Utbildningsminister Gustav Fridolins agerande vid beredningen av regeringsbeslut

KU-anmälan 2015/16:47 (1277-2015/16) av Christer Nylander (L)

Christer Nylander (L)

CHRISTER NYLANDER
Riksdagsledamot (L)
2016-01-29
Dnr 1277-2015/16

Anmälan till konstitutionsutskottet

Utbildningsminister Gustav Fridolins (MP) agerande vid beredningen av regeringsbeslut

Att skolan ska vara likvärdig är en grundläggande princip i svensk utbildningspolitik. Den nuvarande regeringen har vid upprepade tillfällen framhållit det som ett faktum att likvärdigheten har försämrats i svensk skola.

När exempelvis regeringen den 2 juli 2015 gav Skolverket i uppdrag att ta fram en fördelningsnyckel för statsbidrag till skolor motiverades detta från regeringens sida bland annat med att "likvärdigheten mellan olika kommuner och mellan olika skolor har minskat".[1] Föredragande statsråd för uppdraget var utbildningsminister Gustav Fridolin.

Samma beskrivning kommer också till uttryck i regeringens direktiv till skolkommissionen. I direktiven, som beslutades vid regeringssammanträde den 1 april 2015, hävdas att det finns "en negativ utveckling när det gäller likvärdigheten i svensk skola".[2] Som belägg för detta hänvisas bland annat till en rapport från Skolverket 2012[3] och Skolverkets lägesbedömning 2013.

Vad som däremot inte framkommer i regeringens direktiv är att Skolverket redan 2014 förändrade sin bedömning. Utifrån en analys av aktuella mätningar reviderade Skolverket 2014 sin hållning till att inte längre hävda att likvärdigheten försämrats, utan peka på olika faktorer som kan utgöra en framtida risk för minskad likvärdighet.[4]

Att peka på risker för en framtida negativ utveckling är något helt annat än att hävda att den negativa förändringen redan har inträffat. Att Skolverket 2014 omprövade sin bedömning är alltså av väsentlig betydelse. Ändå återspeglas detta inte på något sätt när regeringen året därpå beslutar om direktiv till skolkommissionen.

I stället hänvisar regeringen till äldre publikationer från Skolverket från tidpunkten innan omprövningen gjordes. Därmed finns en uppenbar risk att regeringen låser skolkommissionens arbete till en verklighetsbeskrivning som inte har täckning i det aktuella kunskapsläget.

Enligt regeringsformen 7 kap. 2 § ska regeringen vid beredningen av regeringsärenden inhämta behövliga upplysningar och yttranden från berörda myndigheter. Regeringens direktiv till skolkommissionen har på ett uppseendeväckande sätt visat sig ge en oriktig beskrivning av den bedömning som görs av en av de centrala myndigheterna på området.

Jag hemställer därför att konstitutionsutskottet granskar om utbildningsminister Gustav Fridolin vid beredningen av uppdraget till Skolverket om att ta fram förslag inför fördelning av medel liksom vid beredningen av direktiven till skolkommissionen har iakttagit regeringsformens bestämmelser.

Christer Nylander

 



[1] Uppdrag att ta fram förslag inför fördelning av medel. Regeringens dnr U2015/03774/S.

[2] Kommittédirektiv 2015:35, s. 3.

[3] Likvärdig utbildning i svensk grundskola. Skolverkets rapport 374.

[4] Se t.ex. intervju med Jonas Sandqvist, utbildningsråd vid Skolverket, i Sveriges Radio 20/1 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6349126