med anledning av prop. 1993/94:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m (kompletteringsproposition)

Motion 1993/94:Fi43 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

av Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
Det pågår ett systemskifte i Sverige, regisserat av
Moderaterna och med stöd från övriga borgerliga partier i
riksdagen. Genom att successivt försämra den offentliga
sektorns ekonomi rycks grunden för den generella
välfärdspolitiken undan.
Vi är snabbt på väg in i två--tredjedelssamhället
-- ett resultat av den nyliberala politiken
--
där en stor medelklass lever bra, men där många
människor hamnar utanför det växande välståndet. Tydliga
klasskillnader i form av hög arbetslöshet, social utslagning
och segregation kännetecknar ett sådant samhälle.
Göteborg uppvisar i dag många tecken på att
tvåtredjedelssamhället redan är etablerat.
Människors bristande tilltro till regeringens vilja och
förmåga att komma tillrätta med Sveriges strukturella
problem förstärker den ekonomiska utvecklingen. Rädslan
för att förlora jobben och osäkerheten om framtida
försäkringssystem gör att svensken sparar som aldrig förr.
Det räcker inte med en stark exportindustri för att få fart på
hjulen. Något som framgår av såväl LO:s som
Industriförbundets senaste konjunkturprognos. Det krävs
också att människor får tillbaka framtidstron. Man måste få
fart på den inhemska konsumtionen och den privata
tjänstesektorn, först då får vi en högre ekonomisk tillväxt
och säkrare jobb.
Trots vetskapen om att människor går direkt ut i
arbetslöshet skär de borgerliga partierna ner statsbidragen
till kommuner och landsting i snabb takt. Nu senast i
kompletteringspropositionen föreslår regeringen att
statsbidragen till kommunerna blir nominellt desamma
även för 1995 som det är för 1994. Ett annat inslag i den
borgerliga politiken är att ålägga kommunerna nya
betungande och ofinansierade arbetsuppgifter som i sin tur
tvingar fram neddragningar inom andra angelägna
områden.
Nya riksdagsbeslut av den borgerliga majoriteten
underminerar ekonomin
Införande av husläkare och den fria etableringsrätten för
specialistläkare och sjukgymnaster kommer att åsamka
kommuner och landsting ökade kostnader. Hittills har
endast hälften av göteborgarna listat sig på en husläkare,
men redan har de resurser förbrukats som det gamla
systemet med vårdcentraler kostade. Om samtliga
göteborgare listar sig hos en husläkare
--
vilket måste vara meningen
--
kommer kostnaderna att öka med minst 150 miljoner
kronor per år. 1994 kan kostnadsökningen uppskattas till
hälften, ca 75 miljoner kronor. Ökade kostnader för
specialistläkare/sjukgymnaster har uppskattats till 25
miljoner kronor 1994.
Beslutet att införa skolpeng har hittills ökat kommunens
kostnader med 45 miljoner kronor per år, utan att fler
elever har tillkommit. Barnomsorgslagen, som skall införas
fr.o.m. 1995, kommer att tvinga fram nästan 3 000 
nya platser (nuvarande kö) till en sammanlagd
kostnad på ca 100 miljoner kronor per år.
Detta visar med stor tydlighet att staten lastar på
kommunsektorn uppgifter utan någon som helst hänsyn till
konsekvenserna för annan kommunal verksamhet såsom
sjukhusvård och äldreomsorg, som ännu inte erhållit
samma ''fallskärmar'' som skolan och barnomsorgen.
Sveket mot göteborgarna
I valrörelsen 1991 gick Moderaterna till bred attack mot
Socialdemokraternas sätt att sköta regeringsmakten. Under
