med anledning av prop. 1998/99:110 Vissa skolfrågor m.m.

Motion 1998/99:Ub28 av Yvonne Andersson (kd)

av Yvonne Andersson (kd)
Försöksverksamhet utan
nationell timplan
Att ha en mål- och resultatstyrd skola samtidigt som
verksamheten styrs av timplaner upplevs av många som
motstridigt. För att klara uppdraget att ge varje elev
förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin utveckling
behöver skolorna kunna planera och utnyttja sina resurser på
ett flexibelt och målinriktat sätt. Timplanerna kan i detta
utgöra ett hinder, och regeringen vill därför genom en
försöksverksamhet pröva om den nationella timplanen kan
tas bort och hur detta i så fall kan ske.
Kristdemokraterna är positiva till att en sådan försöksverksamhet inleds.
Undervisning utan timplan ökar flexibiliteten och möjligheten att anpassa
undervisningen till elevers olika behov. Samtidigt är det viktigt med kontroll
och uppföljning för att garantera att elever får den kvalitet och bredd på sin
utbildning som de har rätt till för att uppnå de angivna målen i respektive
ämne. Skolans och kommunernas ansvar bör därför kompletteras med att de
statliga skolinspektörerna följer upp verksamheten. Skolinspektörernas roll
är att kontrollera kvalitet och bredd på utbildningen, men i första hand ska de
vara en resurs för skolans utveckling. De ska vara personer med gedigen
erfarenhet av skolans verksamhet och med god kunskap att bedöma
möjligheter till hur skolutveckling kan genomföras. Det är viktigt att
skolinspektörerna ses som en positiv resurs av den egna skolan för att kunna
bli ett led i skolutvecklingen. Försöksverksamheten måste också planeras
noggrant och följas upp genom forskning.
Avslutningsvis undrar vi hur urvalet av de deltagande skolorna skall ske.
Vi ifrågasätter den begränsning till ett åttiotal kommuner som regeringen vill
göra. Eftersom argumentationen till viss del handlar om att antalet är valt
utifrån ett förväntat intresse, vore det rimligare om detta intresse får styra
deltagandet. Det är viktigt att försöksverksamheten baseras på ett så stort
underlag som möjligt, och den praktiska möjligheten att följa dessa bör inte
utgöra ett hinder. De kommuner som bedömer att skolorna är kvalificerade
och själva vill delta i projektet bör således få medverka. Vi vill här särskilt
poängtera vikten av att friskolorna representeras och att utvärderingen görs
också utifrån deras specifika villkor.
Det individuella
programmets utveckling
Det individuella programmet är i dag ett av gymnasieskolans
största program, med över 15 000 elever. Inom det
individuella programmet finns elever med mycket skiftande
bakgrund. Syftet är att erbjuda ungdomar, som av olika skäl
inte påbörjat eller avbrutit ett nationellt eller specialutformat
program, en gymnasieutbildning. Här finns elever från
särskolan, elever med inlärningssvårigheter och elever med
funktionshinder. Här finns också de som i dagligt tal
benämns som skoltrötta samt elever med obefintligt
vuxenstöd utanför skolan. Med andra ord en sammansatt
skara med olika behov, vilket på många håll inneburit stor
frustration både för elever, lärare och andra ansvariga.
Vi kristdemokrater bedömer, precis som regeringen, att det finns ett behov
av att tydliggöra preparandsyftet. Det individuella programmet skall således
förbereda eleverna för studier på ett nationellt eller specialutformat program.
För den som vill studera, men av olika anledningar behöver stöd inför eller i
samband med sina gymnasiestudier, skall skolan hjälpa till. Ett sätt att hjälpa
är genom det individuella programmet. Det är dock viktigt att skolan utgår
från varje elevs unika förutsättningar och noggrant överväger på vilket sätt
den enskildes behov kan tillgodoses. Ungdomar med läs- och skriv-
svårigheter behöver viss typ av hjälp medan svagpresterande kan behöva
annan. Skolsvårigheter kan också bero på helt andra faktorer såsom elevens
sociala situation.
För Kristdemokraterna är det viktigt att respektera den enskildes önskemål
när det gäller val mellan såväl arbete och studier som mellan utbildningar
med teoretisk och praktisk inriktning. Den som vill göra ett studieuppehåll
efter grundskolan skall kunna göra det för att fram till 25 års ålder kunna
återkomma till gymnasiet. Likaså skall den som vill ha en rent yrkesinriktad
utbildning kunna välja detta alternativ. En del av det individuella program-
mets problem beror således på regeringens ovilja att se till den enskildes
behov och önskemål. Om varje elev själv får välja om och vad han eller hon
skall studera  skulle en del av problemen försvinna.
En viktig utgångspunkt i detta sammanhang är också att varje stadium tar
ansvar för de uppgifter som ålagts det. Grundskolan har här ett ansvar
gentemot gymnasiet som i sin tur svarar inför universitet och högskolor.
Regeringens formuleringar om att gymnasieskolan måste kunna möta de
elever som av olika skäl inte nått upp till behörighetsbestämmelserna för att
kunna tas in på ett nationellt eller specialutformat program ger därför
felaktiga signaler. Utgångspunkten måste vara att elever i normalfallet skall
vara behöriga och ha godkända resultat från grundskolan för att börja
gymnasiet. Grundskolans ansvar måste preciseras. För vissa grupper, t.ex.
elever med dyslexi som inte lyckas få betyg i engelska, måste särskilda
