Regeringens beräkning av klimatmålet för 2020

KU-anmälan 2013/14:15 (1181-2013/14) av Matilda Ernkrans (S)

Matilda Ernkrans (S)

MATILDA ERNKRANS
Riksdagsledamot (S)
2014-01-28
Dnr 1181-2013/14

 

Begäran om granskning regeringens beräkning av klimatmålet för 2020

Riksdagen beslutade 2009 (Betänkande 2008/2009: MJU28) om ett mål för klimatpolitiken som innebär att Sverige ska minska sina utsläpp med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Målet gäller endast de utsläpp som sker utanför EU:s handel med utsläppsrätter.

Det nationella klimatmålet på minus 40 procent ska enligt riksdagsbeslutet inte inkludera skogsbruk och annan markanvändning: "Upptag och utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning bör för närvarande inte inkluderas i det nationella målet för 2020". I riksdagsbeslutet anges dock att när resultatet från förhandlingarna om en framtida internationell klimatregim föreligger, då bör frågan prövas på nytt.

I riksdagsbeslutet framgår att målet ska nås genom åtgärder på hemmaplan men också "i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM" (dvs. köp av utsläppsminskningar utomlands). Riksdagsbeslutet anger inte vilken fördelning som ska gälla mellan åtgärder på hemmaplan och åtgärder utomlands. Regeringen bedömer dock i propositionen "En sammanhållen klimat- och energipolitik" (2008/2009: 162) att en tredjedel av utsläppsminskningen ska ske genom köp av utsläppsminskningar utomlands.

Socialdemokraternas utgångspunkt i klimatpolitiken är, till skillnad från regeringens, att utsläppsminskningar utomlands inte bör räknas in i det svenska klimatmålet. Projekt utomlands för att minska utsläpp kan vara viktiga till exempel ur internationellt klimat- eller biståndsperspektiv, men att köpa utsläppsminskningar i andra länder för att klara vårt eget nationella klimatmål menar vi är kortsiktigt. Det är en strategi som försämrar det svenska näringslivets konkurrenskraft på längre sikt och som hämmar omställningstrycket.

Eftersom riksdagsmajoriteten har bejakat idén om köp av utsläppsminskningar utomlands som ett sätt att klara det nationella klimatmålet, då är det för oss som socialdemokrater angeläget att dessa köp åtminstone sker i överensstämmelse med riksdagens beslut. Så är inte fallet idag. Det är utgångspunkten för denna anmälan.

En granskning av regeringens klimatpolitik visar att flera av de CDM som Sverige har köpt och de utsläppsreduktionsenheter som dessa ger handlar om att räkna in upptag av koldioxid via trädplantering eller minskade utsläpp från vedeldning. Detta står i strid med den svenska riksdagens beslut att upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning inte ska inkluderas i klimatmålet. Det faktum att denna typ av CDM-projekt, knutna till skog och mark, är tillåtna enligt FN:s regelverk ändrar inte på det förhållandet att den svenska riksdagen har valt att exkludera denna typ av utsläppsminskningar vid beräkning av Sveriges nationella klimatmål.

I en riksdagsfråga (2013/14:121) har jag frågat miljöminister Lena Ek om CDM­projekt vars utsläppsreduktionsenheter kommer från upptag av koldioxid via trädplantering kan användas för att nå klimatmålet till 2020 utan att detta bryter mot riksdagsbeslutet eller vad regeringen meddelat i propositionen. Hennes svar visar att regeringen tolkar riksdagsbeslutet som att begreppet "nationella målet" endast innefattar de åtgärder som sker i Sverige och att regeringen avser att inräkna dessa CDM för att uppnå riksdagens beslutade mål.

Jag menar emellertid att det inte finns stöd för denna tolkning i proposition eller i utskottsbetänkandet. Redan i propositionens inledande sammanfattning (första stycket sista meningen) framgår att "Därutöver kommer Sverige, inom ramen för det nationella målet, att genomföra utsläppsminskande åtgärder i andra länder, såsom gröna investeringar i utvecklingsländer eller insatser i andra EU-länder."

Även utskottsbetänkandet använder samma mening för att beskriva möjligheten att köpa CDM för att uppfylla det "nationella målet".

Det är men andra ord klart uttryckt att det nationella målet innefattar både utsläppsreduktioner i Sverige och inköp av flexibla mekanismer t.ex. CDM. Samt att upptag och utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning inte ska inkluderas i det nationella målet. Det är också klarlagt att flera CDM-krediter som regeringen köpt har sitt ursprung i upptag från skog och markanvändning samt att regeringen avser att räkna in dessa för att klara riksdagens klimatmål.

Jag vill att Konstitutionsutskottet granskar om regeringens sätt att beräkna uppfyllelsen av riksdagens beslutade klimatmål för 2020 överensstämmer med riksdagens beslut att upptag och utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning inte bör inkluderas i det nationella klimatmålet.

Matilda Ernkrans