med anledning av prop. 1997/98:169 Gymnasieskola i utveckling - kvalitet och likvärdighet

Motion 1997/98:Ub42

av Elver Jonsson m.fl. (fp, c, m, s, v, mp, kd)

Förstärkt droginformation

Det allt starkare trycket att införskaffa och konsumera olika slags droger är alarmerande, särskilt för den yngre generationen. Den allt tidigare debuten av alkohol och tobak i förening med ett utbrett narkotikabruk är exempel på en försämrad social utveckling. Det stör både skolarbetet och i allt fler fall raserar framtida vuxenliv. Denna förändring synes särskilt markant bland flickorna.

Många vetenskapliga rapporter ger vid handen att om barn och ungdom vägleds in i en positiv livsstil ger det en god start i livet. Det omvända förhållandet är ofta förödande. Därför är det helt nödvändigt att ungdomarna får en kunskap i ANT-frågorna så att de rationellt kan möta det sociala och kommersiella tryck de utsätts för. Då är det viktigt att det finns en relevant och aktiv lärarutbildning på dessa områden. Många lärarhögskolor har tyvärr inte detta utbildningsavsnitt obligatoriskt.

I anslutning till förslaget om ny gymnasieskola föreslår regeringen under punkt 8,2 att idrott och hälsa i gymnasieskolan skall omfatta alla nationella program. Det bärande argumentet är att förbättra folkhälsan. I det nyss avgivna betänkandet SOU 1998:43 Hur skall Sverige må bättre hävdar utredarna att undersökningar bland elever i årskurs 9 visar på ett ökat drickande under hela 1990-talet. Utredningen anser det väsentligt med nationella mål på detta område. De årliga rapporterna från CAN rörande gymnasieelevers alkohol- och drogvanor pekar på tendenser till en ökad konsumtion bland alla ungdomsgrupper.

Alkohol- och drogkonsumtion är i dag det största sociala problemet och ett av de för samhället stora förlustbringande områdena. Därför är det angeläget att information om alkohol, narkotika och tobak lyfts fram i respektive skolors arbetsplaner, inte minst inom ämnet idrott och hälsa. Skulle en skola kunna nedbringa konsumtionen av alkohol och andra beroendeskapande ämnen kommer det sannolikt att ge en trivsammare atmosfär, en mindre belastning på det sociala området och förmodligen ett bättre resultat i skolarbetet. En förutsättning är dock att information som ges på ANT-området bearbetas på ett pedagogiskt och socialpsykologiskt rätt sätt så att alla elever får en fördjupad kunskap, som kan vara vägledande i deras eget personliga förhållningssätt till alla bruksgifter. I Centralförbundet för alkohol och narkotikas (CAN) årliga redovisningar efterfrågar barn och ungdom bättre och mera konkret undervisning i frågor rörande bruket och missbruket av alkohol, narkotika och tobak.

I gymnasiepropositionen säger regeringen: Idrott och hälsa är utifrån olika aspekter, främst ur folkhälsosynpunkt, ett viktigt ämne. Ämnet skall exempelvis ge eleverna kunskap om hur den egna kroppen fungerar, öka medvetenheten om livsstilens betydelse för hälsa, miljö samt även ge dem förståelse för betydelsen av regelbunden fysisk träning. Vi har inget att erinra mot att hälsa och idrott blir en för alla nationella program omfattande kurs. Dock är det angeläget att också det s.k. ANT-området blir belyst i alla dessa program. Därför borde varje gymnasieskola upprätta årsplaner för hur frågor om alkohol, droger och andra beroendeskapande medel skall belysas i undervisningen. Här kan utöver en god lärarutbildning i ANT-frågor tydlig och adekvat undervisning ges i skolorna. Men även informativa aktiviteter kan samordnas med lokala och regionala utbud från såväl folkrörelser som andra på ämnet kunniga och verksamma.

Ett av studieförbunden har för övrigt tagit fram och med stor framgång haft videofilmer med bl.a. rubriken Drogerna världen runt som bl.a. visats i svensk TV i flera omgångar och f.n. med en stor trailer på riksturné, som främst utnyttjas av skolorna och som har besökt många kommuner i landet under denna vår. Ibland inträffar detta paradoxala att skolledningen inte anser sig kunna betala baskostnader för ett väl utarbetat, externt program. I efterhand tvingas man konstatera att om man ingenting gör kostar det väldigt mycket.

Många elever har genom bristande undervisning och bristande god vägledning i skolan raserat mycket av sin skoltid och rentav sin framtid genom ett slarvigt hanterande av sin egen konsumtion av bruksgifter, både legala och illegala. Här har skolan och samhället ett ansvar som inte kan hänvisas till andra instanser.

Kunskapen om våra droger är mer angelägen än någonsin i en situation då både utbud och konsumtion ser ut att vara i tilltagande och debutåldern tydligt sjunker. Därför måste på olika samhällsområden undervisningen intensifieras på detta för de unga så vitala område.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statsmakten på ett mera kraftfullt sätt markerar skolans ansvar för ANT-undervisning i grundskolan och gymnasiet,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning om alkohol, narkotika och andra beroendeskapande ämnen i t.ex. kursen idrott och hälsa för gymnasieskolan,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan med externa instanser vad avser ANT inom gymnasieskolans kurs Idrott och hälsa i avsikt att bredda en relevant och saklig information om våra bruksgifter.

Stockholm den 9 juni 1998

Elver Jonsson (fp)

Göran Magnusson (s)

Göte Jonsson (m)

Karin Israelsson (c)

Eva Zetterberg (v)

Marianne Samuelsson (mp)

Fanny Rizell (kd)

Ingemar Josefsson (s)

Eva Eriksson (fp)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-06-09 Hänvisning: 1998-06-10 Bordläggning: 1998-06-10
Yrkanden (6)