ordförande! Eftersom ni tidigare varit kritiska skulle jag ändå vilja ställa frågan: Vilka frågor är det som ännu inte är avklarade, som ni skriver? Kan statssekreteraren belysa dem?

Anf.  44  Statssekreterare INGELA BENDROT:

Detta är en väldigt komplicerad fråga som har diskuterats mycket. Vi har också haft diskussioner tidigare här i nämnden. Jag skulle vilja be att Carl Silfverswärd, som är ämnesråd på Näringsdepartementet och jobbar med de här förhandlingarna, får ordet.

Anf.  45  Ämnesrådet CARL SILFVERSWÄRD:

Egentligen är det bara småfrågor kvar nu. Den stora frågan var egentligen frågan om övergångsperiod. Kärnan i förslaget har varit överflyttande av beslutsbefogenheter till Europeiska järnvägsbyrån. Detta har inte fallit alla medlemsländer på läppen. Därför var det några medlemsländer som krävde en längre övergångsperiod för att kunna gå med på förslaget. Men den frågan löstes ut i Coreper. Det är en femårig övergångsperiod som det hela gäller.

Ytterligare en fråga har varit vilket ansvar ERA ska ha för de beslut om godkännande av fordon som de ska fatta i framtiden. Där har det också blivit helt klart att det är fullt ansvar som gäller, även skadeståndsrättsligt, om fel beslut fattas.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Vi går vidare till punkt 15, Trafiksäkerhetspaketet. Först tar vi punkt 15 a, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik. Detta är en ny fråga för nämnden, och det är en beslutspunkt.

Anf.  47  Statssekreterare INGELA BENDROT:

Herr ordförande! Detta är en den andra delen av trafiksäkerhetspaketet som behandlas. Syftet är att uppdatera gemensamma regler om kontroller vid vägkanten av nyttofordon för att förbättra trafiksäkerheten och skydda miljön; det är sådana saker man kontrollerar. Regeringen har välkomnat stora delar av förslaget, för det är viktigt att få det här harmoniserade regelverket för vägkontroller inom EU. Det handlar inte bara om trafiksäkerhet och miljö, utan också om konkurrens på lika villkor.

Regeringen har verkat för att få till ett slutresultat som inte innebär onödig byråkrati och onödiga kostnader. Det gäller både kostnader och byråkrati som handlar om företag inom det offentliga. Regeringen har till exempel gett sitt stöd till tydligare och harmoniserade regler om den uppföljning som behöver göras om fordonet visar sig ha allvarliga brister, liksom regler som säkerställer att kontrollanterna är opartiska.

Regeringen försöker dock åstadkomma vissa förändringar. Regeringen anser att lätta nyttofordon och lätta släpvagnar inte bör ingå i det här tillämpningsområdet. Det beror på att det är fordon som i större utsträckning används privat. Regeringen anser även att bestämmelser om lastsäkringar inte bör ingå som en bindande del i förslaget. Det är viktigt att tänka på att det är de länder som har bäst trafiksäkerhet som har motsatt sig den här delen av förslaget. Vi anser att det är viktigt att lastsäkringsregelverket stärks inom hela EU. Men detta förslag är inte tillräckligt genomarbetat och bedöms försvåra nuvarande svensk lastsäkringskontroll.

Beräkningar visar att de förändringar som genomförts under förhandlingarna som regeringen drivit på tillsammans med andra medlemsländer har minskat kostnaderna för genomförandet med ungefär 90 procent, vilket är positivt. Regeringen avser vid slutbehandlingen att verka för att en kompromiss uppnås avseende lastsäkring och det tillämpningsområdet. I övrigt stöder regeringen att en allmän inriktning nås i enlighet med ordförandeskapets förslag.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Vi lämnar punkt 15 a och går vidare till punkt 15 b, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 1999/37/EG om registreringsbevis för fordon. Det är en allmän riktlinje. Det är en ny fråga för nämnden, och det är en beslutspunkt.

Anf.  49  Statssekreterare INGELA BENDROT:

Herr ordförande! Detta är den tredje och sista delen i det här trafiksäkerhetspaketet. Även här har det irländska ordförandeskapet som målsättning att nå en allmän inriktning vid mötet på måndag. Det handlar om att man i förhållande till gällande direktiv gör tydligare definitioner på ett antal områden. Syftet är att harmonisera trafiksäkerhetsprovningsresultat, nya registreringar och skrotning av fordon. Regeringen har drivit frågan att vi vill behålla våra nuvarande regler för vägtrafikregister. Regeringen stöder att en allmän inriktning nås i enlighet med ordförandeskapets förslag.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi lämnar punkt 15 b och går vidare till punkt 16. Nu är det fråga om luftfart, nämligen en förordning om rapportering av händelser inom civil luftfart. Detta är också en beslutspunkt.