fältropet ''Det är framtidstro och optimism som skall breda
ut sig i storstäderna, inte armod och stagnation'' lockades
väljarna att lägga sina röster på Moderaterna. Budskapet
kryddades med löften om kommande skattesänkningar. I
första hand riktade man in sig på storstädernas ekonomiska
problem och konstaterade att storstäderna saknade ett
''kompetent ledarskap'' och hade utsatts för ''en negativ
särbehandling av den Socialdemokratiska regeringen''.
I stället utlovades en politik som är ''konsekvent och tar
hänsyn till storstädernas speciella förutsättningar.
Moderaterna har insett att storstadsregionerna är Sveriges
ekonomiska motorer. Det går inte att strypa storstäderna
och tro att utvecklingen och tillväxten därmed flyttas till
andra delar av Sverige -- -- -- Därför måste en kommande
borgerlig regering ta bort alla hämskor på storstäderna.''
I Göteborg bedrev de borgerliga partierna kampanj på
samma tema. Några veckor före valet hävdades det framför
allt från Folkpartiet att Göteborgs underskott skulle bli
mellan 800 och 1 500 
miljoner kronor. Verkligheten blev ett utfall på --358
miljoner kronor, dvs. helt i överensstämmelse med den
budgetnivå som Socialdemokraterna hade ställt upp för
1991.
Med facit i hand är det bara att konstatera att av alla
löften blev det inget. I stället har Göteborg hamnat i ett
ännu värre läge på grund av den borgerliga politiken.
Den verklighetsbild som regeringen beskriver i sin
kompletteringsproposition skiljer sig avsevärt från den
verklighet som Göteborg befinner sig i. När regeringen
skriver att den kommunala konsumtionen kommer att
sjunka med i genomsnitt 1,5 procent under 1994 och 1995,
så kommer konsumtionen i Göteborg att rasa med 6 procent
1994 och 5 procent för 1995. De sötebrödsdagar som
regeringen skriver att kommunerna haft sedan början av
1980-talet, ja de har definitivt missat Göteborg. Göteborgs
soliditet har rasat från att vara 53 procent 1980 till att vara
14 procent 1993. Då är pensionsskulden exkluderad. Det
skall jämföras med riksgenomsnittet som 1993 var på 63
procent.
Figur 1 (se bilaga)
Att som finansminister Anne Wibble påstår detta beror
på att Göteborg har levt över sina tillgångar är direkt
missvisande. Göteborgs kommunala konsumtion har under
hela 80- och 90-talet legat betydligt under riksgenomsnittet.
Trots detta har huvuddelen av utbyggnaden av
barnomsorgen skett under motsvarande period.
Förklaringen till Göteborgs svåra ekonomiska problem
går att finna i den konsekvent negativa särbehandling från
staten som skett under motsvarande period. En negativ
särbehandling som accelererat under den nuvarande
borgerliga regeringen.
1990/91 års skattereform gör att Göteborg tappar 700
miljoner kronor om året jämfört med det gamla
skattesystemet. Något som strider mot en av
grundprinciperna bakom skattereformen, nämligen att den
skulle vara intäktsneutral. Det nya statsbidragssystemet
som regeringen införde 1993 gjorde att Göteborg tappade
400 miljoner kronor jämfört med riksgenomsnittet på grund
av den s.k. klimatfaktorn. Som grädde på moset blev det
statliga lån på 900 miljoner kronor som den förra
socialdemokratiska regeringen gav Göteborg plötsligt
räntebelastat av den borgerliga regeringen, detta trots
löften om fortsatt räntebefrielse.
Borttagandet av beskattningsrätten på juridiska
personer, skattereformen samt det statsbidragssystem som
gäller fr.o.m. 1993 är de huvudsakliga orsakerna, vilket