behörighetsvillkor ges. Innehållet i betygskriterierna vad gäller den skriftliga
delen måste också diskuteras för denna grupp.
Kurser inom det estetiska
ämnesområdet samt idrott
och hälsa inom gymnasial
vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning får i dag ske i alla ämnen utom
estetisk verksamhet, estetiska ämnen, idrott och hälsa,
specialidrott eller schack. Regeringen föreslår emellertid att
de tre förstnämnda i framtiden skall kunna erbjudas i
kommunal gymnasial vuxenutbildning. Kristdemokraterna
stöder detta. Däremot avvisar vi regeringens förslag att
estetisk verksamhet samt idrott och hälsa kurs A inte skall
kunna ingå i slutbetyget. Detta innebär att den reella
valfriheten begränsas.
För Kristdemokraterna är det ett prioriterat mål att vuxenstuderande ges
likvärdiga möjligheter som de som studerar på ungdomsgymnasiet. Inte
minst gäller detta möjligheten att välja andra än teoretiska ämnen. Många
vuxenstuderande upplever i dag att de teoretiska ämnenas koncentration i
vuxenutbildningen är betungande. Ämnen av praktisk karaktär kunde vara ett
sätt att få fler att ge sig in i och orka igenom utbildningen. Andra viktiga
infallsvinklar är idrott och hälsoämnets betydelse för folkhälsan samt de
kreativa ämnenas betydelse för inlärningen.
För oss hänger således ett införande av ämnena samman med möjligheten
att få räkna in dem i slutbetyget. Regeringen anser att om kurserna Idrott och
hälsa A och Estetisk verksamhet skulle ingå i gymnasiepoängen för slut-
betyg, skulle det med nuvarande regler innebära att en sökande kan sakna
eller ha icke godkänt i en eller flera kärnämneskurser och ändå uppfylla
kraven för grundläggande behörighet. Därför drar man slutsatsen att de inte
bör utgöra kärnämnen eller ingå i slutbetyget. Vi förstår problematiken, men
avvisar den lösning som regeringen föreslår. Att kärnämnenas andel av
slutbetyget blir tillräckligt stor måste kunna lösas genom en anpassning av de
nuvarande reglerna.
Behörighet för lärare,
förskollärare och
fritidspedagoger inom det
offentliga skolväsendet
I propositionen föreslås att skollagen förtydligas i fråga om
behörighet för lärare med utländsk utbildning. Tidigare
yrkesverksamhet som lärare skall beaktas vid prövning av
behörighet som lärare i Sverige. Bakgrunden är att Sverige
behöver rekrytera fler lärare som har invandrarbakgrund.
Regeringen anser dock att frågan bör beredas vidare innan
slutlig ställning kan tas.
Att medverka till att den  kompetens som utlandsutbildade lärare besitter
också kan komma de svenska skolorna till del är en självklar utgångspunkt i
det kristdemokratiska arbetet. Däremot anser vi det anmärkningsvärt att
regeringen inte inväntar Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande som
presenteras inom kort. Vi utgår från att en samordning kommer att ske i det
fortsatta beredningsarbetet.
Regeringen redogör i propositionen för att få utländska utbildningar
motsvarar de svenska och en absolut samstämmighet går självfallet aldrig att
nå. Det är naturligtvis viktigt att en försäkran görs om att den som tillåts att
undervisa besitter den ämneskompetens och de pedagogiska kunskaper som
det svenska systemet kräver. Dessutom måste målen för verksamheten och
värdegrunden som den bygger på vara väl kända för läraren. För att
säkerställa detta kan en liknande lösning som den som gäller för utländska
läkare som ska tjänstgöra i Sverige tillämpas.
I alla verksamheter som bygger på god kommunikation har språket en
väsentlig funktion. I regeringens förslag att ersätta det nuvarande kravet om
att den sökande skall behärska det svenska språket med att de sökande skall
ha de kunskaper i svenska språket som behövs nedvärderas språkets
betydelse. Vi anser att den gamla formuleringen är bättre, eftersom den på ett
tydligare sätt markerar språkets betydelse samtidigt som den möjliggör
bedömningar utifrån olika perspektiv. Om de utlandsutbildade lärarna
anställs för att undervisa på sina hemspråk gäller självfallet andra kriterier
än
om de skall undervisa på svenska.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1.      att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att alla intresserade
kommuner skall få möjlighet att delta i försöksverksamhet
med skola utan nationell timplan,
2.      att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att grundskolans ansvar för
att eleverna får godkända kunskaper preciseras,
3.      att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att vuxenstuderande på
samma sätt som ungdomsstuderande skall kunna räkna in
Idrott och hälsa kurs A samt Estetisk verksamhet i
slutbetyget,
4.      att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att lärare som skall
tjänstgöra i skolan skall ha nödvändig ämneskompetens,
pedagogisk kompetens samt kunskap om värdegrund och
mål för den svenska skolan.

Stockholm den 31 maj 1999
Yvonne Andersson (kd)
Erling Wälivaara (kd)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Inger Davidson (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Dan Kihlström (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Desirée Pethrus Engström (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Maj-Britt Wallhorn (kd)
Motionen bereds i utskott Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-06-01 Bordläggning: 1999-06-02 Hänvisning: 1999-06-03
Yrkanden (8)