Anf.  51  Statssekreterare INGELA BENDROT:

Herr ordförande! Rådet ska besluta om en allmän inriktning för ett förslag om att ersätta dagens rapportering om händelser inom den civila luftfarten. Det här är någonting som har funnits sedan 2003 i en förordning. Syftet är att få en mer enhetlig tillämpning av hur sådan rapportering ska ske inom EU. Det handlar givetvis om att bidra till fortsatt hög flygsäkerhet inom Europa.

Ändringen syftar även till en rad förbättringar, såsom bättre insamling av information och bättre kvalitet och fullständighet i de uppgifter som samlas in. Det handlar också om att förstärka analysen på EU-nivå och få ett bättre utbyte av information mellan medlemsstaterna. Ytterligare syften är ökat skydd mot olämplig användning av säkerhetsinformation och bättre skydd av uppgiftslämnare.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom den framförhandlade texten från ordförandeskapet.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi lämnar luftfarten och kommer in på sjöfarten. Punkt 17 handlar om ett direktiv om marin utrustning. Även detta är en ny fråga, och det är en beslutspunkt.

Anf.  53  Statssekreterare INGELA BENDROT:

Herr ordförande! Detta presenterades för första gången i januari 2013 och har sedan dess behandlats i rådsarbetsgruppen för sjöfartsfrågor. Det irländska ordförandeskapet har prioriterat arbetet med det här direktivet och syftar till att nå en allmän inriktning vid det kommande rådsmötet. Europaparlamentet har ännu inte tagit ställning till direktivet.

Det befintliga direktivet om marin utrustning är från 1996 och är i stort behov av revision. Det nya förslagets syfte är bland annat att förenkla regelverket och samtidigt förbättra dess genomförande. Genom att införa en bättre kontroll över marin utrustning som placerats ombord på EU-flaggade fartyg säkerställer man en hög sjösäkerhetsnivå och förebygger havsföroreningar.

Regeringen ser positivt på direktivets syfte att förbättra och få en mer enhetlig tillämpning av reglerna för marin utrustning. Vi tycker att det är positivt att man vill förenkla regelverket och säkerställa den fria rörligheten för sådan utrustning inom unionen.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i den här frågan.

Vi lämnar punkt 17 och sjöfarten och går över till punkt 18, Övriga frågor.

Anf.  55  Statssekreterare INGELA BENDROT:

Det är en lång rad punkter. Det har skett en skriftlig rapportering. Frågan är om ni har några frågor. Jag skulle kunna ta upp ett antal olika punkter om ni har intresse för det.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Så kan vi också göra. Jag lämnar ordet fritt beträffande samtliga övriga frågor, alltså 18 a–g. Ingen begär ordet. Då återstår det bara för mig att tacka statssekreteraren för informationen under den punkten och för närvaron här i dag.

Innehållsförteckning

1 §  Utrikes frågor – handel 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 1

Anf.  3  BÖRJE VESTLUND (S) 3

Anf.  4  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 3

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  6  EWA BJÖRLING (M) 3

Anf.  7  BÖRJE VESTLUND (S) 4

Anf.  8  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 4

Anf.  9  JOHNNY SKALIN (SD) 4

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  11  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 4

Anf.  12  BÖRJE VESTLUND (S) 5

Anf.  13  JACOB JOHNSON (V) 5

Anf.  14  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 5

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  16  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 6

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  18  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 6

Anf.  19  JACOB JOHNSON (V) 7

Anf.  20  BÖRJE VESTLUND (S) 7

Anf.  21  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 8

Anf.  22  Ämnesrådet PAULA WENNERBLOM 8

Anf.  23  JACOB JOHNSON (V) 8

Anf.  24  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 9

Anf.  25  Departementsrådet KAJSA B OLOFSGÅRD 9

Anf.  26  JACOB JOHNSON (V) 9

Anf.  27  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 9

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  29  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 9

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  31  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 10

Anf.  32  BÖRJE VESTLUND (S) 11

Anf.  33  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 11

Anf.  34  FREDRICK FEDERLEY (C) 12

Anf.  35  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 12

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 12

2 §  Transport, telekommunikation och energi (transport) 13

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  38  Statssekreterare INGELA BENDROT 13

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  40  Statssekreterare INGELA BENDROT 13

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  42  Statssekreterare INGELA BENDROT 13

Anf.  43  LARS MEJERN LARSSON (S) 14

Anf.  44  Statssekreterare INGELA BENDROT 14

Anf.  45  Ämnesrådet CARL SILFVERSWÄRD 14

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  47  Statssekreterare INGELA BENDROT 14

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  49  Statssekreterare INGELA BENDROT 15

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  51  Statssekreterare INGELA BENDROT 15

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  53  Statssekreterare INGELA BENDROT 16

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  55  Statssekreterare INGELA BENDROT 16

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 16