Justitieminister Thomas Bodströms agerande inom EU-nämnden och i ministerrådet

KU-anmälan 2005/06:58 (050-4579-2005/06) av Gustav Fridolin (mp) och Leif Björnlod (mp)

Gustav Fridolin (mp) och Leif Björnlod (mp)

Anmälare Gustav Fridolin (mp), Leif Björnlod (mp)

 

Datum fredag den 15 september 2006

 

Dnr 050-4579-2005/06

 

ANMÄLAN FÖR GRANSKNING AV JUSTITIEMINISTERNS AGERANDE I SAMBAND MED SVERIGES FÖRSLAG TILL RAMBESLUT OM LAGRING AV TRAFIKDATA INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN

 

Vi anmäler härmed justitieminister Thomas Bodströms agerande i riksdagen och EU för granskning av konstitutionsutskottet. Vi hävdar att justitieministern undanhållit information från riksdagen och att ministern inte följt nämndens ställningstaganden. Detta strider mot utskottets tidigare ställningstaganden, enligt vilka Sveriges position i EU-förhandlingar skall återge den parlamentariska majoriteten och inte en enskild ministers eller ens regeringens åsikter.

BANKGRUND I riksdagen utgör EU-nämnden det parlamentariskt sammansatta organ, som berörda ministrar har att förankra regeringens förda EU-politik, inom. EU-nämnden skatt således meddela berörd minister vilken inställning Sverige skall ha i ministerrådet i berörda frågor och ministern har att självmant inhämta nämndens godkännande.

Frågan om lagring av trafikdata aktualiserades första gången i EU-nämnden den 18 mars 2006. Detta inför ett rådsmöte med EU:s justitieministrar den 19 mars. Justitieministern berör dock inte att det är han själv som initierat frågan om datalagring.

I det förslag till direktiv som sedermera presenteras av Sverige tillsammans med Frankrike, Irland och Storbritannien ingår lagring av telefoni, MMS, SMS och liknande tjänster samt uppgifter på internet som genereras av tjänster inom följande protokoll: Internetprotokoll, inklusive e-post, protokoll för rösttjänster över Internet, webben, protokoll för filöverföring, protokoll för nätöverföring, protokoll för överföring av hypertext, rösttjänster för bredband och undersekvenser av internetprotokollnummer- nätadressöversättningsuppgifter. De uppgifter som skall lagras rör vem som mottog, tidpunkt, vem som sände, fysisk plats det sändes från och vilken typ av kommunikation det rör.

Den 26 november 2005 behandlas i EU-nämnden frågan om datalagring. Företrädare för moderaterna och folkpartiet begär att av ministern få besked om exakt vilka uppgifter som skall lagras. Ministern svarar inte på frågor om detta utan uppger att mötet inte skall handla om vilka uppgifter som skall lagras utan om man skall ha tvingande minimiregler för vilka data som skatt lagras. Han berättar inte då för nämnden hur det förslag till direktiv ser ut som finns i rådet.

Vid sammanträde den 25 maj 2006, inför beslut av rådet den 2-3 juni 2006, kommer ånyo frågan upp. Justitieministern får av företrädare för moderaterna, folkpartiet, vänsterpartiet, miljöpartiet och kristdemokraterna, frågor om exakt vilka uppgifter som skall lagras. Ministern svarar att det jämfört med vad som gäller i Sverige i dag inte skall ske någon utvidgning av något område över huvud taget.

Vid nämndens sammanträde den 7 oktober 2006 finns ärendet uppe ånyo. Inför nämnden framför ministern att kravet på lagring av chattdata inte längre ingår. Ministern uppger dock inte för nämnden att Sverige, tillsammans med Belgien, Danmark och Litauen, motsatt sig borttagande av detta lagringskrav. Uppgifterna om vilka länder som gjort detta är nämligen sekretessbelagda även för nämndens ledamöter. Genom detta förfarande bibringas nämndens ledamöter uppfattningen att ministern själv stödjer borttagandet av chatt - och hemsidesbesöksdata. Detta är felaktigt.

Vid frågor från nämndens ledamöter framför justitieministern att datalagringen bara skall kunna användas för grova brott, sådana där minimistraffet är två års fängelse. Samtidigt vet han att lagrade data redan i svensk lagstiftning är tillåtna för undersökning av brott med ett lägsta straff om sex månaders fängelse, samt för vissa andra brott med lägre straffvärden. Ministern uppger inte i sina svar till nämndens ledamöter samtliga de fall när lagrad data kan komma att få användas.

Lagrande av uppgifter om exempelvis ip-nummer, omfattas av datalagringsdirektivet och uppgifter om dessa kan komma att utlämnas för brott där påföljden blir betydligt lägre än två års fängelse. Exempelvis rör detta olika upphovsrättsbrott.

Vi begär därför att konstitutionsutskottet skatt granska justitieminister Thomas Bodströms agerande inom EU-nämnden och i ministerrådet (EU) rörande införandet av det så kallade datalagringsdirektivet.