med anledning av prop. 1993/94:182 Ny lotterilag

Motion 1993/94:Kr9 av Elisabeth Persson (v)

av Elisabeth Persson (v)
I proposition 1993/94:182 Ny Lotterilag föreslås bl.a.
åtgärder för att öka folkrörelsernas intäkter av spel och
lotterier genom nya automatspelsmöjligheter och
förbättrade vinstmöjligheter. Folkrörelsernas verksamhet
bygger huvudsakligen på ideellt aarbete. Värdet på detta
ideella arbete är svårt att uppskatta men det torde vara
betydligt större än de samlade intäkter folkrörelserna har av
statsbidrag, medlemsavgifter och intäkter av spel och
lotterier. Det senare har mycket länge varit en viktig
inkomstkälla för folkrörelserna.
I Lotteriutredningens slutbetänkande konstaterades att
folkrörelsernas nettointäkter av lotterier och spel 1992 var
mellan 750 och 900 miljoner kronor eller c:a 18 % av de
samlade intäkterna. Jag tror inte att det inom överskådlig
tid är möjligt att genom avsevärt höjda statsbidrag göra
folkrörelserna oberoende av dessa pengar. Tvärtom tycker
jag mig se tendenser som pekar på att statsbidragen till
organisationer av olika slag, även till folkrörelserna,
ifrågasätts av allt fler.
Intäkter av spel och lotterier har legat på oförändrad
nivå (i fasta priser) sedan 1970. Samtidigt har föreningslivet
i allmänhet och idrotten i synnerhet fått betydligt ökade
kostnader till följd av skatteomläggningen, höjda
resekostnader, höjda portoavgifter etc. Detta har inte
kunnat kompenseras vare sig genom statsbidrag eller
medlemsavgifter eller annat. Folkrörelserna/ föreningslivet
kan inte heller rationalisera eller effektivisera sin
verksamhet och därigenom spara pengar och den vägen
kompensera uteblivna intäkter utan att verksamheten
drabbas.
Jag anser därför att det är angeläget att
folkrörelserna/föreningslivet bereds möjligheter att öka
sina intäkter av lotteri och spel.
Lönsamheten för rikslotterierna torde svårligen kunna
höjas genom effektivare administrativa åtgärder utan är
troligen beroende på att spelbolagens lotterier har vinster i
form av pengar medan föreningslivets lotterier har vinster i
form av varor, vilket inte är så attraktivt samt på
distibutionen och försäljningen av spelbolagens lotterier
och spel. Jag anser det därför angeläget att penningvinster
tillåts i både lokala och regionala lotterier samt i
rikslotterier. Däremot anser vi inte att vinsttaket skall sättas
till ett basbelopp. Lotteriutredningen föreslog högst tio
basbelopp för rikslotterier. Jag föreslår tre basbelopp för
lokala och regionala lotterier samt tio för rikslotterier.
I dag finns tre s.k. statliga spelbolag. vars verksamhet --
till skillnad från folkrörelsernas spel- och
lotteriverksamhet -- ökat mycket kraftigt såväl i fast som
löpande penningvärde. Spelbolagens lönsamhet är, vilket
framgår av Lotteriutredningen, generellt sett högre än
lönsamheten i föreningslivets rikslotterier. Penninglotteriet
AB omsatte 1991 3,56 miljarder kronor genom
Penninglotteriet, Bellmalotteriet, Trisslotteriet och Spader.
AB Tipstjänst omsatte samma år 5,96 miljarder genom
Stryktipset, Måltipset, Lotto, Joker, Oddset och Flax. AB
Trav och galopp (ATG) hade 1991 en omsättning på 6,82
miljarder som fördelar sig på förtidsspel (V 65, V5),
travbanorna och galoppbanorna. Dessa tre spelbolag
brukar räknas som statliga spelbolag. Det är dock endast
Tipstjänst och Penninglotteriet som är helägda av staten.
Aktiekapitalet i dessa uppgår endast till 100 000 kr i vardera
bolaget. Tipstjänst var ursprungligen privatägt och
förstatligades 1943. ATG:s aktiekapital uppgår till 20
miljoner kronor. Det ägs till 90 % av Svenska travsportens
centralförbund och till 10 % av Svenska galoppsportens
centralförbund. Genom avtal utser regeringen hälften av
styrelseledamöterna däribland ordförande med utslagsröst.
Dessa tre bolag konkurrerar med folkrörelserna och
föreningslivet om spel- och lotteriinsatserna.
Lotteriutredningen föreslog att ett nytt
folkrörelsedominerat spelbolag skulle bildas och få tillstånd
att bedriva visst automatspel. Överskottet skulle tillfalla det
lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet.
Något sådant förslag föreligger inte.
Regeringen är uppenbarligen oroad för att om ett nytt
spelbolag inrättas skulle den ökade konkurrensen om de
spelandes pengar innebära att statens intäkter minskar.
Bedömningen torde vara att spelmarknaden inte kan bli
mycket större än den nu är. Därför föreslås att Tipstjänst
överförs till föreningslivet men med villkoret att det
nuvarande överskottet betalas tillbaka till staten som en
slags koncessionsavgift. I en motion till prop. 1993/94:243
redovisar vi vår syn på detta.
Jag anser att om folkrörelserna skall få en reell möjlighet
att öka sina intäkter från spel och lotterier är det nödvändigt
att liberalisera reglerna för värdeautomater och
skicklighetsautomater.
När det gäller de s.k. värdeautomaterna delar jag
regeringens åsikt att det är angeläget att placeringen och
antalet är sådana att det inte uppkommer ''speltillhåll'' utan
att spel skall ske under ordnade former. Jag anser dock att
det bör finnas möjlighet att ge tillstånd till placering på
annan plats än restaurang med tillstånd att servera sprit, vin
eller starköl. Jag tror att det kan finnas andra miljöer där
det är möjligt att ha exempelvis en värdeautomat och som
också kan erbjuda spel under socialt acceptabel form.
Däremot ser jag en fördel i att antalet automater begränsas
ytterligare till högst tre på varje spelplats.
Jag anser att vissa s.k. skicklighetsautomater bör kunna
tillåtas även till lands. Regeringen bör återkomma med
förslag om regler för sådana automaters placering och antal.
Jag anser att de i princip bör överensstämma med de av mig
föreslagna reglerna för värdeautomater.
Enligt regeringens förslag skall tillståndshavare i fråga
om värdeautomaterna antingen vara spelbolag som
antingen 1. ägs av folkrörelserna eller 2. har statligt
inflytande eller 3. ägs av folkrörelserna och har statligt
inflytande. Jag anser att staten bör kunna undvara de
eventuella intäkter som värdeautomaterna kan ge. Tillstånd
skall alltså endast kunna lämnas till spelbolag som ägs av
folkrörelserna eller ägs av folkrörelserna och har statligt
inflytande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om folkrörelsernas och
föreningslivet möjligheter till ökade intäkter av lotteri och
spel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regler för värdeautomater och
skicklighetsautomater,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillståndshavare i fråga om
spelautomater.

Stockholm den 26 april 1994

Elisabeth Persson (v)
Motionskategori: - Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-04-26 Bordläggning: 1994-04-27 Hänvisning: 1994-04-28
Yrkanden (6)