med anledning av prop. 1998/99:110 Vissa skolfrågor m.m.

Motion 1998/99:Ub25 av Beatrice Ask (m)

av Beatrice Ask (m)
1 Inledning
1.1 Sammanfattning av propositionen
Propositionen behandlar ett antal frågor som rör grundskolan,
gymnasieskolan respektive vuxenutbildningen.  En femårig
försöksverksamhet med avskaffad nationell timplan i ett antal kommuner
och skolor utgör kärnan i propositionen. I övrigt föreslås bl.a. införandet
av ett programinriktat valbart individuellt program, PRIV, inom
gymnasieskolan samt en förändring vad gäller möjligheten att läsa
estetiska ämnen, idrott och hälsa inom ramen för kursutbudet för
vuxenutbildningen. Till detta kan fogas förslag om förändringar vad
gäller kompletterade utbildningar, entreprenadförhållanden och
behörighetsregler för lärare med avseende på det svenska språket.
1.2 Moderata utgångspunkter
Moderata samlingspartiet ser med oro på den utveckling som skolan
befinner sig i. Alltfler elever lämnar grundskolan med otillräckliga
kunskaper för att kunna söka och klara av kunskapsmålen inom ett
nationellt program. Allt färre elever fullföljer sina studier i
gymnasieskolan över treårsperioden, och alltför få elever ges möjlighet
att söka och komma in på en högre utbildning.
Utbildningspolitiken fordrar ett helt annat förhållningssätt än vad rege-
ringen hittills uppvisat. Det är nödvändigt att stärka skolans kvalitet genom
kontinuerlig uppföljning och utvärdering av kunskapsutvecklingen och skol-
verksamheten. Ett oberoende kvalitetsinstitut med denna uppgift behöver
skapas, vilket Moderata samlingspartiet tidigare pekat på. Skolverkets olika
roller gör att detta viktiga arbete inte ges tillräcklig prioritet.
En skola för bildning kräver ett starkare fokus på kunskap och ett er-
kännande av alla elevers speciella förutsättningar. Skolan måste bli bättre på
att individualisera undervisningen, och här måste kvalitet och mångfald i
såväl undervisningsformer som huvudmän eftersträvas. En strategi för att
svensk utbildning skall klara kunskapsutvecklingen och de utmaningar såväl
enskilda som samhället har att möta förutsätter att utbildningspolitiken mer
än i dag sätter fokus på grundskolan. En likvärdig grundutbildning för alla
ställer krav på att den obligatoriska grundskolans problem löses. Ett
utförligare resonemang om detta förs i vår motion 1998/99:Ub14 med anled-
ning av regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning.
2 Avskaffa timplanerna
2.1 Skolan skall målstyras och utvärderas
Moderata samlingspartiet hälsar med tillfredsställelse regeringens nya
inställning till avskaffandet av timplanen. Ett sedan länge drivet moderat
förslag har äntligen vunnit Socialdemokraternas gillande.
En friare tidsanvändning ger lärarna bättre möjligheter att låta målen styra
undervisningen och förhoppningen är att det skall frigöra pedagogisk
kreativitet eftersom det därmed tillför skolan ännu ett pedagogiskt verktyg.
Samtidigt innebär ett avskaffande av timplanen en stimulans för skolan att ta
ett professionellt ansvar för bättre måluppfyllelse. Det finns anledning att
poängtera rektors ledningsansvar och vikten av ett professionellt förhåll-
ningssätt till uppföljning och utvärdering. Med en avskaffad timplan ökar
behovet av ett fristående gransknings- och kvalitetsinstitut.
Regeringens förslag, att Statens skolverk och kommunerna även fort-
sättningsvis skall svara för utvärderingen, är orimligt. Att granska den egna
verksamheten är självklart och skolhuvudmännen respektive Skolverkets
utvärdering är viktig och kan bidra till en nödvändig skolutveckling, men det
är inte tillräckligt. Med den ökade självständighet för skolorna som ett
avskaffande av timplanen innebär ligger det ett allmänt intresse av en
utvecklad oberoende utvärdering av resultaten. Det finns ett stort behov av
saklig information om alla skolors resultat och kvalitet i en målstyrd skola.
Vi föreslår därför återigen att ett fristående kvalitetsinstitut för skolan
skapas.
3 Det individuella programmet är grundskolans
misslyckande
3.1 Kunskapsluckor skall åtgärdas i grundskolan
Att många lämnar grundskolan med otillräckliga kunskaper i ett eller
