Statsrådet Anders Ygemans uttalanden dels till journalister, dels i samband med utfrågning av konstitutionsutskottet under våren 2016

KU-anmälan 2015/16:55 (2177-2015/16) av Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD)

Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD)

JONAS MILLARD och FREDRIK ERIKSSON

Riksdagsledamöter (SD)

2016-05-04

Dnr 2177-2015/16

Hemställan om granskning av statsrådet Anders Ygeman, med anledning av hans uttalanden i en intervju samt utfrågning med Konstitutionsutskottet.

I en intervju med TT, vilken publicerades på SVT:s hemsida 160211, om förändringar i Sveriges ståndpunkt för att en EU-gränsstyrka ska kunna sättas in mot medlemsstaters vilja låter inrikesminister Anders Ygeman bland annat påskina följande:

”Jag är mycket glad över att samtliga partier ställt sig bakom det som numera är Sveriges position”, att ”Han förankrade på torsdagen regeringens linje i justitieutskottet” samt att ”Om ett land efter att ha gått igenom hela trappan motsätter sig insatser, så menar vi att de också ska kunna vara tvingande.”

Av § 6 ”Överläggning i EU-frågor” i justitieutskottets protokoll 2015/16:21 från den aktuella dagen framkommer emellertid under punkt a) Förslag till förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning bland annat att:

”Företrädarna för S, M, MP, C, L och KD förklarade att de ställer sig bakom regeringens ståndpunkt”, ”Företrädarna för SD framförde att de stödjer regeringens ståndpunkt i förhandlingarna. Av principiella skäl motsätter de sig däremot att EU inkräktar på medlemsstaternas rätt att kontrollera och upprätthålla sina gränser” samt ”Företrädaren för V framförde att hon inte ställer sig bakom regeringens ståndpunkt då förslaget är alltför långtgående och leder till mer överstatlighet.”

Under en av Konstitutionsutskottet anordnad utfrågning med Anders Ygeman den 18 april 2016, rörande granskningsärende 34, gavs Anders Ygeman möjlighet att förklara hur han trots ovanstående kunde komma fram till och ge uttryck för ovan anförda slutsatser i den aktuella intervjun, vilken alltså följde på det sammanträde med justitieutskottet där han själv deltog. Som svar anförde han bland annat:

”Det beror helt enkelt på den kultur som riksdagen har för att justera protokoll. Du kan ändra mening fram till dess att protokollet är justerat. Några partier valde att använda den möjligheten för att efter utskottets sammanträde justera sin ståndpunkt. Det var ingen ståndpunkt som framfördes på mötet.”

Med anledning av detta svar förtogs även möjligheten att ställa fler uppföljande frågor kring sammanträdets förlopp och vilka ståndpunkter som där egentligen förankrades hur, då varje sådan fråga sannolikt hade besvarats på samma sätt. Men vid senare kontroll av sanningshalten i det anförda låter justitieutskottets kanslichef Thomas Lindstam meddela bland annat följande:

”Protokollet innehåller inga uppgifter som inte framkom vid sammanträdet.” samt ”...att det inte i efterhand går att föra in något i protokollet som inte anförts på sammanträdet”.

Förutom att det är illa nog att statsrådet Ygeman förefaller har försökt föra journalistkåren, och därmed allmänheten, bakom ljuset torde blotta misstanken om att han medvetet skulle ha farit med osanning vid en utfrågning med riksdagens Konstitutionsutskott vara tillräckligt för en grundlig granskning. Detta inte minst sett mot bakgrund av vad just Konstitutionsutskottet slagit fast i t.ex. bet. 2007/08:KU6 s. 12 f. I sitt ställningstagande underströk utskottet att uppgifter som lämnas till konstitutionsutskottet ska vara korrekta och att medvetet vilseledande uppgifter självfallet aldrig kan accepteras och står i strid med saklighetskravet i regeringsformen (s. 33). Vidare framhölls att den konstitutionella kontroll som utförs av konstitutionsutskottet förutsätter att utskottet kan lita på att uppgifter som lämnas till utskottet är riktiga samt att de ger en rättvisande bild av det som granskas och att inte väsentliga fakta utelämnas. Om utskottet inte kan lita på detta undergrävs den konstitutionella kontrollen av regeringen.

I skenet av det ovan anförda begärs således att Konstitutionsutskottet granskar Anders Ygemans uttalanden i de aktuella fallen, i förhållande till såväl journalistkåren den 11 februari 2016 som Konstitutionsutskottets utfrågning i ärende G34 den 18 april 2016.

 

Fredrik Eriksson        Jonas Millard

 

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/stod-for-eu-gransstyrka

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/utskottens-protokoll/protokoll-utskottssammantrade-20151621_H3A1JuU21p