Granskning av inrikesministern och justitie- och migrationsministern med anledning av förhandlingen om EU:s nya vapendirektiv

KU-anmälan 2015/16:58 (2491 2015/16) av Kent Ekeroth (SD)

Kent Ekeroth (SD)

KENT EKEROTH
Riksdagsledamot (SD)
2016-06-09
Dnr 2491-2015/16

Hemställan om granskning av inrikesminister Anders Ygeman och Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson

Saken

Det har förekommit många och motstridiga uppgifter i media om vad regeringen i själva verket drivit för linje i förhandlingen om EU:s nya vapendirektiv. I en debattartikel i Nya Wermlands-Tidningen[1] svarar statsrådet Anders Ygeman på en del av kritiken där han främst tycks rikta in sig på resultatet av förhandlingarna men inte så mycket på vilken linje Sverige har drivit. Vi menar att tillräckligt många besvärliga uppgifter i sammanhanget dykt upp som motiverar att KU granskar vad som verkligen förevarit.

Bakgrund

Justitieutskottets utlåtande 2015/16:JuU26 "Subsidiaritetsprövning av förslag till ändring av EU:s vapendirektiv röstades igenom av kammaren 27 januari 2016. Sverigedemokraterna reserverade sig och anförde bland annat "Vår uppfattning är att man genom lagstiftning på nationell nivå på bästa sätt upprätthåller en hög säkerhetsnivå utan att orsaka onödiga problem, svårigheter och kostnader för väl fungerande verksamheter."

I den delen som till slut röstades igenom fastslog Sveriges Riksdag vissa principer såsom att kontrollen främst borde vara inriktad på de vapen som erfarenhetsmässigt utgör störst risk för att användas vid terroristbrott eller annan grov brottslighet, samtidigt som regelverket inte fick bli onödigt betungande eller ingripande för enskilda tillståndshavare eller frivilliga försvarsorganisationer.

Vidare ansåg Riksdagen att det fanns brister i kommissionens bedömning av förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen.  Även effektiviteten av några av de åtgärder som föreslogs ifrågasattes. Till exempel ansåg Riksdagen det oklart i vilken omfattning förslagen om tidsbegränsade tillstånd och obligatoriska läkarundersökningar i samband med tillståndsprövning bidrog till att öka säkerheten för EU:s medborgare. Även förslaget om att begränsa handeln av vapen mellan privatpersoner framstod som alltför ingripande. Vidare ansåg man det oklart vad som avsågs med skjutvapen som liknar vapen med automatisk mekanism och som därför skall föras över till en annan kategori. Detta och annat ledde till att Riksdagen beslutade att ett motiverat yttrande skulle lämnas över.

Vad som bör granskas

Det har i bland annat media förekommit besvärande uppgifter som ger vid handen att regeringens förhandlare i EU har drivit en linje som går i stäv mot vad Riksdagen beslutat. Bland annat förefaller det som om regeringens förhandlare stött mentaltester. Detta framgår om man läser regeringsbeslut med dnr Ju2016/03609PO med titel "Möte med GENVAL den 8 februari 2016 - Revidering av skjutvapendirektivet. Under rubriken Ståndpunkter, underrubrik artikel 5, Förslag till svensk ståndpunkt 2) Se kan man läsa följande:

"SE kan inte godta den nuvarande formuleringen och bör föreslå följande text:'Member States shall ensure that in case where the competent authority deems it necessary for the public security or for any other appropriate reason, the issuance of the authorization referred to in paragraph 1 shall be subject to a standard system of medical, including psychological, review.'"

Detta torde ligga utanför det mandat man erhållit av Riksdagen för förhandlingar i EU. I samma dokument kan under artikel 6 punkt 4 läsa:

"Förvärv eller försäljning genom distanskommunikation av vapen i samtliga kategorier får endast ske via en auktoriserad vapenhandlare eller vapenförmedlare."

Även denna torde ligga utanför det mandat man erhållit av Riksdagen för förhandlingar i EU enligt ovan.

I dokument daterat 1 april 2016 i Bryssel med filnummer 2015/0269 (5662/1/16 REV 1) där utkast till vapendirektivet diskuteras framgår i not 98 att de svenska förhandlarna vill formulera en stadga i vapenkategori A, dvs sådana vapen som skall vara helt förbjudna, såsom: "Semi-automatic long firearms for civilan use which have or can be equipped with magasines with a capacity exceeding 5 rounds, or firearms which are constructed in a way that they are more approriate for combat than for hunting."

Formuleringen förefaller inte vara vetenskapligt utformad och torde leda till att direktivet blir onödigt betungande eller ingripande för enskilda tillståndshavare i synnerhet då många halvautomatiska gevär tillverkade för jaktmarknaden tillverkas med magasin som kan bytas ut.

Vidare förefaller ett sådant förbud drabba delar av sportskyttet på ett sådant sätt att vi bedömer att regeringen gått utanför Riksdagens mandat. I dokument daterat i Bryssel den 23 maj 2016 med filnummer 2015/0269 (5662/4/16) punkten 9, s 3, framkommer att det föreslås explicita förbud mot sådana semiautomatiska gevär.

Det saknas anteckningar om att regeringens förhandlare haft avvikande uppfattning eller invänt mot detta. Nyligen läckta uppgifter i tidningen Jakt och Jägare ger vid handen att Sverige skall ha stött magasinlicenser vilket skulle innebära en signifikant ökning av vapenlagens materiella område och skulle därmed försvåra synnerligen för samtliga svenska skyttar. KU bör jämlikt RF 13:1 begära ut dessa handlingar för sin granskning. Det går heller inte att utläsa av återrapporteringen att Sverige motsatt sig licenskrav på magasin. 

I handlingar som begärts ut av en privatperson har regeringens ställningstagande maskats, enligt uppgift med hänsyn till Sveriges förbindelse till annan stat. Mängder med e-post mellan regeringens förhandlare och dess expert på frågan Peter Thorsell har uppenbarligen gallrats eller inte lämnats ut.

Det beslut som föregått maskningen, Ju2016/03609/PO bör bli föremål för granskning. KU bör även granska om gallringen varit förenlig med grundlagen. I sammanhanget vill vi påminna om att ett viktigt syfte med handlingars offentlighet är att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Både Anders Ygeman som ansvarig minister och Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson som fattade beslutet bör bli föremål för granskning. Sammantaget är det angeläget för KU att utreda om och i vilken mån regeringens förhandlare överträtt de mandat som givits dem av Riksdagen. Samt även om det skett på uppmaning av eller tyst medgivande av ansvarigt statsråd. Vi hemställer slutligen att KU granskar inrikesminister Anders Ygemans påstående om halvautomater i interpellationsdebatten den 22 april 2016 och om det varit förenligt med RF 1:9.

Kent Ekeroth



[1] http://nwt.se/asikter/ledare/2016/06/08/regeringen-har-foljt-riksdagens