flera ämnen är oacceptabelt. Ett antal rapporter visar dessutom på stora
skillnader över landet vad gäller uppnådda kunskapsmål mellan
kommuners sätt att resursmässigt prioritera undervisningssektorn.
Principen om en likvärdig skola för alla är på väg att urholkas, varför
Moderata samlingspartiets uppfattning om ett fritt skolval och en statlig
resursgaranti stärks. För en utförligare beskrivning av det allvarliga läget
i den svenska skolan hänvisas till motion 1998/99:Ub14 med anledning
av regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning.
Vi förordar att grundskolan prioriteras framför t.ex. ytterligare subven-
tioner till offentlig barnomsorg, bibehållen volym inom kunskapslyftet och
införande av i praktiken ytterligare obligatorium i form av allmän förskole-
verksamhet för fyra- och femåringar.
Regeringens förslag till att utveckla det individuella programmet med ett
förtydligande av preparandsyftet och att göra studiemöjligheten valbar är ett
erkännande av att grundskolan misslyckats med sitt uppdrag. Att det
individuella programmet har kommit att bli allt större därför att fler och fler
elever saknar förutsättningar att klara gymnasieskolans nationella program är
ett allvarligt problem. Vi vill därför betona att insatser för att förbereda
alla
elever för studier i gymnasieskolan främst skall ske inom ramen för
grundskolan och i dess regi.
Dessvärre vidhåller regeringen uppfattningen att alla kärnämneskurser
skall vara intakta och alla program ska leda till allmän behörighet till
högskolan. Den etappindelning som riksdagsmajoriteten fattat beslut om med
anledning av propositionen om en gymnasieskola i utveckling löser knappast
problemet. Moderata samlingspartiet anser att synen på kärnämnen och
kurser bättre måste överensstämma med individuella hänsyn och förut-
sättningar. Vi menar att risken med att omvandla/ge utrymme för en fast
struktur inom det individuella programmet är att individualiseringen går
förlorad. Vi menar att regeringens betoning av att det individuella
programmet i första hand skall syfta till att förbereda eleven för ett
nationellt
program, så länge de huvudsakliga strukturproblemen kvarstår, cementerar
en form för gymnasieskolan som många inte klarar. Dessa aspekter är
bakgrunden till vårt avslag när det gäller förslaget om att en elev skall kunna
söka viss programinriktad utbildning inom det individuella programmet. För
ytterligare resonemang kring behovet av bl.a. alternativa kärnämneskurser
och individuell undervisning hänvisas till partimotionen  En gymnasieskola
med kunskap och kvalitet (1998/99:Ub210).
4 Åtgärda bristen på lärare
Bristen på utbildade lärare inom alla nivåer inom svenskt skolväsende
håller på att bli akut. Skälen till detta kan tillskrivas både den låga status
och lön som läraryrket numera har och de oacceptabla
undervisningsförhållanden som många lärare upplever. Skolan måste
utvecklas till en arbetsplats för kunskap och bildning där höga kvalitativa
resultatmål eftersträvas och där skolans professionella lärare ges goda
förutsättningar för sitt arbete och sin yrkesmässiga utveckling.
Regeringens och riksdagens möjligheter att påverka lärarnas arbetsvillkor
är begränsade. En betoning av skolans huvuduppgift - undervisningen -
utrymme för professionella bedömningar och lärarutbildning av hög kvalitet
ligger dock i statens ansvar. Vi vill understryka vikten av en reformerad
lärarutbildning.
I en reformerad lärarutbildning måste lärarutbildningens längd och kvalitet
stärkas och möjligheterna till kompetensutveckling och lektorat inom skolan
eftersträvas tydligare. Eftersom den av riksdagen önskade utredningen om
lärarutbildningen inom kort lämnar sina förslag avstår vi nu från detaljerade
synpunkter i frågan. För en utförlig beskrivning av det allvarliga läget
gällande bristen på lärare och förslag till konkreta åtgärder hänvisas till vår
motion 1998/99:Ub14 med anledning av regeringens utvecklingsplan för
förskola, skola och vuxenutbildning.
5  Kompletterande utbildningar
Kompletterande utbildningar utgör ett värdefullt tillskott till
utbildningsutbudet, och vi delar regeringens syn att det finns skäl att
