Statsministerns uttalanden om polisen

KU-anmälan 2016/17:35 (1231-2016/17) av Johan Hedin (C)

Johan Hedin (C)

JOHAN HEDIN
Riksdagsledamot (C)
2017-02-08
Dnr 1231-2016/17

Till: Konstitutionsutskottet

Begäran om granskning av statsminister Stefan Löfvens uttalanden om polisen

Bakgrund

I regeringsformen 1 kap. 9 § stadgas följande: "Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.".

"Andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen" inbegriper enligt grundlagskommentarerna av Holmberg m.fl. (2006, s. 75) även Regeringen när den agerar som högsta förvaltningsmyndighet.

Konstitutionsutskottet har vid olika tillfällen redogjort för vad detta saklighetskrav närmare innebär. I 2007/08:KU6 (s. 14 f.) refererades till en studie av Thomas Bull, då docent vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet och nu justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen ("Objektivitetsprincipen" i Lena Marcusson (red.) Offentligrättsliga principer, 2005, s. 71 f.). Enligt Thomas Bull är baserandet av beslut på helt felaktigt material eller att bortse från fakta troligen det mest uppenbara exemplen på bristande saklighet. Saklighetskravet aktualiseras inte enbart när ärenden handläggs och bedöms juridiskt, utan även vid det som brukar benämnas faktiskt handlande och vid ren service gentemot medborgarna. Det handlar enligt Bull ytterst om att upprätthålla förtroendet för den offentliga maktapparaten.

Saklighetskravet i regeringsformen har vid flera tillfällen åberopats av KU i dess granskning av Regeringen. I bet. 2007/2008:KU6, sid. 33, framhöll utskottet att de uppgifter som Regeringen lämnar till KU måste vara korrekta: "Medvetet vilseledande uppgifter kan självfallet aldrig accepteras och står i strid med saklighetskravet i regeringsformen". Av detta torde slutsatsen dras att KU menar att uppgifter som Statsministern eller andra statsråd lämnar omfattas av regeringsformens saklighetskrav även i andra sammanhang än när regeringen tar ställning till överklaganden av förvaltningsärenden.

Händelse

Under statsministerns frågestund den 2 februari 2017 fick statsministern frågan om hur han ställde sig till att tillföra polisen mer resurser i vårbudgeten.

Statsministern svarade att det som saknas är poliser, eftersom det inte finns tillräckligt många poliser utbildade.

När det gäller till exempel polisregionen Syd gäller ett anställningsstopp under tre månader, eftersom man har ett stort beräknat budgetunderskott i regionen. Enligt polisen i Kristianstad har man i detta område många obesatta polistjänster som skulle behöva besättas. Det finns dessutom poliser som skulle vilja komma till dessa tjänster. Man uppger dessutom att man skulle behöva civilanställd personal som kan avlasta poliserna vissa arbetsuppgifter. På grund av anställningsstoppet får dock varken poliser eller civilanställda rekryteras till den sydvästra polisregionen. Sju poliser från Kristianstad är dessutom sedan gränskontrollen vid Öresund infördes placerade i Malmö.

Det svar statsminister Stefan Löfven lämnade på frågestunden beträffande det ekonomiska resursbehovet för Polismyndigheten framstår mot bakgrund av de uppgifter Centerpartiet fått vid besök på Polisen i Kristianstad som uppenbart felaktiga.

Frågeställning

Med det ovan anförda vill jag att Konstitutionsutskottet granskar huruvida Statsminister Stefan Löfvens uttalanden under Statsministerns frågestund den 2 februari 2017 överensstämmer med grundlagens krav på saklighet.

Johan Hedin (C)