MEHMET KAPLAN och JONAS ERIKSSON
Riksdagsledamöter (MP)
2011-05-27
Dnr 050-2759-2010/11
Granskning av arbetsmarknadsministerns underlåtenhet att
följa riksdagens beslut m.m.
Arbetsmarknadsministern
Hillevi Engström samrådde den 4 mars 2011 med EU-nämnden inför möte med
Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård
samt konsumentfrågor, den 7 mars 2011. Vid behandlingen av punkten 4 - bidrag
till Europeiska rådet, 24-25 mars 2011 behandlade EU-nämnden bland annat under
punkten 4 a
frågan om rådets föreslagna rådsslutsatser i ärende om Den gemensamma
sysselsättningsrapporten i samband med den årliga tillväxtöversikten för 2011.
EU-nämnden beslutade att följande ståndpunkt skulle avges "För att
regeringen skall kunna acceptera rådets slutsatser måste dessa innehålla
tydliga skrivningar som klargör att arbetsmarknadens parters autonomi och
ingångna avtal på arbetsmarknaden respekteras och att alla former av social
dumping ska motverkas."
Av de stenografiska
anteckningarna från EU-nämndens sammanträde den 4 mars 2011 framgår bland annat
(se §§ 108, 113, 123 och 137) att arbetsmarknadsministern i EU-nämnden anfört
att regeringens förslag är att regeringen vid överläggningarna ska ta upp de
punkter som regeringen förslår vid överläggningar om rådsslutsatser i
ministerrådet, att regeringens representant inte kommer rösta för slutsatserna
om inte regeringens förslag går igenom och att rådsslutsatserna
""redan är låsta" och "det är inte en förhandlingsposition
nu".
I promemoria med rapport
från EPSCO-rådet av den 14 mars 2011 från Arbetsmarknadsdepartementet
redovisas vad ministern framförde som Sveriges ståndpunkt i ministerrådet. Av
anteckningarna framgår att ministern framförde dels vikten av att respektera de
sociala parternas roll i lönebildning och dels om vikten av åtgärder för att
höja arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor och män. Sverige valde att lägga ned
sin röst om rådsslutsasterna då slutsatserna saknade skrivningar om att
motverka så kallad social dumpning och tillräckligt tydliga skrivningar
gällande arbetsmarknadsparternas autonomi, inklusive respekt för ingångna
avtal.
Konstitutionsutskottet
har i betänkandet 2009/10:KU20 behandlat frågor rörande regeringens samråd med
riksdagens EU-nämnd i vissa frågor. Utskottet fann därvid att det i de fall som
var aktuella saknades godtagbara skäl för de knappa tidsrymder som stod till
förfogande. Regeringen gjorde inte tillräckligt för att säkerställa att
riksdagen fick ett aktivt och reellt inflytande i processen. Det förekom också
brister i regeringens information till EU-nämnden inför samråden. Ansvariga
statsråd och regeringen har enligt KU brustit i uppfyllandet av sina
grundlagsstadgade informations- och samrådsskyldigheter gentemot riksdagen.
Till grund för det av riksdagens fastställda uttalandet tåg en utredning om
bland annat gällande rätt i 10 kap. regeringsformen och riksdagsordningen
men även om praxis vid regeringens samråd med EU-nämnden. Därvid framgår bland
annat (sid. 27 f)
att det inför Sveriges medlemskap i EU i förarbetena angavs vad gäller
utgångspunkter för samråd och information mellan regeringen och riksdagen, att
det inte är tillräckligt att riksdagens inflytande utövas endast genom kontroll
i efterhand utan att det är önskvärt med en ordning där riksdagen därutöver får
ett aktivt och reeellt inflytande som gör det möjligt att på förhand påverka de
ståndpunkter Sverige ska inta inför förhandlingar och beslutsfattande i EU,
samt att riksdagen som folkets främsta företrädare även i övrigt bör få insyn i
och ges inflytande över den process som leder fram till för vårt land viktiga
och bindande beslut (prop. 1994/95:19 s. 533). Konstitutionsutskottet
bedömde vidare att riksdagen genom EU-nämnden i praktiken får reellt inflytande
när det gäller Sveriges ståndpunkter vid mötena i Europeiska unionens råd.
Utskottet anförde
vidare i avsnittet om praxis det angelägna i att utskottens synpunkter beaktas
i EU-nämndens samråd med regeringen, dels att den praxis som utvecklats och som
innebär att det inte anses tillräckligt att regeringen inte gör något som står
i strid med EU-nämndens synpunkter, utan i stället agerar i enlighet med
nämndens råd och ståndpunkter.
Mot bakgrund av det
ovan anförda drar vi slutsatsen att arbetsmarknadsministern i det sk
EPSCO-rådet inte följt EU-nämndens instruktioner och att hon på ett felaktigt
sätt inom nämnden uttalat att rådsslutsatserna varit låsta och inte varit
möjliga att påverka. Den svenska ståndpunkten fastställdes av EU-nämnden den 4
mars 2011 och EPSCO-rådet ägde rum den 7 mars 2011. Till detta kommer
ministerns utrymme att agera under tiden före och under sammanträdet. Det finns
ingenting som förbjuder eller förhindrar ministrar att före eller under
ministerråden lyfta frågor av vikt för Sverige.
Vi drar vidare
slutsatsen att regeringens samråd med riksdagen genom EU-nämnden genom det
beskrivna förfarandet blivit meningslöst, då ministern visat att nämndens
instruktioner inte behöver följas.
Vi begär således att
konstitutionsutskottet ska granska dels arbetsmarknadsministerns uttalande om
att rådsslutsatserna varit låsta och omöjliga att påverka och dels granska
ministerns agerande genom att inte följa EU-nämndens instruktion.
Mehmet Kaplan Jonas
Eriksson
Riksdagsledamot (MP) Riksdagsledamot
(MP)