staten stöder utbildningar som ligger mellan gymnasial utbildning och
strikta högskoleutbildningar. Kompletterande utbildningar skapar en
positiv dynamik i utbudet och bidrar till att kreativa utbildningslösningar
skapas, till fromma för den enskilde studeranden och för landets
välstånd.
Mot den bakgrunden borde staten söka skapa ett vidgat utrymme för
utbildningar av denna art. Det finns risk att regeringens förslag inte i till-
räcklig omfattning bidrar till att åstadkomma den dynamik och växtkraft som
behövs för att utgöra verkliga drivkrafter för fler fristående alternativ och
mångfald.
Skolverket skall, enligt regeringens förslag, med utgångspunkt från givna
kriterier, besluta om den statliga tillsynen och om statsbidraget. En
decentralisering av beslut till en myndighet på detta sätt är att föredra fram-
för direkt politisk detaljstyrning, men Moderata samlingspartiet vill, för att
kunna följa utvecklingen, se att resultatet av Skolverkets beslut avseende
kompletterande utbildningar, årligen redovisas till riksdagen, förslagsvis i
budgetsammanhang.
6 Krav på dokumenterade kunskaper i svenska
Regeringen föreslår att skollagen 2 kap. 4 § vad avser kravet att behärska
det svenska språket för att förklaras behörig tas bort, och ersätts med "att
den sökande skall ha de kunskaper i svenska språket som behövs". Vi
motsätter oss den uppluckring av språkkravet som detta innebär.
Ett av de viktigaste verktygen för att flyktingar och invandrare skall finna
sig väl till rätta i samhället och kunna skaffa sig ett arbete är att de har ett
 i
Sverige väl fungerande språk. Lärarens möjlighet att bidra till god
språkutveckling förutsätter att läraren själv behärskar det svenska språket.
Den föreslagna förändringen som ger skolhuvudmännen möjlighet att be-
döma vad som behövs riskerar, med beaktande av svårigheterna att rekrytera
lärare överhuvudtaget, att leda till en kraftig försämring av skolans arbete
med svenska språket som inte kan accepteras. De brister som framgår av de
nationella utbildningsinspektörernas rapport stöder oss i denna uppfatt-
ning.Vi förordar att skollagen ställer krav på dokumenterade kunskaper i
svenska.
7 Entreprenader - en tillgång i skolsystemet
Entreprenader inom gymnasieskolan är ett bra sätt att utveckla skolan
och stärka kvalitet och valfrihet för eleverna. Det som regeringen
föreslår, vad avser utvidgning av entreprenadmöjligheterna, innebär
bibehållande av en onödig begränsning och fortsatt reglering. Ett
generöst synsätt på alternativa professionella utbildningsanordnare skulle
stärka skolans utveckling och vara till gagn för elevernas möjlighet till
förkovran och yrkesval.
Mot bakgrund av detta förordar vi ett system som öppnar för entreprenad-
lösningar utan begränsningar och som generellt ger utbildningsanordnare
möjligheter att erbjuda lösningar inom såväl kärnämnen som karaktärs-
ämnen.

8 Hemställan

8 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en tydligare
reglering av det individuella programmet,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar i
skollagen gällande kraven på lärarnas kunskaper i svenska
språket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett fristående kvalitetsinstitut,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den obligatoriska grundskolans betydelse
och ansvar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om alternativa kärnämneskurser och
individuell undervisning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kontinuerliga rapporter till riksdagen vad
avser Skolverkets arbete med kompletterande utbildningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krav på lärarnas dokumenterade kunskaper
i svenska,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet att lägga utbildning på
entreprenader inom gymnasieskolan.

Stockholm den 1 juni 1999
Beatrice Ask (m)
Lars Hjertén (m)
Tomas Högström (m)
Per Bill (m)
Anders Sjölund (m)
Anita Sidén (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Sten Tolgfors (m)
Motionen bereds i utskott Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-06-01 Bordläggning: 1999-06-02 Hänvisning: 1999-06-03
Yrkanden (16)