med anledning av prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m.

Motion 1995/96:Fi134 av Marianne Carlström (s) och Ingbritt Irhammar (c)

av Marianne Carlström (s) och Ingbritt Irhammar (c)
Program för
småföretagsutveckling,
förnyelse och tillväxt -
kooperativt nyföretagande
och länsvis samverkan
I propositionen föreslår regeringen bland annat ett program
för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt (avsnitt
5.3). Vi instämmer i de framförda förslagen men vill föreslå
några tillägg för att de åtgärder som vidtas ska få bättre
effekt.
Människors lokala engagemang i frivilliga organisationer och kooperativa
företag ger den skolning och demokratiska fostran som i sin tur leder till
överlägsen ekonomisk tillväxt. Det visar inte minst forskning och studier
under senare år.
De små kooperativa företagen har de senaste åren expanderat kraftigt.
Erfarenheterna tyder på att det ofta är lättare för en liten grupp människor att
övervinna den s.k. entreprenörströskeln  och bilda ett kooperativt företag än
det är för en ensam person att bli egen företagare.
Staten bidrar årligen med vissa medel till så kallade lokala kooperativa
utvecklingscentrer, LKU, som har till uppgift att ge råd och information till
dem som planerar att starta ett kooperativt företag. De statliga medlen ska
göra det möjligt för LKU att i viss mån ge sådan rådgivning kostnadsfritt till
allmänheten. Trots att antalet LKU ökar med ett eller två per år och nu finns i
nästan alla län har det statliga bidraget totalt sett varit nästan oförändrat.
Nya kooperativa företag med sin speciella och i grunden demokratiska
struktur har hittills visat sig särskilt attrahera kvinnor. Kooperativa företag
kan antas vara särskilt lämpade för de nya organisationsmönster för företag,
inte minst kunskapsföretag som anses vara framtidens framgångsrecept för
företagsamheten. En medveten och tydlig satsning på kooperativt
nyföretagande skulle enligt vår bedömning få mycket positiva effekter på
antalet nya småföretag och därmed sysselsättningen.
Vi anser att de lokala kooperativa utvecklingscentrerna bör bjudas in till
den länsvisa samverkan som regeringen föreslår i sitt program för
småföretagsutveckling. Vidare anser vi att den särskilda delegation som
regeringen ämnar inrätta särskilt bör beakta de speciella problem som de små
kooperativa företagen möter. Slutligen föreslår vi att av den en miljard kronor
som regeringen föreslår för småföretagsprogrammet även anvisas medel för
kooperativ utveckling.
Föreningarnas roll i
tjänstesektorn
Som en del av programmet för småföretagarutveckling,
förnyelse och tillväxt ska regeringen se över reglerna för
anlitande av tjänster och analysera vilken roll privatpersoners
köp av tjänster har för samhällsekonomin. Vi utgår ifrån att
eventuella regeländringar inte enbart omfattar privata
företag, utan också dem som väljer att organisera
produktionen i kooperativ form.
Regelöversynen bör också omfatta den organisationsform där ideella
föreningar både svarar för utbudet och efterfrågan av tjänster, t.ex.
frivilligorganisationer som själva ordnar barnomsorg, tar över fritidsgårdar
och svarar för äldreomsorg eller organiserar sig för att delta i kommunal
verksamhet i övrigt.
Förutsättningarna borde som vi ser det förbättras för dem som väljer att
själva organisera sig för att gemensamt ordna städhjälp, fönsterputsning,
trädgårdsskötsel, småreparationer eller andra hushållstjänster.
I Sverige finns goda möjligheter för ökad ekonomisk stimulans genom fler
frivilliga organisationer inom ovan nämnda branscher. Men förutsättningarna
är att dessa ges ekonomiska och administrativa möjligheter att även verka
inom områden som tidigare traditionellt legat inom  ramen för offentlig
verksamhet.
Arbetslöshetsersättning till
insatser i kooperativa
företag
De flesta länder i Europa har varit drabbade av hög
arbetslöshet betydligt längre än Sverige. Naturligtvis har
många olika metoder för att öka sysselsättningen prövats
med större eller mindre framgång. I Italien finns sedan 1985
den så kallade Marcoralagen. Lagen syftar till att aktivt
använda kooperativa företag som ett medel för att minska
arbetslösheten. Bildandet av kooperativa företag med stöd av
lagen uppmuntras på två olika sätt. Krisdrabbade företag som
hotas av nedläggning kan tas över av de anställda med hjälp
av lån från en särskild fond, Foncooper. Dessutom kan de
arbetslösa under förutsättning att de bildar ett kooperativt
företag sätta in avgångsvederlag och ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen som kapital i företaget.
Även i andra europeiska länder som Spanien och Frankrike finns
möjligheter för arbetslösa att omvandla hela eller delar av arbetslöshets-
ersättningen till insatser i kooperativa företag.
Vi anser att regeringen som en komplettering till förslagen om arbetslöshet-
sersättningen borde utreda ett svenskt system för omvandling av ersättning
från arbetslöshetskassan till insats i ett nystartat företag.
Utbildning för tillväxt och
rättvisa
De olika utbildningssatsningarna kommer att uppgå till cirka
9,6 miljarder kronor. Den kooperativa sektorn och
folkrörelserna kan, med sin tradition och gedigna erfarenhet
av utbildning riktad till grupper av människor som många
gånger stått utanför det traditionella skolväsendet, vara
särskilt lämpliga att lyftas fram som resurs inom området. De
ovan nämnda lokala kooperativa utvecklingscentrerna finns
på regional nivå. Dessa besitter unik kompetens och känner
de särskilda behov, problem och förutsättningar som är
utmärkande för landets olika regioner. LKU fungerar som
rådgivare för kooperativa företagare och rådgivare i
pedagogiska sammanhang och bör därför få en roll i
utbildning på olika nivåer för att stärka
samhällsutvecklingen, öka den enskildes engagemang och
kontakter med arbetslivet och därigenom nedbringa
arbetslösheten.
Särskilda insatser för vissa
grupper
Regeringen föreslår i propositionen nya former för
sysselsättning åt arbetslösa (avsnitt 7.4.4). Vi instämmer till
fullo i de intentioner som regeringen har för att förbättra
möjligheterna till arbete för personer som inte längre är så
attraktiva på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår bland
annat att "ett kooperativ" skulle kunna stå till tjänst med att
tillhandahålla arbetskraft. Vi vill dock understryka att
medlemskapet i ett kooperativt företag  måste vara frivilligt.
Om regeringens förslag förtydligas så, att arbetslösa ska visas på
möjligheten att starta ett kooperativt företag tillsammans med andra personer
i samma situation och får hjälp med adekvat utbildning är idén enligt vår
mening värd att pröva.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att möjliggöra för kooperativa
företag och lokala kooperativa utvecklingscenter att på olika sätt aktivt
medverka i processen för att minska arbetslösheten i vårt land.

Stockholm den 19 juni 1996
Karin Olsson (s)

Marianne Carlström (s)

Ingbritt Irhammar (c)
Motionskategori: - Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Hänvisning: 1996-06-19 Inlämning: 1996-06-19 Bordläggning: 1996-06-19
Yrkanden (2)