Effektiv markanvändning Motion 2016/17:1434 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) - Riksdagen

Effektiv markanvändning

Motion 2016/17:1434 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C)

av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att infrastruktur i form av kraftledningar ska samordnas med väg- och järnvägsdragningar för att minimera det totala markintrånget, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att översikt och planering för all infrastruktur för alla aktörer på marknaden måste samordnas regionalt för att säkerställa en effektiv markanvändning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att teknikval och vägval vid beslut om kraftledningar ska bygga på en samhällsekonomisk bedömning och ske i en transparent process, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättningssystemet till markägare måste reformeras så att det bygger på vinstdelning mellan markägare och exploatör, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge statliga myndigheter och bolag riktlinjer för att värna våra gemensamma mark- och skogsresurser och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det hållbara svenska skogsbruket är en del av lösningen för klimatutmaningen eftersom skog binder koldioxid när den växer. Kol lagras sedan i köksbordet, hyllan eller huset under deras livslängd. Ännu bättre effekt för klimatet får det om träprodukter ersätter andra mer energikrävande produkter eller används som energikälla i stället för olja eller kol eller andra fossila bränslen. Det finns många skäl för att använda marken effektivt när ny infrastruktur byggs, även miljömässiga.

Det planeras för att förstärka stamnätet med en ny 400-kilovoltsledning mellan Stenkullen i Lerums kommun och Skogssäter i Trollhättan. Förslaget i nuläget är ännu en ledningsgata fast där redan finns två. Med den nya ledningen kommer ingen av de andra att försvinna, utan alla tre ska vara kvar. Att både boende och markägare ifrågasätter behovet och val av teknik borde också gälla för Svenska kraftnät, som i detta fall är exploatören. De boende oroar sig mycket för skogens värden, inte bara de ekonomiska, utan även den biologiska mångfalden och naturvärdet. Strålningen som en ny ledning avger är ytterligare en riskfaktor. Att värdet på husen och den intilliggande marken kommer att tappa i värde är annat som oroar.

Det här är bara en av många planer som just nu bereds och skapar stor oro runt om i landet. En 17 kilometer lång elkraftsluftledning mellan Hårleby och Edshultshall orsakar omfattande protester på Orust. Sträckningen Färlev i Lysekils kommun–Tossene i Sotenäs kommun likadant. Behovet av ny infrastruktur finns och ifrågasätts inte men processen fram till beslut och val av teknik är under all kritik och behöver uppdateras. Eftersom de ingrepp som nu görs får man sedan leva med länge. 

Det sker oerhört stora satsningar runt om i hela landet på infrastruktur av alla sorter. Nya resmönster kräver högre kapacitet på vägar och järnvägar och det är en annan elmarknad som kräver nya ledningar för kraftöverföring och för att minska sårbarheten. All infrastruktur har det gemensamt att den är en förutsättning för att samhället ska fungera och utvecklas idag och imorgon.

Planerade och genomförda investeringar tar tusentals och åter tusentals hektar jord och skogsmark i anspråk. Det är investeringar som sker över tid och det är olika aktörer, både myndigheter, statliga affärsverk och privata bolag, som är inblandade i olika projekt. Ingen har idag uppdraget att samordna sina projekt eller att ha en översikt. Och därför finns heller ingen som med den kunskapen och perspektivet eller ansvaret kan påverka teknikval, dragning eller samordning. Vi anser att varje statlig myndighet som Trafikverket eller affärsbolag som Svenska kraftnät ska vara skyldiga att samordna sina infrastrukturprojekt.

Vi anser också att det måste finnas en regional instans som har helhetsansvaret för att markanvändningen ska vara effektiv. Denna regionala instans ska ha ansvaret för att se till helheten där många olika projektörer kan vara verksamma och utifrån det ha möjlighet att agera proaktivt. För att säkerställa effektiv markanvändning här krävs att någon instans i tidigt skede har ansvar och befogenheter att reglera vilka alternativ till teknikval och dragningar som är möjliga för de olika projekten.

Ersättningen vid expropriation har Centerpartiet drivit på för att stärka upp. Men det finns fler förändringar som krävs. Bland annat handlar det om att ersätta den ackumulerade effekten. Ett ingrepp ligger ofta över mycket lång tid och ersättningen borde bygga mer på just detta faktum. Till skillnad från när expropriationslagen antogs är det inte bara statliga aktörer i medborgarnas tjänst som bygger infrastruktur utan det är numera affärsdrivande verk eller bolag, och därför måste ersättningarna bygga på principen vinstdelning mellan markägare och exploatör. Att ersättningarna reformeras på detta sätt skulle också öka incitamenten att effektivt nyttja marken.

Affärsverket Svenska kraftnät ska vara ett bolag som på ett miljömedvetet och tydligt framåtsyftande sätt går i spetsen för en teknikanvändning, teknikutveckling och samhällsplanering som både fångar miljömedvetenheten om framtida utmaningar där jordens och skogens resurser har en given plats och som tillsammans med övriga statliga verk och myndigheter bygger och planerar infrastruktur på ett offensivt och nydanande sätt. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Annika Qarlsson (C)

Fredrik Christensson (C)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2016-10-04 Granskad: 2016-10-04 Hänvisad: 2016-10-14
Yrkanden (5)