Kulturministerns debattartikel om reklamskatten

KU-anmälan 2016/17:30 (1123-2016/17) av Cecilia Magnusson (M)

Cecilia Magnusson (M)

CECILIA MAGNUSSON
Riksdagsledamot (M)
2017-01-27
Dnr 1123-2016/17

Kulturministerns debattartikel om reklamskatten

I en debattartikel från slutet av sommaren framhöll kulturminister Alice Bah Kuhnke att regeringen fattat beslut om att reklamskatten ska avvecklas med början år 2017 (DN, "Alice Bah Kuhnke svarar Mittmedia", 24/8-16). Så långt stämmer kulturministerns beskrivning. Ett enigt tillkännagivande riktades till regeringen om att avveckla reklamskatten (bet. 2014/15:KU12, rskr. 2014/15:195). Sedan tillkännagivandet har regeringen i budgetpropositionen för år 2016 lämnat förslag om sänkningar i två steg (20 Mkr från år 2017 och ytterligare 20 Mkr från år 2019). Detta är välkommet och helt i linje med den politiska vilja som uttryckts vid ett flertal gånger. Vad som är mycket anmärkningsvärt är dock hur kulturministern väljer att beskriva den förra regeringens arbete med frågan. I samma artikel står att läsa "Riksdagens majoritet gav den tidigare borgerliga regeringen i uppdrag att avskaffa reklamskatten. Åtta år gick och ingenting hände." Detta är en direkt felaktig beskrivning av Alliansregeringens agerande i frågan.

Den 1 januari 2008 tog Alliansregeringen betydande steg för att avskaffa reklamskatten. Förändringen bestod i att samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, retroaktivt från och med den 1 januari 2007 fick samma lägre reklamskatt (3 procent) som allmänna nyhetstidningar som inte är gratisutdelade. Vidare blev samtliga självständiga periodiska publikationer, även gratisutdelade, från samma tidpunkt berättigade till det högre grundavdraget om 50 miljoner kronor. Sammantaget innebar detta en halvering av det reklamskattebelopp som dagspressen betalade årligen (2007 uppgick skatteintäkterna till 600 miljoner kronor och 2008 uppgick de till 280 miljoner kronor).

Vid ett stort antal tillfällen har konstitutionsutskottet understrukit vikten av att statsråds uttalanden ska vara korrekta. Så sent som förra året fick två statsråd kritik på grund av deras uttalanden (se bet. 2015/16:20 ang Mehmet Kaplans (MP) uttalanden om Bromma flygplats och Magdalena Anderssons (S) uttalanden i samband med uppgifter om manipulerade utsläppsvärden hos Volkswagen). I båda dessa fall handlade det om uttalanden i samband med tidningsintervjuer. Även sådana uttalanden ska förstås vara korrekta, men man får samtidigt ha en viss förståelse för att man i en intervjusituation kan råka formulera sig på ett mindre genomtänkt sätt. I det nu aktuella fallet handlar det om en debattartikel som statsrådet med medarbetare skrivit själv och som det därmed funnits gott om tid och möjligheter att faktagranska. Därmed framstår det som extra anmärkningsvärt att statsrådet i den ifrågavarande artikeln lämnar en uppenbart felaktig faktauppgift avseende en i sammanhanget väsentlig fråga.

Mot bakgrund av det ovanstående vill jag att utskottet granskar kulturministerns uttalandens förenlighet med kravet på att ministrars uttalanden ska vara korrekta.

Cecilia Magnusson (M)