Åtgärder för att förhindra tågkapningar

Interpellation 2016/17:459
av Per Klarberg (SD)

Händelser

Inlämnad: 2017-04-19 Överlämnad: 2017-04-20 Anmäld: 2017-04-21

Hela dokumentet

Åtgärder för att förhindra tågkapningar (pdf, 98 kB)

Interpellation 2016/17:459 Åtgärder för att förhindra tågkapningar

av Per Klarberg (SD)

till Statsrådet Anna Johansson (S)

 

14 juli 2016. En attentatsman i Nice kör in med lastbil bland nationaldagsfirande människor på strandpromenaden. 86 dör och 434 skadas.

8 december 2016. Mitt under en pågående julmarknad kör en lastbil in bland människor i Berlin. 56 skadas och 12 dödas, varav en är lastbilens ursprungliga chaufför som hittas skjuten i passagerarsätet.

8 januari 2017. En grupp soldater på en utbildningsresa blir påkörda när de precis klivit av sin buss i Jerusalem. 13 personer skadas och minst fyra dör. Attentatsmannen stannar efter att ha rammat gruppen, för att sedan backa tillbaka mot dem med sin lastbil.

22 mars 2017. En man kör in i en folkmassa på väg över Westminsterbron, för att sedan knivhugga en polis utanför parlamentsbyggnaden. 50 skadas och fem personer dör.

7 april 2017. En lastbil kapas för att i hög fart köra ner längs gågatan Drottninggatan mitt i Stockholm. Fyra personer dör och minst 15 personer skadas.

10 april 2017. Statsrådet Anna Johansson kallar fordonstillverkare och åkerier till ett möte för att utreda vad som behövs för att förhindra lastbilskapningar.

Efter den bestialiska terrorattacken i Stockholm verkar den politiska handlingsviljan större än någonsin, vilket givetvis är bra. Men i takt med att de politiska förslagen formuleras blir frågan aktuell om varför åtgärderna kommer först nu. Man kan sannerligen undra varför det är först när man står inför ett fullbordat faktum som statsrådet kallar till ett möte syftande till att förhindra lastbilskapningar.

Tyvärr kom uppvaknandet för sent – för sent för de fyra personer vars liv togs ifrån dem, för sent för deras familjer och för sent för Sverige.

Efter varje terrordåd gör samhället allt för att förhindra nästa, medan terroristerna letar nya massmordstekniker.

Efter 11 september-attentaten 2001 blev det nya direktiv från trafikflygets samtliga myndigheter och organ avseende flygpassagerares möjligheter att kunna ta sig in i cockpit och kapa flygplan. Bland annat har många flygbolag installerat nya säkerhetsdörrar med kodlås. Även om någon kommer över koden går det inte att forcera dörren. Ett avgörande handgrepp måste göras av piloterna efter kontroll av vem som vill in. 

Det säkerhetstänk som i dag finns inom flygbranschen saknas inom den svenska järnvägsbranschen men borde implementeras även här – innan en katastrof sker. Det är i dag mycket enkelt att ta sig in i lokförarens hytt under färd och förorsaka en katastrof som ur svenska mått sett får allting annat att blekna. Det borde vara en självklarhet för en lokförare att kunna låsa om sig och "behålla nyckeln" på sin sida, liksom att dörren till lokförarens hytt inte ska gå att forcera så enkelt som i dag. På vissa tågfordon kan man ta sig in i förarhytten med hjälp av en liten skruvmejsel eller genom att avlägsna en liten plastkåpa.

Snart kommer terroristerna att försöka hitta en ny metod. En metod som ingen tänkt på tidigare därför att det handlar om att använda något som redan finns och förvandla det till ett dödligt vapen.

Genom denna interpellation vill jag göra statsrådet Anna Johansson uppmärksam på följande:

  • Det är mycket lätt att ta sig in i lokförarens hytt när tåget färdas i full hastighet.
  • Med mycket enkla kunskaper går det att stänga av tågets säkerhetssystem (ATC samt förarövervakning).
  • När ovanstående två punkter är genomförda – t.ex. om en terrorist har tagit sig in i lokförarens hytt, oskadliggjort lokföraren och stängt av säkerhetssystemen – är det fullt möjligt att krascha ett tåg som färdas i full hastighet rakt in i ett annat tåg, eller att spåra ur tåget i en växel.

När jag nu har uppmärksammat statsrådet Anna Johansson på ovanstående kan statsrådet inte, om ett terrorattentat sker, hävda att det inte gick att förutse.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:

 

Kommer statsrådet att kalla järnvägsoperatörerna och transportstyrelsen till ett möte, så som statsrådet gjorde med fordonstillverkare och åkerier, för att utreda vad som behövs för att förhindra tågkapningar?