framställningen nedan visar.
Tabell. Statliga indragningar utöver genomsnittet för
landets kommuner.
Slag av indragning
Effekt per år
Mkr
Motsvarar i kommunal
utdebitering
Slopad beskattn.rätt
1000
2,35 kronor
Skattereformen
700
1,65 kronor
Nytt statsbidragssystem
400
0,95 kronor
Summa
2100
4,95 kronor
I jämförelse med genomsnittssvensken har göteborgaren
således drabbats av en indragning som motsvarar en
kommunalskatt på 5 kronor. 
Den i särklass viktigaste åtgärden för att komma
till rätta med kommunens ekonomiska problem är att
riksdagen tar de beslut som innebär att Göteborgs kommun
behandlas på samma sätt som övriga kommuner i landet.
Tillsammans med konsekvenserna av den ekonomiska
åtstramningspolitiken som lett till hög arbetslöshet, (i
Göteborg är arbetslösheten för närvarande ca 9 %), social
utslagning och ökad segregation, har regeringspolitiken
starkt medverkat till att Göteborg hamnat i en situation som
saknar motstycke i modern tid.
Figur 2 (se bilaga)
Sedan 1990 har Göteborgs kostnader för socialbidrag
mer än fördubblats till att 1993 uppgå till mer än 1 miljard
kronor, se figur. Det motsvarar 2,50 skattekronor, att
jämföras med riksgenomsnittet för socialbidrag som är på
ca 1 skattekrona. Det mest oroande är den ökande andelen
flyktingar som förvisas till ett långt socialbidragsberoende
på grund av svårigheterna att komma in på
arbetsmarknaden. Deras andel av
socialbidragskostnaderna är redan en tredjedel, och är den
grupp som ökar mest. I regeringens totala avsaknad av
flyktingpolitik ökar dessutom spontan invandring av
flyktingar till Göteborg lavinartat. Enbart i år har det
kommit närmare 2 000 flyktingar, mestadels bosnier till
Göteborg. En grupp som tack vare regeringens låt-gå
flykting- och arbetsmarknadspolitik direkt förpassas till
kommunens socialbidragsköer.
Servicen allt sämre
För att nå ekonomisk balans har beslut tagits om
drastiska nedskärningar inom skola, barnomsorg, sjukvård
och äldreomsorg. Från och med 1992 till och med 1994 skall
den befintliga verksamheten bantas med 20 %! 
Trots detta återstår ett underskott 1994 på närmare 1 miljard 
kronor, vilket motsvarar mer än 2 skattekronor.
Vid ingången av 1990 fanns 63 300 
årsarbetare i Göteborgs kommun (kommun plus
landsting). Vid utgången av 1993 hade 6 500 
årsarbeten försvunnit. För att klara budgeten för
1994 krävs att ytterligare ca 3 500 
årsarbeten försvinner, varav nästan hälften inom
sjukvården. Dessa göteborgare får i stället ''anställning'' hos
A-kassorna och kommunens socialkontor.
Konsekvenserna för göteborgarna har blivit stora
försämringar i service. Antalet elever i skolklasser och
antalet barn i barnomsorgen har ökat drastiskt. Se figur.
Figur 3 (se bilaga)
Vårdgarantierna inom sjukvården kan inte
upprätthållas. I princip sätts inga vikarier in när personalen
är frånvarande på grund av sjukdom. Den lokala kultur-
och fritidsverksamheten har halverats för att klara den mest
basala vården och omsorgen för äldre människor.
Göteborgs förutsättningar
Kommunförbundets rapport angående
levnadsförhållanden i Sveriges kommuner från januari 1994
bekräftar de strukturella problem som Göteborg har att
handskas med. Inom i stort sett varje redovisat område har
Göteborg svårigheter jämfört med riket. Vi ger här några
exempel. Siffrorna anges i % och gäller för 1991--92. OBS!
att åtskilliga siffror har förvärrats sedan 1992, exempelvis
andel hushåll som har socialbidrag.

Riket
Göteborg
Andel utländska medborgare
9,6
15,7
Andel ensamstående med barn
3,9
4,5
Andel förvärvsarbetande
78,4
73,1
Andel arbetssökande
6,2
7,1
De sociala transfereringarnas andel av hushållens inkomster
17,2
19,5
Andel boende i hyresrätt
39,6
56,5
Bostadskostnadsindex
100,0
114,1
Andel gymnasial utbildning
47,2
44,5
Andel socialbidragstagare
6,7
10,1
kostnad kr/inv. för ind. och fam.omsorg
1268
3487
Andel förtidspensionerade
4,4
5,3
Ohälsotal (antal dagar)
38,2
45,9
Antal för brott misstänkta personer per 10 000 
invånare 1990-92
369
431
Därav narkotikabrott
25
46
Nytt skatteutjämningssystem
Listan kan göras mycket längre och visar tydligt att ett
nytt skatteutjämningssystem måste genomföras. Ett system
som tar hänsyn till de förslag om ändringar som
Strukturkostnadsutredningen lagt fram. Utredningen har --
till skillnad från nuvarande system -- beaktat sådana
merkostnader som drabbar Göteborg och andra större
städer, bl.a. kostnader för äldreomsorg, socialbidrag, gator
och vägar samt kollektivtrafik. Det är av största vikt för
Göteborgs framtid att den nu sittande beredningen (Fi
1993:24) som på regeringens uppdrag skall lägga förslag på
nytt utjämningssystem mellan kommuner respektive
landsting tar hänsyn till detta.
Göteborg den stora förloraren på 1990/91 års
skattereform
Den förra socialdemokratiska regeringen utfärdade
tilläggsdirektiv till Kommunalekonomiska kommittén med
uppdrag att särskilt beakta de problem som drabbat
Göteborg mot bakgrund av bl.a. 1990/91 års skattereform.
Det fanns med andra ord både insikt och vilja att göra något
åt situationen. Den borgerliga regeringen valde dock att
slänga uppdraget i ''papperskorgen''.
Med bakgrund av att regeringen i 1994 års
kompletteringsproposition skriver att vissa kommuner även
för 1995 kommer att få bidrag för skattereformens effekter,
medger man att vissa kommuner förlorade på
skattereformen. För Göteborgs del innebar 1990/91 års
skattereform att man förlorade 700 miljoner kronor om året
jämfört med det gamla skattesystemet. Ett underskott som
starkt har bidragit till Göteborgs svårartade ekonomiska
problem. Vi kommer att fortsätta att kräva vår självklara
rätt att Göteborg kompenseras för 1990/91 års skattereform
och dess effekter på Göteborgs ekonomi.
Riksdagen måste även ta ansvar för Göteborg
Riksdagen måste ta ansvar för hela landet, även
storstäderna. Om de beslut som fattas drabbar någon
landsända särskilt hårt så måste man ta sitt ansvar och rätta
till dessa beslut. Det är därför nödvändigt, att de särskilda
problem som uppstått i Göteborg i samband med 1990/91
års skattereform och 1993 års statsbidragssystem rättas till.
Det kan heller inte vara rimligt att ett lån som lämnats med
löfte om räntefrihet plötsligt räntebelastas. De regler för
avtalsvillkor som gäller i övrigt måste rimligtvis även gälla
mellan stat och en kommmun. Det är också nödvändigt att
ett nytt skatteutjämningssystem i linje med
Strukturkostnadsutredningens förslag införs. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag om åtgärder som
återger Göteborgs kommun dess möjligheter att ge sina
medborgare en service som motsvarar landet i övrigt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Göteborgs ekonomiska
situation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Göteborg måste kompenseras
för de ekonomiska försämringarna i samband med
skatteuppgörelse och skatteomläggning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Göteborgs möjligheter att
tillhandahålla en likvärdig service till kommuninvånarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om övervältrandet av kostnader på
kommunerna.

Stockholm den 10 maj 1994

Inga-Britt Johansson (s)

Sten Östlund (s)

Marianne Carlström (s)

Jan Bergqvist (s)

Doris Håvik (s)

Torgny Larsson (s)
Motionskategori: - Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-05-10 Bordläggning: 1994-05-16 Hänvisning: 1994-05-17
Yrkanden (8)